lan i afseende på anbud i nämnde hänseende, äfvensom att, Innan något kontrakt om gaslysning afslutades, man borde förskaffa sig upplysning, huruvida det senare uppfunna lysningsSältet med portatif gas (v. Hanens Rouens, här kalladt Metzgers method) såsom mindre kostsamt i anläggningen visat sig ändamålsenligt; och jemte det B. Ä. förklarade sig villige att i detta afseende sätta sig i förbindelse med utlandet, anhöllo de hos mag. att derefter utsätta allmän rådstuga med stadens innevånare för att vidare besluta. Denna allmänna rådstuga hölls 1844, då stadens innevånare förklarade den portativa gasen icke ändamålsenlig, utan bestämde sig för gaslysning medelst rörläggning efter den hittills brukliga methoden. Andra frågan, om staden skulle på egen bekostnad anlägga gasverket, eller kontrahera med ett gaskompani, blef ingalunda förbisedd, utan diskuterades länge, hvarefter den senare meningen blef antagen, och uppdrogs tillfölje deraf åt ordföranden hos B. Ä., att vidtaga alla de för ändamålet nödige åtgärder, samt inkomma med berättelse, hvilken, jemte de ingångne anbuden, afgafs på allmän rådstuga d. 17 April 1845, då stadens innevånare, med fästadt afseende å anbuden, valde en komite för afslutande af kontrakt på de bäst måjlige vilkor. Korresp. klandrar att stadens innevånare icke på egen bekostnad anlagt gasverket. Härtill får ins. svara: att stadens innevånare icke ville äfventyra ett osäkert resultat: att såväl i England som på kontinenten kommunerna i allmänhet kontrahera med gaskompanier och att de kommuner, som sjelfve låtit anlägga gasverk, hittills hört till undantagen, att staden Hamburg, hvilken lika litet som orikets andra stado saknar relationer med England och hvarest kapitaler finnas till lägre ränta än här, det oaktadt företrädesvis anlitat gaskompanier och, bland det stora antal medtäflande, antagit Hr James Malams anbud, samt med honom uppgjort ett kontrakt, hvilket för entreprenören är, enl ins. tanka, förmånligare än det med Götheborg afslutade, enär Hamburgs 130,000 inv. med cirka 8000 hus på en trång plats, beräknas konsumera omkring 150 millioner kub. fot gas årligen, hvaremot här endast 6 åa 7 millioner kunna antagas; att om H. Keiller, hvars skicklighet och drift såsom civil ingeniör icke kan bestridas, haft aning om den af korresp. kalkulerade briljanta affär, det måste förundra en hvar att han icke anmälte sig såsom medtäflare, oaktadt Hr James Malams och Graftou Goldsehmidt co. anbud utgjorde endast ts:del af hvad Ur K. i sin skrifvels till Drätsel-kom. begärde. Korresp. klandrar att kontraktet till största delen blifvit affattadt till favör för gaskomp. Den som vill göra sig mödan att från början till slut med uppmärksamhet läsa berörde kontrakt, som finnes i aftryckt Hand. och Sjöfarts-tidningen d. 1:ste Okt. 1846. lärer i detta alseende icke dela korresp:s mening. Innan staden fick sin gasbelysning, kostade ljushållningen för hvarje lykta, med 766 314 timmars lysningstid om året, R:dr 50 R:gs, hvilket för 250 lyktor, som nu äro brinnande under 2000 timmar om året. skulle ufosra R-a10,000 kub. fot i 2000 timmar pr år för hvarje lykta R:dr 45 R:gs, eller för 250 st. endast R:dr 11, 250 R:gs. Jemförelsevis må äfven nämnas, att gatubelysningen betalas: i Hamburg, enl. kontrakt med Malam af 1844, med 3 m:k k:t pr 1000 kub. fot, hvilket gör omkring R:dr 32 R:gs pr lykta med 2000 timmars lysningstid, och i residensstaden Haag, genomskuren af kanaler med 39000 invånare och mera jemförlig med Götheborg, enligt 1844 års kontrakt med Grafton Goldschmidt co. med Hf. 532: 25: för 14 vaxljus styrka i 2200 timmar, hvilket utgör för 12 vaxljus styrka i 2000 timmar Rdr 61 R:gs pr lykta. För privat-konsumtionen äro mazimi-priserne fastställde: i Götheborg till 9 sh. pr 1000 kub. fot, och uppbäres med R:dr 8 R:s och i Hamburg 6 m:k kurant pr d:o kub. fot, som gör efter kurs R:dr 6: 24 sk. R:gs beroende det på konsumenterne, att begagna sig af gaslägan eller icke, äfvensom att försöka nedpruta priset, om de så för godt finna. Som ins. icke har tillgång till härvarande gaskompaniets böcker, kan ins. icke eller verisiera korresp. uppgifter om anläggningskostnaden samt årliga inkomster och utgifter. Beträffande anläggnin skostnaden. så kalkulerade ej mindre Malams än Graftons ombud, hvilka här uppehöllo sig på olika tider, 15 a 16000 St. hvilket äfven öfverensstämmer med IIr Keillers. I afseende på privat-konsumtionen, så synes densamma, derest korresp:s uppgift är riktig, öfverstiga de mest sanguiniska förhoppningar, enär ingeniörerne icke våga tantaga den framdeles blifvande privat-konsumtionen utöfver 3 54 milioner kub. fot för året. Afven synes ins. de af korresp. antagne årliga utgifter för ränta, stenkol, kalk, föreståndare, ingeniör, bokhällare, arbetares och lykttändares aflöning, jemte slitning, reparationer m. m. vara under verkligheten, hvadan, enligt ins. tanka, hela nettovinsten. sedan privatkonsumtionen uppnått den ofvan angifna höjd, reducerar sig till omkring Kär 9000 :gs. Ins. instämmer i allo uti korresp. uppgifter, att rörläggningen uti södra delen af staden verkställdes högstslarfaktigt, (en omständighet, som likväl endast medför förlust för gaskompaniet. men icke föranleder någon explosion) samt önskar, lika med korresp., att vederbörande, som hafva tillsynen öfver gaslysningen, mätte flitigt och med all stränghet kontrollera densamma, och vid befintliga brister i ena eller andra afseendet, mot gaskompaniet göra gällande de bestämmelser, kontraktet inuehåller och hvilka äro allt för tydliga för att kunna eluderas. Hvarie befogad anmärkning blir i öfrigt alltid välkommen, helst den skall väcka vederbörandes uppmärksamhet och bidraga till det afsedda målet — en fullkomligt god gasbelysning uti vår trefliga stad. Vän af upplysning. Rodalfjanon har hlifseit anmadad att hland slansante. Iillställarinn rig erfarenhet och odelad domen, torde kunna pår serar sig för ett af henn geradt nöje, och ungdom sin sida underlåta att vis ihågkommen. Den härstädes genom ryktade förre fästningsf som nyligen blifvit såsoi härvarande länshäkte, h Lind under betäckning a skulle derifrån till stadsl serandet af Sillgatan, öt taren Jonsson och med ver näsan och ena kindl så mycket märkligare, sc stilla man, aldrig förolän tivet till detta Linds hai kan antagas vara, att Li rektionsinrättningen och gon tid qvarstanna, samt ett för houom redan und kant ställe, utöfvat denn: måtte imellertid vid visit: häktet gå högst vårdslös då Lind der kunnat öfve förvara det vapen, med Jonsson. Den i dag förfallna 2 eft. m., då detta icke ankommen. A — SKHEPRES-N — Ens. Raiggen flarbinss ma i Leith och på resa fra: med en laddning hvete. in! pum;ar och 4 tots vatten i sattes i muddern emellan h sten, hvarest det ännu ligg: karanfän. — Till ICänså skola i på nio fartyg, men man sakna gifter. Marstrand den 21:s3t Redakt Korrespondent) l) hit uti hamnen: Fkonerten tyre från Dundee, tör att hi land, samt Den 20:de såsom vinddrif kapt. A. Wennerlund. fran borg. med stenkol. och skon Olsson. från London med holm. c-äftrHeborga Ni Anlänile Fartyg frå öppna baten N:o 88. Iarsstycken bokefjerding-stätver. tunnor linfrö: dåckbaten Ac 27 tunnor norsk saltad sill. tunnor spanenal. 4 fat bräns boktryckeri-stilar in. m.: op Svensson, Bandskrona K I