1 vit stördt i Paris under den vigtiga valforrättningen. .J. des debats för den 11 dennes innehåller följande ord: Den första valdagen (den 10) gynnades af det herrligaste vider. Ända till solnedgången betäckte en otalig menniskomassa de promenader, der Parisarne vanligtvis söka förströelse om söndagen efter veckans mödor och besvärligheter. Det var nästan omöjligt att ibland denna lugna massa uppdaga de allvarsamma politiska förhållanden, som dock sysselsatte allas sinnen. Att döma af hvad vi erfarit om deras antal, hvilka afgifvit röster i de särskildta valafdelningarne, har de röstandes antal varit långt betydligare, än vid något föreg. val, och sjelfnare anblick, än tillochmed de ifrigaste ordningens vänner vågat hoppas. Väl hade några grupper, omkring kl. 8 på aftonen, bildat sig vid ingången till Faubourg St. Martin,, men det fanns icke något hotande i deras uppträdande, och före kl. 11 om aftonen voro de allaredan skingrade af nationalgardet, utan att våld behöft användas. , förlitande sig på sina rättigheter, sin styrka, sin er och oss sjelfvn, att obetänksamma menniskor skulle taga sig för att öfverrumpla folkets röst, för att derefter få sina tjenster dyrare betalta. Lugnen eder, regeringen känner sina pligter och hon var aldrig fastare besluten, att uppfylla dem ...., I dag, som regering, i morgon, som simpel medborgare, skall honi dem blott se fiender af den allmänna ordningen, som lagen icke vill eller får skydda. Medborgare! Låtom oss bevisa verlden, att vi äro värdiga uppfyllandet af en rättighet, som man icke vågar bestrida oss, men som man med största glädje skulle se förvandlad i ett trätofrö. Låtom oss icke glömma, att vår hållning på spel.. Denna öppna, ärliga proklamation anses hafva mycket bidragit till lugnets bibehällande. I samma mån valresultatet blifvit bekant hafva sonderne stigit i en betydlig grad. Uteblifvandet af alla oroligheter antages af somliga vara orsaken till detta börsfenomen. Andra deremot påstå det vara en följd af Bonapartes seger och vilja deri se ett tecken till det förtroende prinsens val ingifver den financiella verlden. De tidningar (Patric och konsorter), som ofentliggjort de beryktade listorna öfver nationalbelöningar, ha af vederbörande blifvit instämde för rätta. , Den 8 dennes valdes af nationalförsamlingen det provisoriska statsrådet, som består af 30 medlemmar. De moderate republikanerne vunno dervid en lysande seger så väl öfver reaktionära klubben Rue Poitiers som anarkisterne. Tjugofyra af de förstnämndes kandidater invaldes. ordning de s. k. organiska lagarne skola diskuteras. Enligt denna bestämmelse, kommer först lagen om statens embetsmäns ansvarighet, sedan lagen om statsrådet, derefter val-lagen samt slntligen rättegångsordningen. I förestående ordningsföljd komma äfven att ingå lagarne om undervisningsväsendet och belägringstillståndet. Monitören för den 10 offentliggör en depesch, I utomordentliga sändebud, Corcelles haft audiens I honom och yttrade sin afsigt vara att begifva sig till Frankrike, så snart omständigheterne så ville tillåta. i TA2 va aftonen den 10 visade staden en långt lug-— upplysning — går att välja den man, hvilken hon för en tidrymd pålagger den omsorgen, det kallet, att i förening med nationalförsamlingen vaka öfver dess lagar, interessen och ira., (Här följer en förklaring, att regeringen sedan 6 veckor låtit valandan fritt utveckla sig utan all officiell inblandning.) Medborgare! Man har saga! — Caraiynac hade under den 9 dennes utfärdat följande proklamation: Medborgare! I morgon är en hvar af eder kallad att uppfylla folksuveränitetens högtidligaste handling. En stor nation — i morgon kan befästa republiken eller sätta den — Den 9 afgjorde nationalförsamlingen i hvilken daterad Gaeta den 7, enligt hvilken republikens A ww— — —Ä———— hos päfven, som vid tillfället syntes rörd öfver det högsinta deltagande franska regeringen visat