JIICU IIIOJIIRåÅSte storsta afseende fästadt vid de från nationens valda ombud utgångna omfattande förarbeten, hafva vi beslutat att utfärda följande författningsurkund, under förbehåll af den vid slutet anordnade revision af densamma på sätt bestämmelserna om lagstiltningen gifva vid handen. Författningen är indelad i 9 hufvudtitlar, hvartill komma a llm änna och öfvergångs-bestämmelser, samt innehåller in alles 112 artiklar. Å4t. 1 och 2. Preussiska staten består af alla monarkiens delar i dess nuvarande omfång och gränserne kunna icke förändras utan genom lag. Art. 3— 40 handla om Preussiska folkets rättigheter. Alla Preussare äro lika inför lagen. Ståndsprivilegier ega icke rum. De offemliga embetena äro lika tillgängliga för alla dertill dugliga. De personliga friheten är garanterad. och former, under hvilka en häktning får. ega rum, äro bestämda i lagen till persgnliga frihelens skydd af den 24 Sep tIinnevårande . Inträngandet i boningar och A endast ega rum i vissa lagligen bestämda fa , och, undantagandes vid en äåktuing visuation, få bref och papper blott af en utaf domare utfärdad be husgrund Ilnilg-tagas i beslag. En hvar skall dömas åf sin lagliga domare, Undantagsdomstsar få blott existera i vissa uti konstitutionen bestämda fall. Den borgerliga döden, och egendomskonfiskation äro upphäsda, Utvandringsfriheten är urggad. Fri AAA är garanterad. Det borgerliga äktenskapets giltighet beror af dess före vigseln försiggångna afslutande inför dertill bestämda civila embetsmän. Vetenskapen och dess läror äro fria. Tryckfriheten får under inga omständigheter och på intet vis inskränkas, suspenderas eller upphäfvas, och pressförseelser skola straffas enligt allmänna lagens bestämmelser. Församlings-, associationsoch petitionsrätten äfvensom brefhemligheten äro garanterade. Den stående hären får icke rådslå, ej eller landtvärnet under ljensttiden. Några län eller familj-fideikommisser få icke inrättas mera, undantagandes s. k. thronoch huslän. Arl. 41—57 beskrifva kronans rättigheter och pligter. Kungens person är oantasllig. Hans ministrar äro ansvarige: Alla regeringshandlingar måste, för att ega giltighet, vara kontrasignerade af en minister, som derigenom ikläder sig ansvarigheten. Konungen utöfvar allena den verkställande makten. Han för högsta befälet öfver armeen och utnämner till alla tjenster och embeten, såvida icke lagen annorlunda förordnar. Han har rätt att förklara krig, sluta fred och ingå fördrag med främmande makter; dock fordras kamrarnes bifall till sådana fördrag, genom hvilka staten påläggas bördor eller enskilta statsborgare förpligtelser. Konungen eger benådningsrätt och kan mildra ådömda straff. Till förmån för en för sina embetsåtgärder sakfälld minister kan dock deuna rätt blott utöfvas på hemställan af den kammare, från hvilken anklagelsen utgått. Konungen eger att förläna ordnar och andra med privilegier icke förbundna ulmärkelser. Konungen sammankallar kamrarne och afslutar deras sessioner. Han kan upplösa antingen begge tillika eller endera af dem. Men i ett sådant fall måste inom 40 dagar efter upplösningen väljarne och inom 60 dagar efter upplösningen kamrarne församlas. Konungen kan ajournera kamrarne; men utan deras bifall får ajourneringen icke öfverstiga 30 dagar och icke upprepas under samma session. Kronan är ärftlig på manslinlen enligt förstfödslorätten och den agnatiska successionsföljden. Konungen är myndig vid 18 ärs ålder. I de förenade kamrarnes närvaro svär han att fast och otrottsligt hålla författningen och regera i enlighet med densamma och lagarne. I fall af konungens mind erårighet eller oförmögenhet att regera tillsätta de förenade kamrarne en regent, som äfven måste besvärja författningen. Krenan behåller de genom 1829 Rya 14 0 1 — De vilkor 1 4441164C1i1) eger rätt att föreslå lagar. Förslag, som förkastats af konungen eller en af kamrarne, kunna icke väckas ånyo under samma session. Första kammaren består af 180 medlemmar och väljes för 6 år. Andra kammaren består af 350 medlemmar och väljes för 3 år. Valsättet bestämmes närmare i en speciell vallag. Några suppleanter få icke väljas. Kamrarne inkallas regelmässigt af konungen i November hvarje år och dessutom så ofta omständigheterne göra det erforderligt. — Begge kamrarne blifva liktidigt kallade, öppnade, ajournerade och slutade. UWpplöses en kammare, så ajourneras på samma gång den andra. Ilvarje kammare reglerar sjelf sin arbetsordning och väljer sjelf sin president, sina vice-residenter och sekreterare. kmbelsmän bella ingen permission till inträde i kamTarne. Genom antagandet af ett embete i staten med lön eller genom en befordran i staAens tjenst förlorar hvarje medlem af en kammare säte och stämma i densamma och kan endast genom ett omval åter erhålla sin plats. Sessionerne äro offentliga; men, på andragande af sin president eller 10 medlemmar, kan en kammare besluta att hålla hemlig session. Besluten fattas efter absolut röstpluralitet, stående det dock öppet att för val af presidenter 0. s. v. göra undantag i ett blifvande reglemente. Hvxarje kammare har för sin del rätt att ställa adresser till konungen. Ingen får personligen öfverlemna kamrarne eller en af desamma en petition eller adress. Representanterne rösta efter sin fria öfvertygelse och åro icke bundna vid några uppdrag eller instruktioner. kenskap för sina vota i kamrarne, eller sina derstädes yttrade meningar. Ingen folkrepresentant kan, så vida han icke gripes på bar gerning, eller inom 24 timmars förlopp derefter, häktas eller ställas under tilltal utan den kammares samtycke, af hvilken han är en medlem. Blott medlemmarne af andra kammaren erhålla riksdagsarfvoden. Enligt 85 Ar. utöfvas lagskipningen af oafhängige, blott lagen underkastade domare. Art. 98—103 röra sinans-förvaltningen och stadgas deri bland annat att en tablå öfver statens utgifter och inkomster årligen skall föreläggas kamrarne och fastställas genom en lag. Inga andra skatter eller utskylder få för statskassans räkning utkräfvas, än de som blifv:t upptagna i denna tablå elier genom särskilta lagar anordnats. Statens räkenskaper skola pröfvas och afslutas af ett särskildt derför inrättadt embetsverk samt derefter, till regeringens decharge, föreläggas kamrarne. Art. 104 stadgar, att Preussen skall indelas i provinser, områden, kretsar och kommuner, hvilkas representation och förvaltning komma att närmare bestämmas genom egna lagar under iakttagande af principer, enligt hvilka åt folket sjelft i icke obetydlig mån öfverlemnas vården af dess kommunala angelägenheter. År. 105—110 innebålla allmänna bestämmelser, deribland följande må anföras: Ändringar kunna ske i författningen på regelmässig lagstiftningsväg, hvarvid i hvarje kammare vanlig absolut röstpluralitet är tillräcklig. Bestående skatter och pålagor fortfara att utgå, och alla bestämmelser i de existerande lagböckerne, enskilta lagar och förordningar, hvilka icke strida emot den nu förlänade författningen förbli gällande, tills de genom lag förändras. I händelse af krig eller uppror kunna vissa folkets rättigheter Suspenderas, deribland äfven tryckfriheten; de närmare bestämmelserne förbehållas en särskild lag och till dess blir det vid de i detta hänseende bestående föreskrifter. Art. 111 och 112 innehålla ganska vigtiga 8. k. öfvergångs-bestämmelser. Skulle genom den konstitution, som framdeles kan komma att fastställas för Tyskland, ändringar i förf. blifva nödiga, skall kungen anordna desamma och meddela kamrarne desse annrdnin sn. De kunna icke dragas till räa edeSstalldc dl UC Svarlgheter, som vid mer än ett tillfälle hotat att omintetgöra den storartade planen att förena Ostersjön och Vesterhafvet, öfverlemnat cirka 4.000 R:dr banko, utgörande behållningen af ångfarlyget Nordstjernans reseturer mellan Götheborg, köpenhamn och Kiel under loppet af sommaren år 1847. Denna vackra handling hedrar på en gång börsens medlemmar och den person, åt hvilken tacksamhetsgärden blifvit egnad. Vi hoppas att ofördröjligen kunna meddela en afskrift af den skrifvelse, som ätfolj le densamma. Gårdagens post från Stockholm medförde den glädjande och hoppgifvande underrättelse, att H.M. Konungen emot kommerse-kollegii och gen.-tullstyrelsens tillstyrkan stadfästat Rikets Ständers bestämmelse af 5 sk. b:ko införselstull för rassineradt socker. beremot lärer K. M. medgitvit sockerbruksidkarnes uti denna tidning redan omförmälta ansökning att nu gällande förbud ej måtte komma att upphöra förr, än med 1849 års utgång, eller ett år efter den nya tulltaxans trädande i kraft. Denna underrättelse har här på platsen emottagits med mycken tillfredsställelse, om ock rällrisan af uppskofvet ej tullt kan inses. I anledning af ett i Dagligt Allehanda för den 2:dre dennes infördt poöm, betitladt Preussens Konung, innehöll tidningen Tiden för den 5:te dennes en artikel, i hvilken vederbörande i föga förtäckta ordalag uppmanades, att mot Dagl. Alleh:s ansvarige utgifvare låta anställa aktion för brott emot 9:de mom. 3:dje S. Tryckfrihetslagen, som, jemnfördt med 6::e kap. 5:te . Missgerningsbalken och Kongl. förordningen af d. 20:nde Jan. 1779. med straff af landsflykt, spö eller fängelse belägger osmädliga, sörgripliga eller till voSämja med främmande makter syftande omdömen och yttranden om samtida nationer eloler stater, med hvilka riket är i fredligt för:bällande, om deras varande öfverhet, regeering och regeringssätt, höge embetsmän och sändebud, inre eller yttre förhållanden, föreotag eller underhandlingar. — Af Aftonosten för d. 8:de dennes finne vi nu, att m. uppmaning ganska rigtigt tagits ad nafam, sålunda, att, på reklamation af den i hufvudstaden varande preussiske ministern och efter remiss från justitiestatsministern, tryckfrihetsåtal blifvit af justitie-kanslern förordnadt mot ansvarige utgifvaren af Dagl. Allehanda för det här ofvan omförmäldta poöm. Till aktor i målet lärer stadsfiskalen Lindborg vara förordnad. Vi kunna och vilja icke neka att skäl till åtals anställande för nämnde artikel finnas; men å andra sidan tro vi äfven, att hvad i den om H. M. Konungen af Preussen blifvit yttrade låter sig försrara. Högst märkvärdigt skulle det äfven förefalla något hvar, om en svensk jury skulle fälla för en artikel, hvilken, jemförd med dem, som i sjelfva Preussens höfvudstad under loppet af detta år blifvit synliga och alldeles opåtaldt fått passera, är som ett myggsting mot bettet af en tiger eller boasorm. Lyckas det Dagligt Allehandas ansvarige utgifvare att tydligt och klart bevisa, att det, som i den åsalade artikeln blifvit yttradt om Preussens monark, är fullt öfverensstämmande med rätta förhållandet, så kan aldrig en svensk jury fälla honom, emedan dess dom då skulle förutsätta. att sanning vore lika med smädelse, och ett på sanning grundadt omdöme alltså förgripligt. Vår beprisade yttranderätt vore då föga annat, än ett tomt munväder, enär 1:sta mom. 2:dra :n Tryckfrihetslagen vore lika med noll. De sednaste danska tidningarne medförde underrättelsen, att den i London för kort tid sedan aflidne bankiren Hambro har till välgörande inrättningar i sin födelsestad Köpenhamn testamenterat den betydliga summan af