Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 3 januari 1849, sida 1

deröfver, att kyrko-rådet, sin pligt likmätigt, sökt. hålla församlingens egne rättigheter i helgd. — Som stöd för omförmälde äsigter fär kyrko-rådet fästa Max. Ven. Consistorii uppmärksamhet på innehållet af Kongl. Maj:ts nådiga bref af den 13 April 1764 till Stockholms stads Consistorium, deruti en privilegiifråga, hvars natur synes vara nära beslägtad med ifrågavarande besvärsmäls, blifvit bedömd och afgjord. I nämnde Kongl. bref förekomma åtskillige yttranden om privilegierade församlingar i allmänhet, hvilke kyrko-rådet, för deras tillämplighet äfven på Christine församling, får åberopa, och synnerligast Kongl. Maj:ts tillkännagifvande deruti vatt en allmän förordning icke kunde upphäfva något erhållet serskildt privilegium. De i öfrigt gjorde, besväranderne måhända värdige försök, att verka till förmån för klagomålet medelst allusioner på tidningsartiklar och på en af kyrko-rådets ledamöter, som, på begäran derom, åtagit sig besväret att vid uppropet valdagen jakttaga sådane voteringssedlar, som af någre församlings-ledamöter, de der varit förhindrade att förrättningen öfvervara, blifvit på förhand till kyrko-rådet inlemnade, likasom besvärandernes öfrige i förestående anförande icke berörde räsonnemanger, synes kyrko-rådet både med afseende till syfte och ton, på sin höjd förtjena bemötas med tystnadens svaromål. Genom förestående tror sig kyrko-rådet hafva ådagalagt, att besväranderne i hvarje hänseende saknat fog till det mot ifrågavarande prestval anförda klagomål, i följe hvaraf, och med afseende dertill, att Max. Ven. Consistorii befullmäktigade ombud, som förrättningen öfvervarit, ej funnit sig föranlåtet till någon erinran mot valsättet eller de omständigheter i öfrigt, som med valet ägt gemenskap, kyrko-rådet alltså påyrkar, att berörde besvär må varda ogillade, och öfverklagade prestvalet förklaras vara i behörig ordning förrättadt. I händelse Max. Ven. Consistorium skulle besluta att communicera besvärsskriften med flere af de sökande prestmännen, än vice pastorn maI gister Lamberg, hvars rätt jemte församlingens, besvärsmålet, efter kyrko-rädets förmenande, ensamt rörer, förbehåller sig kyrko-rådet, under åberopande af innehållet af 49 och 50 8.8. i 8:de kap. af Kongl. Maj:ts nådiga förordniug om prestval af den 1 April 1843, att erhålla del af de förklaringar, som i anledning af ifrågasatte communikation tilläfventyrs blifva afgifne, på det kyrko-rådet före målets afgörande må kunna afgif