Inrikes nyheter. Cötheborg. Stadens innevånare blefvo under sistförflutne helgdagar på ett lika obehagligt sitt störda uti påräknad trefnad inom hus, som förliden julafton. Trettonde-dagen, mellan kl. J och 3 till 7 på morgonen, tillkännagåfvo 2:ne skott från de å stortorget uppställde larmkanoner, att elden äter var lös. Från domkyrkotornet hördes derefter några klämtslag, hvilka likväl snart upphörde, hvaremot första ringningen till ottesången började. Detta förvillande skrammel kom många, som icke hört skotten, att tro, det ingen verklig fara var å färde, utan att stadens högst uppsatte män roade sig litet med klockorna, som understundom vid ringning plär inträffa. Ty värr var det dock icke så. Eld hade utbrutit uti herrar L. E. Magnus Comp. i stadens grannskap vid fattighus-ån belägna sockerbruk, der det härjande elementet redan hunnit sprida sig och uti stora lager af socker och eldfängda inventarier fått en sådan näring, att hela det inre af nämnde hus stod i ljusan låga. Sockerbruket utgjordes egentligen af 2:ne, tre våningar höga stenhus, deraf det s. k. nya bruket var sammanbyggdt med det gamla, som genom en öfverbyggd passage hade gemenskap med en, endast några få alnar derifrån belägen större magazinsbyggnad äfven af sten, i hvilken socker förvarades. Brukets östra och vestra sidor omgifvas af några derintill uppförda trädskjul; å norra sidan eller på sjelfva bruksgården finnas stora stenkolslager och åtskilliga boningshus af träd. Elden, som utbröt i det s. k. gamla bruket, hade redan inträngt uti nämnde passage och genom den starka hettan antändt magazinsbyggnaden, då stadens frivilliga brandkorps med sina sprutor ankom till stället. Under det att en afdelning inträngde uti det rykande magazinet för att åtkomma passagen ofvanifrån, banade sig en annan med otrolig djerfhet väg in uti densamma, genom hvilka väl beräknade operationer elden hämmades och tillbakaträngdes in uti det brinnande bruket. När det tages i betraktande, med hvilken svårighet och fara det var förenadt att manövrera på detta trånga ställe, å hvars ena sida det stora i lågor uppgående bruket med dess ramlande murar hotade att krossa en hvar, som nalkades detsamma, samt å andra sidan den hetta och rök, som utgingo från passagen och magazinet, så måste i sanning medgifvas, att det erfordras både mod och själsnärvaro för att åstadkomma ett sådant släckningsarbete, som här egde rum. Räddningen af magazinet, som obetydligt skadadt qvarstår, tillkommer således helt och hållet stadens frivill. brandkorps. Äfven det vid stadens sprutor anställda befäl ådagalade mycken raskhet och rådighet. Alla arbetande personer uppmuntrades med flera slags förfriskningar, som frikostigt utdelades. Sprutorna n:o 4 och 5, som från södra sidan af det s. k. nya bruket ansträngde sig för att hämma den från gamla bruket inträngande mer och mer uti det förra öfverhandtagande elden, segrade slutligen öfver de stora svårigheter, hvilka härvid förefunnos. Strålföraren vid sprutan n:o 4, glasmästare Söderberg, utmärkte sig isynnerhet vid detta tillfälle. H:r Söderberg uppgick å en mot berörde invändigt brinnande byggnad uppsatt stege