andrade, d. v. s. nye redaktören, som på den sörra. CU RmESFRGNDELVmLS. Stockholm den 10:de Nov. 1848. Aflonblatlet är såldt. Denna vigtiga nyhet skall icke vara bekant, men den är det likväl. Visserligen har en artikel i Aftonbladet for i går på sätt och vis förnekat saken, men tillika förklarat, det en I förändring i redaktionen kan framdeles komma i fråga; denna förändring i redaktionen innefattar således en ny redaktion — ty om sen eller annan medarbetare tillkomme eller afginge. hade det icke i något fall kommit till publikens kännedom. Att den förändrade redaktionen sedermera tillika kommer att vara eaare till Aftonbladet, betyder ju alldeles intet. emedan publiken icke säster sig dervid annorlunda. än att ätagna materiella förbindelser blifrva ordentligt uppfyllde, och i det afseendet kan man väl vara lika säker på den forDenne nye är reg:ts-pastorn C. A. L. AUmqrisl. Länge har han haft det uppsätet att köpa det stora tidningsbladet, der han en längre tid varit medarbetare. För publiken bör förändringen betraktas säsom en vinning — ehurudana de der sig yppande grundsatserne komma att blifva, ty de skola sannolikt framträda med större bestämdhet, än som hittills skett. För öfrigt är mannen en framgångens apostel och kommer visserligen att låta bladet fortgå i den rigtningen samt troligtvis låta de betänkliga halterne försvinna, dessa halter och förmedlingar, genom hvilka Aftonbladet förut så ofta modererat det, som allmänheten gerna önskat få mera bestämdt uttaladt, yrkadt, pådrifvet. I motsats till den varsamt skrifna uppsatsen i Aftonbladet för i går, bar hr Hjerta sjelf med full bestämdhet yttrat sig, att bladet var med full eganderätt öfvergånget i hr Almqvists händer. Än mer: denna uppgift å hans sida var icke löslig, den var erkänd såsom anledningen, hvarför han mäste afbryta en sedan flere veckor pågången underhandling mellan å ena sidan honom, Hierta, och då andra sidan ett bolag, för hvilket rektor Svedbom stod i spetsen, hvilket bolags tillvaro och afhandlingar om Aftonblads-köp man redan i sex veckor hört omtalas. Sedan nemligen alla jemkningar voro gjorda, den egentliga köpesumman fastställd tiil 100.000 Rär Bko, afhördes på sista dagarne ett novum emergens, ett söregående löfte till hr Almqvist om optionsrält, i händelse tidningen skulle komma att försäljas. Detta löfte åberopade nu hr Almqvist, och Hjerta måste fördenskull förklara bolaget, att han icke kunde låta affären med dem fortgå, i händelse hr Å. vidhölle sitt yrkande och iklädde sig lika vilkor som dem bolaget erbjudit, och när detta slutligen inträffade, blefvo underhandlingarna mellan hr Hjerta och bolaget, just på denna grund upphäfna den 6:te November, hvilken dag således maste komma att betraktas såsomZden, på hvilken aftalet emellan den nuvarande egaren och hr Hjerta blef ingånget, om också den föregående Söndagen varit den egentliga för afslutandet af det hela. Händelsen är vigtig. Huru man än betraktar br Almqvist, utgör förändringen ett ganska märkligt fenomen för Sverige. Det skallbestämdt göra slut på det öfvervälde, som Aftonbladet hittills utöfvat inom pressen; flera tidningar skola uppkomma, och de äldre skola gripa omkring sig. kn fri press kan ju också icke verka förmånligt med annat, än att den blir mängsidig. Så län e åsigterna i deras verkningar vid meddelandet blott erhälla ex rigtning, bli! samhällets ställning likt mohamedanismen. dei man blott har es bok till ledning för omdö met öfver orätt och rätt. Nyheter finnas inga. D. Allehanda har om a ana gori jagdets sSkvydds