har uttalat, förbjuda mig (jag säger det med djup sorg) att vidare härvid uppehålla mig. Det återstär nu blott (vid dessa ord påklädde sig domrarne sina svarta kåpor) att öfver er afkunna dödsdomen, som lyder: att ni härifrån skall föras till fängelset, ert hufvud afhuggas, och kroppen styckas i fyra delar. Gud vare eder nådig! Lord Blackburn höjde, i det han uttalade dessa ord, händerna mot himlen och var, i likhet med alla närvarande, djupt skakad. Kronoåklagaren sjelf var djupt rörd af detta uppäräde. Blott OBrien behöll intill sista ögonblicket sitt orubbliga lugn, och begaf sig med ett småleende på läpparne från Rättens sessionsrum äter till fängelset. — —