Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 28 december 1848, sida 2

så vida ej regering och representation i tid taga statsekonomiens läror till ledning för landets angelägenheter, samt sålunda visa folket, att de årligt och upprigtigt mena och vilja, att, ej blott i ord på papperet utan i verkligheten, friheten skall gå hand i hand med sanningen och rättvisan. Hvarken regering eller representation kunna göra detta, utan att så väl de, som ock landets tänkande patrioter och de bildade klasserna, känna statsekonomiens principer, lära sig att inse dess rättvisa, dess sanning, ja dess nödvändighet, med ett ord värdera densamma. Första rummet att i detta afseende verka tillhör ex professo vära statsekonomiska lärostolar. Må de göra hvad nationen af dem rättvisligen fordrar! Andra rummet är publicitetens. Hvad vi i detta fall, kämpande emot nationalekonomien och socialismen, kunna dertill bidraga, skola vi redligt, opartiskt, efter bästa förmåga och utan anspråk på ofelbarhet söka att uppfylla. Vi äro nemligen fullkomligt öfvertygade om, att tidens många och vigtiga samhällsfrågor ej kunna lösas, utan genom rättvisa mot alla; att blott politisk frihet, utan ekonomiskt välstånd, i längden ej lyckliggör något folk, men att bägge äro nödvändiga vilkor för hvarandra, samt både kunna och böra förenas, samt dessutom, att ingen nation någonsin kan ernå detta nödvändiga och allmänna välstånd, utan genom fullkomlig ekonomisk frihet, rättvis beskattning och klok hushållning. Sättet att utan förnärmande af någons rätt uppnå allt detta, det lär statsekonomien, och derföre är det, att vi kalla den folkens vetenskap. vi beträffande den sociala vetenskapen yttrat, hänvisa vi till den i Stockholm i år, under titel af Den sociala frågans, utkomna första större svenska, rent socialistiska produkt. Denna skrift visar på en gång både den upphöjda syftningen och stora förmågan hos författaren, äfvensom famlandet och obestämdheten af denna så kallade vetenskaps läror, oaktadt författaren sjelf angifver sin bok att vara en -inledande granskning af principerna för nationalekonomi (märk) och rått,. Vi beklage upprigtigt, att så mycken, verklig talang och så mycket studium förspilts på ett ämne, som aldrig vill motsvara författarens välmenta förväntningar. Ett råd tro vi oss af många skäl och uttryck i boken föranledda att gifva författaren, neml.: Läs och begrunda sjelf de förnämsta statsekonomernas skrifter i deras helhet, innan författaren afslutar sitt arbete och vågar sig på den annars måhända otacksamma mödan, att, i stället för den nu (i första häftet) upplösta (sie!) ekonomiens, i det andra uppgifva, Jörslag till reformatoriska öfvergångar ur det gamla i det nya sociala lägeto, och i det tredje lemna, om möjligt, utkastet till en positiv och syntetisk statsoch verldsordning,. Likaledes varna vi förfataren för att sätta obetingadt förtroende till den i boken ofta citerade Engels skrift, hvars uppgifter ref., genom ett flerårigt vistande i England, vet äro öfverdrifna och stundom origtiga; samt att ej efter de franska socialistiske skriftställarnes exempel tro, att känsla för folkets lidanden och harm öfver rättvisa mot ö massorna äro ett privilegium exclusirum för blott socialisterne. Och slutligen anse ri, att man vid en nyarstats-och verldsordnings, uppgörande bör börja med början, samt begrunda och öfvertänka åtminstone de förnämsta af de ekonomiska analyser, som förut verkställts, i stället för att, utan vidare genomförd granskning, dertill från mångfaldiga socialistiska byggnader hopsamla strödda materialier. — Den trädgårdsdräng, hvilken för att från trädets topp aftaga den gyllene lockande frukten, nedhugger trädet, som möjligen har en eller annan murken gren, eller, som till och med är sjukt, lidande af insekter eller parasitvexter, den, han blir aldrig mästare. En skörd, huru rik den än må vara, och huru många behof den än genast kan rikligen fylla, räcker dock ej länge. Besinna detta! Utrikes nyheter. AFAAAAA