Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 21 december 1848, sida 2

— — — se om påfvens protest emot deras sista revolu-— och om regentskapets insättande, rest sig ånyo och proklamerat Pius IX:des afsättning. I J. des debats-förefinnes dock en korrespondensartikel från Rom af den 4 dennes, hvilken icke har någonting att härom förkunna, men väl deremot påstår att Transteverinerne blott vänta på Zucchis ankomst, för att störta den revolutionära ministeren. Rom är fullkomligt lugnt, heter det i notiser er I nf ett par dagars äldre datum, och den nya ministeren synes med fasthet framskrida på sin en gång beträdda bana. Man vill hafva bemärkt österrikiska trupprörelser i trakten af Castel Franco och San Giovanni på kyrkostatens gräns. De påfliga Schweitzertrupperne i Forli hade brutit upp för att hjelpa till att bilda en observationskorps. Konungen af Neapel gör sig al upptänklig möda att locka påfven till sin hufvudstad, för att vilsigna det kungliga majestätet och hans .... trupper, och sedan der nedslå sina bopålar. Besynnerligt nog berittas från Neapel under den 10 dennes, att Pius IX verkligen lofvat att vid Jungfru Marie aflelsefest efterkomma denna önskan! Äfven förljudes, att Ferdinand ärnar skicka 10,000 man trupper till romerska gränsen. Från Padua och Vicenza berättas, att 9000 man österrikare med artilleri ryckte emot Venedig, och enligt notiser från sistnämnde stad af den 4 dennes hördes starkt kanondunder från Malghera, ett af dess utanverk, utanför hvilket Österrikarne upprättade förskansningar, hvari besättningen efter bästa förmåga sökte hindra dem. I Sardinien är ministerkris, och för konungen synes, enligt notiser från Turin af den 7 dennes, icke återstå någon annan utväg, än att uppdrag: Gioberti bildandet af ett nytt kabinett, så vida han icke föredrager risken af en strid med hufvudstadens befolkning, som med trefärgade fanor genomtägade gatorna under ropen: Lefve Gioberti! Lefve det fria Italien! DANMARK. Köpenhamn den 16 Dec. Finansministern framlade i dag för riksförsamlingen sitt af konungen gillade förslag till betäckande af de utgifter, som I kunna blifva nödiga genom krigets fortsättning 1849. Dessa utgifter beräknas komma att medtaga något öfver 9 millioner mera, än inkomsterne, men när den sista tredjedelen af. de utfärdade statsobligationerne inlöses i Dec. 1849 i stället för I i Juni 1850, kommer att härtill åtgå cirka 700.000 Rbd., hvarigenom statsbristen stiger öfver 10 mill. och, för att få en rund summa, anslås den till 11 mill. Till betäckandet af denna underbalans föreslog ministern: 1) upptagandet i utlandet af statsobligationer för 4 millioner, som dock först utsläppas, efter att de nu cirkulerande, som betäckas genom en på 3 terminer under loppet af åren 1850—51 fördelad gärd, blifvit inlösta i December 1849 eller sednast Januari 1850. En anordning om denna krigsgärd kommer att föreläggas den första lagtima riksdagen. Premierministern (som i det sist afgångna kabinettet skötte finansportföljen) reste sig upp och anmärkte, att de vanskligheter, som hade hindrat honom ifrån att tänka på ett utländskt lån, nu syntes honom vara undanröjda, hvadan han föredrog detta förslag framför sitt eget. Riksförsamlingen anses i detta hänseende vara af samma tanke som premierministern. Förslaget erhöll med stor majoritet remiss till finansutskottet och tros straxt efter nyår komma under behandling i församlingen. I dag på morgonen är anländ dansk post af den 18 dennes, som icke medför några märkliga nyheter, då man undantager en af konungen af Danmark, under den 15 dennes, utfärdad proklamation, hvilken innehåller en något matt protest emot den s. k. gemensamma regeringens i hertigdömena fördragsvidriga förfarande. Rättelse af de öfverklagade missbruken och den lagliga ordningens äterinförander förklarar sig dock danska kronan endast vilja söka ernå på underhandlingarnes väg. — — — — — — mn I ett statslän af 7 millioner; 2) utfärdandet af nya