Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 30 december 1848, sida 1

— —— —— —— — A——— A—— — i land, der reaktionen vinner den ena segren efter den andra, der svaga och vacklande regenter, de synliga verkställarne af en mörk och hemlighetsfull kamirillas vilja, med Guds nåder anställa mennisko-ofer åt de lumpnaste afgudar, förvandla frihetsälskande städer i stora fängelser och lemna. deras beplkning, som med så mycken sjelfuppoffring och enthusiasm kämpat emot förtrycket, till pris å ständrätters godtycke och militär-despotismens tyranni. Det talas så ofta om bondregemente, den vråa massans välde, proletär-tyranni n. m. samt de vädor och olyckor, som deraf kulle blifva en följd, att det väl kunde vara Mät att framhålla ett af de nyaste exemplen pi de maktegandes beteende och derefter anställa jenförelser för att se åt hvilken sida vågskålen då lutade. Dertill blir den närmaste framtidens historia bäst i tillfälle, och hennes dom blir ej lätt att jäfva. Tänkom oss belägenheten och tilståndet i den sköna, glädjelystna kejsarstaden vid Donau under de förfärliga dagar, då Winlischgrätz och Jellachich der som bäst voro i tillfälle att tillfredsställa sin bämndlystnad och grymhet; der fäder, männer och söner misshanddes och dödades, der qvinlighet, skönhet och askuld lemnades till pris åt en tygellös soldatest begär, och der bemfriden och egande-rätten och råa kroaters skändliga kränktes af besoldade röfvare. Vi undre just om ej den röda republikens mest vilda anhängare härvidlag vördnads!tt skulle lyfta på jakobinermössan och hälsa dtens legohjon såsom sina mästare! Och dock blifva de af österns sjelfherrskare för der: i Wien visade -mildhet och moderationbehanksmed ordnar och band .... UHvilket förfärlig: a menskligheten och det Tyska folket Att general IV; 4! varit beredd att uppföra samma skådespel TT ar utom allt tvifvel, ehuru detsamma n moderation och riksförsamlingens m lyckligtvis uteblef. Emedler :å herr generalen som hans begge värd Ibriö er i Wien utöfva sin makt utan att genens af de rådplägande församlingarne i Kremsltes Brandenburg; ty icke kan skuggregeringen i Fankfurt förmå någonting emot deras bajonetter. Huru mycket annorlunda skulle ej händelserna hafva gestaltat sig i Tyskland, om den stora naI tionen genom ett hörinnadt manifest i Lamartines anda hade fira sina första segrar förmedelst proklamerandet sf Lombardiets, Pohlens, Ungerns och Böhmens frihet samt undvikit att förnärma Skandinaver, Holländare och Schveitzare, alla nationer, bekihta för sin varma kärlek till friheten. De föstnämda bringades i harnesk genom infallet i Å esavig Holländarne förnärmades af kifvet om imburg, samt Schweitzarne genom det högmo ig och pockande språk, Frankfurterförsamlingen sig i alla sina förhandlingar med edsförbujdet. Dessa folk, hvilka, i följd af sin intellgem och sina friare statsförfattningar, alltid måste Ära framåtskridandets naturliga bundsförvanadt och vänner, betrakta nu med misstro och iannignet den kamp, som föregår i Tyskland, och dess folk, söndrade inom sig sjelfva, kunna berofvale ett så kraftigt bistånd, länge b i striden mot dessa af talrika arm6er och on stark kamarilla understödda reaktionära tendenser, beraknadt den tryckning, som hvarje demokratysk rörelse måste erfara ifrån öster. Genom utöfnde af rättvisa och humanitet, skulle Tyskland snart sett sig omgifvet af tacksamma folk, hvillas bojor det lossat, samt af tappre, tillförlitlige vänner. Det skulle äfven i behofvets strtun knna den stora republikens härar, och oa förenad kraft kunnat utveckla sig till frikvens försvar, stor nog satt trotsa den civilise mensklighetens alla förtryckare. Wwi eekllachich, Radetzky m. fl. hade då troliga ej vunnit sin blodiga ryktbarhet. Från denna, ingering mindre än glada utflygt, återvänder 1 min tanks till Skånes rredliga strand.