111 14 — 2 — det lidande eller det umbärande. som för hvarje enskild synes så litet, blir stort och belydande. när det är fråga om massan eller folket. Användes nu ett sådant försvar för mångfaldiga skatter, ja för hundradetals af den fattige arbetarens beskattade små behof, såsom t. ex. vid tull-lagstiftningen, så synes tydligt, att det saknar hvarje skymt af skäl, samt är helt och hållet grundlöst och oförnuftigt. ARA Vv BREM MA 2 UTRIKES NYHETER. FRANKRIKE. Paris den 10:de Okt. Nationalförsamlingen har nu, såsom i går nämndes, kommit till det beslut. att republikens president skall utses genom direkta allmänna val. Men när valet kommer att ega rum är ännu oafgjordt. Bland affärsmännen är den önskan temmeligen allmän, att man så snart som möjligt måtte komma ur det provisoriska tillständet och erhålla en definitift ordnad regering. Louis Napoleon lär ha den oturen att dumma sig och misslyckas hvarje gång han försöker alt uppträda som talare. Då i mötet den 9:de ifrägakom ett amentlement. sam åsyftade alla pretendenters uteslutande vid presidentvalet, besteg prinsen-medborgaren tribunen och bedyrade sig icke vara nagon pretendent; men hans föredrag var så ömkligt och förrådde en sådan tafatthet hos talaren, alt proponenten af amendementet förklarade sig nu gerna kunna återtaga detsamma Såsom helt och hållet öfverslädiat. ILTAÅLIEX. Franska bladet Presse för den 10:de dennes meddelar notiser från Sicilien af sägnesamt innehåll. En strid har i granskapet af Messina egt rum emellan Sicilianare och Veapolitanare, hvilken aflupit till de sednares nackdel, hvilka måste draga sig tillbaka i staden. Parlamentet har vidtagit energiska anstalter till Palermos försvar. Till undvikande af det för Sicilien minerande krigets sortsättande är det dock benäget att som konstisutionell konung antaga kung Ferdinands andre son. kung Ferdinand af Neapel håller sig innesluten i sitt af en talrik och sjelfsvälllig soldateska bevakade slott och vägar icke sätta foten utom detsamma. Ljrorno befinner sig ännu i fullt uppror och har vägrat emottaga de auktoriteter toskanska regeringen ditskickat, hvadan denna asbrutit all osliciel förbindelse med staden och är väl betänkt på att genom användandet af vapenmakt bringa den till lydnad. Öslerrikislra örlogsftotiljen har anländt i Venedigs farvatten. Befälhafvaren å densamma har dock af chefen för den i samma sarvatten stationerade franska eskader sått sig antydt, att derest han företager något emot staden, får han med honom att göra. SCHWEITZ. Tyska centralstyrelsen har, genom sin gesandt Frans Rareaux, ställt en betänklig not till Förorten Bern. Man besvärar sig i densamma deröfver, att, oaktadt tidigare gitna löften och försäkringar, Strure och konSorler i schweilziska gränskantonerna obehinrade af dervarande auktoriteter. fait organi:a sina friskaror för insallet i Baden, yrkar strängaste undersökning af förhållandet allvarlig nåpst a de skyldige befunna emsmännen, samt fordrar att framdeles alla litiska flyktingar akväpnas, aftägsnas från gränsen och stillas under polisuppsigt. och derjemte ant en bestämd förklaring erhålles öfver hvilka garantier som kunna presteras, att icke dallka händelser förnyas. Fogar sig icke Schwei med det snaraste härester. så ämnar centralstyrelsen använda tjenliga medel. besse, kan man förstå, skuile bestå i cen sträng gränsspärrning. ÖSTERRIKE. Den inlaga, hvilken ministern a Hornbost 2 2 2 2 Ibland de sallne. Riksförsantliugen har ännu icke visat nägon tendens till republikanism. Den sortsar att erkilana kejsaren, fastän den, till följe af monarkens flykt, till sin egen säkerhet och frihetens vära. bemäktigat sig äfven den verkställande makten. Den S:de fattades af församlingen det vigtiga beslutet, att riksdagen såsom konstituerande icke kan upplösas och således måste vara tillsammans, tills forfullninysrerkel hunnit blifva färdigt. Hvad som bestämt kejsaren för hans flykt lär varit att en deputation af riksdagsmän kommit till Schönbrunn och under anspeglingar på det nyss förut timade mordet ä Latour, fordrat erkehertig Frans Carls och hans gemåls aflägsnande. Den S:de kl. s på morzonen lemnade han med sin familj Schönbrunn och tog, eskorterad af 3 a 4000 man trupper, vägen öfver St. Veit emot Burkendorsk. kejsaren och hans bror voro nedslagna; biott kejsarinnan visade fattning och sinneslugn. I Wien var hela kejserliga familjen — med undantag af kejsaren, som är känd för att vara en svag och beskedlig man — ett mal för folkets förbannelser. Kommendanten i Wien grefve Anersperg har med större delen af garnisonen intagit en fast Ställning i Belvedere, en af Wiens förstäder. Tillspord af riksförsamlingen om sina afsigter hade Åuersperg försäkrat sig icke hysa nägra sienutliga tänkesätt emot staden och blott hafva intagit sin position för alt skydda trupperne för otidigheter och angrepp. Två kompanier af hans truppar hade imellertid gått öfver till folkpartiet, och man talade den 10:de om, att, derest Åuersperg icke godvilliat lemnade sin stälining, skulle han med vapen tvingas dertill. Sedan tyghuset fallit i folkets händer hade en måängd proletärer der försett sig med vapen. Bourgevisien här som annorstädes fruktar dock det beväpnade proletariatet och man har redan gätt i författning om afväpning af alla sädana personer, som icke tillhöra nationalgardet eller den akademiska legionen. Ett godt omen för demokratiens framtid i Österrike är den lilliga sympathi, hvarmed händelserna i Wien blifvit omfattade i kringliggande provinser. bervarande nationalgarden hafva redan ställt sig till riksförsaml:s disposition, men denna har tackat för anbudet utan att ännu vilja begagna sig deraf. knligt ett bref af den io:de, inryckte dock då nationalgarderne från Briinn. Baden, Böstlan och andra närbelägna orter i hafvudstaden. Likväl är noga att märka, att det är hufvudsakligast och kanhända endast den tyska befolkningens sympathier som kunna påräknas, ty Slaverne åse allt med likgiltighet — såsom fallet verkligen är i Prag — om icke de hata och förkasta eller tillochmed uppträda fiendtligt emot en rörelse, som utgått från Tyskar, till sina tendenser är tysk och på visst sätt är rigtall emot Jellachich och hans panslavistiska planer. livad Jellachich beträffar, så lär han, då allt går omkring, erhållit en välförtjent tuktan i Ungern. Den 29:de Sept. hade han sjelf vid Stuhlveisenburg lidit ett vida betydligare nederlag. än man i början velat vidkännas. Hans avantgarde under general hoth hade äkvon blifvit illa ätganget. Enligt notiser från Pesth af den 7:de dennes, hade 1690 man, tillnörige Roths korps, införts dit som fånzar. och det berättades att denne general sjell med resten af hans trupper var så innestäned, alt han icke kan undgå det ödet att blifva fångad. Den korps, hvarmed Jellachich inryckt i Osterrike, befinner sig i det bedrösligaste skick. Förposterne bestodo, eniigt den till banen af riksförsamlingen skickade deputeraden Pralus utsaga, af sammanrafsade barfotade trashankar, och i högqvarteret sågs en blandning ar slikt sludder och regulier militär, äfrvenledes i ett utblostadt skick. Ilaruvida banens inryckande i Usterrike är att anse som en nödtvungen reträtt, förorsakad af 0 oo oa FT — 2. fe 2222. FLIK It ta bestämmelser alt beskjuta en stad, hvarest befinner sig en korps utländska diplomater. Rörande krigsministern Ealours mord meddelar Öster. LlOYds följande detaljer. Ett detachement grenadierer var förlagdt i krigsministeriets hotell: men grenadiererne sympathiserade med folket och byggnaden var förlorad Massor af proletärer, beväpnade med pikar. stänger och hackor, äfvensom studenter och borgargardister inträngde och sökte efter Latour. Grenadiererne sade dem att han skulle finnas der: men man genomstökade förgäsves den villyftiza byggnaden i alla dess 4 våningar och ville redan gå sin väg iven, då orenadicrerne ånyo försäkrade att generalen måste sinnas der. Man började nu leta på nytt och fann slutligen den olycklige förstucken i en trång vrå uti sjerde våningen. I början visade han mycket mod; men när han kommit ned i andra våningen och fick sigte på de dystra ansigten. som omgafvo hoaom. bad han om sitt lif. Svaret blef ett slag af en hammare i ansigtet och otaliga sabelhugg och pikSmtar. Den beklagansvärde, om ock brottslige mannen blef skuffad utför trapporna och efter några bajonettstyng gaf han upp andan på eu plats bredvia hotellet. Men detta tilllredsställde icke massan; kläderna rycktes af honom och sedan upphängdes han, höljd i ett slags liksvepning, på en al de stora trearmiga lanternorna å platsen. Ett sådant slut fick krigsministern Latour, som, enligt hvad hans papper verkligen gifva vid handen, gjort Sig skyldig till förräderi emot folkfrihetens sak. Dessa papper hafva öfverlemnats at riksförsamlingen, som ämnar gifva offeutlighet al desamma. . ssb. AUllq. Zeitung meddelar ett rykte från molllaliska gränsen, enligt hvilket en plan vore å bane att Osterrike, genom Irankrikes och Englands bemedling, skulle afstå Lombardiet till hialien och i skadestånd erhälla Wallachiet ända till Sereth. Czarens samtycke härtill skulle vinnas derigenom. at Moldau ända till S reth tillfölle Ryssland. Denna plan låter visserligen något otrolig, men förtjenar allt ändå att anföras. TYSKLAND. Ebiksförsemiinsen har ni antagit en lax. som afser alt skydda församlingen för alla attentater af upproriska folkmassor. Venstra sidans medlemmar hafva afgifvit en reservation till protokollet emot denna lag, emedan den i deras ögon innehåller bestammelser, som inskränka solkfriheten. Man väntar att helägringstillstandet i Frankfurt skall upphäfvas, efter att denna lag blifvit publicerad. Frågan om att ställa Bwm och hans kamrater under tilltal för påstådd delaktighet i upproret uti Frankfurt, kommer troligen att helt och hållet förfalla. Simon från Trier, Fchlösfel och Zita, tre af de för det ultrakonservativa partiet mest förhatlige ultrademokraterne äro imellertid i ett utskottsbelänkande rekommenderade till arrest och den näpst, hvartill malets utveckling kan föranleda. Få nu se hvad församlingen beslutar! En rikskommissarie, Ludvig r. MIiihleusels. är utnämnd för de sachsiska hertigdömena och reussiska furstendömena. slrresleringar ega ännu rum i Frankfurt. Den 10 häktades Lolrellslein, förutvarande president för arbetsföreningen. I utkastet till tyska rikets blifvande grundlag äro centralmaktens prerogativer och rättigheter så rundligt tillskurna, att de särskil(a staternes furstar verkligen nedsjunka till ett slags ärftliga landshöfdingar, isynnerhet gäller detta hvad de mindre staterne beträssa. Så t. ex. är föreslaget, att de stater, hvilkas kontingent understiger 5000 man, förlora all befauning med krigsväsendet. och måste i det. ta hänseende endera omedelbarligen underordna sig centralmakten eller ansluta sig til en angränsande större stat. Oroligheterne i Litbeck, som sedermera icke förnyats, voro märkvärdigt nog föranled. da af arbetarnes missnöje med borgerskapets I ooh ar Sffr Uf ana! hvilla 1 ip.