med afseende på trafiken i det inre, och Heskydd af den tyska indnstrien emot utlandet genom linplirxra culisatser. (Här sticker fram häst ftoten på protektionisten.) De enskilta staternes handelsoch sjöfartstraktaters förändring eller ufvergång till rikstraktater, samt uppställningen af ett omfattande reglemente för konsulatväsendet skola utgöra början till denna nya handelsförfattning. Förslaget har blifvit förvisadt till det ekonomiska utskottet. I Frauhfiirt herrskade lugn; de sammandragna trapperne voro förlagele i grannskapet, för att afväpna detta; man väntade för öfrigt ännu flera trupper. En del af yttersta venstrans medlemmar ämnade den 24:de Sept. hålla en högtidlig likbegängelsefest öfver de under barrikadstriden sallne insurgenter, som auktoriteterne låtit jorda i all stillhet; men professor Zimmermann, som skulle hafva hållit tal, erhöll aftonen förut en vink fran ministeren. att enhvar, som deltog i denna festlighet. skulle blifva ställd inför krigsrätt. Om morgonen nämnde dag slogs generalmarsch, och borgargardet besatte kyrkogarden. hiks-minislören utvecklar mycken energi gent emot de republikanska, eller, om man heldre så vill, anarkiska rörelserna. Öfverallt ske afväpningar; men öfverallt visar sig äfven mycken spänning och jäsning, som mångenstädes hota med farliga utbrott. Man uppbjuder alla de resurser. som stå en till buds, för attatillintetgåra Struve och hans anhängare. I Sachsen skall samlas en armökorps under befäl af en österrikisk general, för att användas när och hvar så påfordras. Med afseende härpå har riksföreståndaren utfärdat en proklamation till alla tyska regeringar för att uppmana dem till medverkan för de upproriska rörelsernas dämpande. BELGIEN. Fredskongressen i hriissel öppnades den 20:de Sept. Antalet af tillstädesvarande, som mest utgjordes af Engelsmän, Fransmän och Belgier, var icke obetydligt. Hr Väscher utsågs till ordförande. Redan under första dagens aftonmöte, kom man till följande beslut: Kongressen förklarar, att vädjandet till ranenulaklen för ordnandet af stridigheter folken emellan, är ell bruk, som ilika hög grad fördömes af religionen, förnuftet, rättvisan, menskligheten och folkens interessen. Således är det en pligt för den edtiliserude verlden och ett medel till dess lycka alt träffa ålgärder till krigets ful!ständiga afskaffande. Bland dessa åtgärder står nu den främst att bilägga tvister emellan nationerne genom kompromisser. Debatten öfver detta förslag fortsattes nästa dag. ITALIEN. Rallelzky har utjagat alla Schweitzare ur Lombardiet och forbjudit all kommunikation med schweitziska gränskantonen Tessin. Derna åtgärd motiverar han derigenom, att bemälte kanton, till trots af hans ofta upprepade varningar, icke upphört att understödja lombardiska slyktingar. Kantonen har inberättat förhållandet till schweitziska storthinget, som, enligt National, i anledning häraf nedsatt en kommission, hvilken beslutat att skicka kommissarier till Tessin, för att utreda sakens rätta sammanhang, uppställa 2 bataljoner på Tessinska gränsen och hos kabinettet i Wien högtidligen protestera emot Radetzskys beteeude. DANMARK. En kongl. förordning har utkommit under den 23:dje Sept., hvilken påbjuder en iltomordentlig ulskrifsning af de under åren 1823, 1824, 1825 födda manspersoner utaf de klasser af konungarikets befolkning, hvilka hittills varit från krigstjenst befriade, UGOIeran. I Hamburg hade alltsedan sarSotens utbrott ända till den 24 Sept. insjuknat 1139 personer, aflidit 515, och 261 befunende varda af regeringen bestämda; dock att afbetalningen af ofvanberörda nådiga anslag icke må beräknas och vidtaga förr än från och med det är, hvarunder denna serskilda pensionsinrättuing af regeringen förklaras vara i det skick, att densamma anses kunna, utan behof af vidare statsanslag, än det nu beviljade, uppfylla de med inrättningen afsedda ändamål, har regeringen den 39 sistl. Augusti förständigat direktionen att, med hänsigt till ifrågaställda serskilda pensionsanstalts bringande i verksamhet, vidtaga de ålgärder, som må sinnas erforderliga. — Kongl. Maj:t har, angående ändring i bestämmelserna om tiden då auktionsförrättning å landet bör vara slutad, den 22 dennes kungjort att, sedan uti Kongl. Kungörelsen den 5:te Mars 1831 bland annat stadgats, att auktion å landet, som hålles under tiden af året från och med den 15:de Mars till och med den 151 e Oktober, icke får fortsättas längre än till kl. 7 eftermiddagen, K. M. enligt R. St:s på anförda skäl derom gjorda hemställan, funnit godt, med bibehållande i öfrigt af de uti nämnde kungörelse gifna föreskrifter, förordna, att anktioner å landet, hvilka hållas under tiden från och med den 1:sta Mars till och med den 1s5:de Oktober, må kunna till kl. 9 eftermiddagen fortsättas. — Likaledes har Kongl. Maj:t angående upphäfvande af författningarna om skyldighet för landtmän att afskala och samla ekbark, samma dag kungjort, att sedan, medelst Konel. Maj:ts Bref af den 17 Maj 1820, till allmän efterrättelse meddeladt genom Kommers-Kollegii på befallning utfärdade kungörelse d. 5le Juni s. a., landtmän väl befriats från skyldigheten att försälja barken af de å deras skog växande ekar ensam till garfveri-idkare, men deremot blifvit förklaradt, att vid hvad genom nämnde kollegii kungörelse den 14:de Juni 1815 sladgats, i afseende på skyldighet för landimannen att vid vite afskala till honom upplätne ekar och samla den afskalade barken, borde förblifva, har Kongl. Maj:t, på Rikets St:s derom gjorda anhållan, pröfvat godt förordna, att sistberörde stadgande äfvensam öfriga utfärdade författningar, angående skyldighet för landtmän att afskala och samla ekbark, skola från den 22:dra dennes till all kraft och verkan upphöra. (D. 4.) UIti underdänig skrifvelse till Kongl. Maj:t hafva Rikets Ständer den 25:te nästlidne Juli anmält att, till följd af stadgandet i 63 regeringsformen, det tvenne särskilda tillräckliga summor borde vid hvarje riksdag anslås och till utbetalning från riksgäldskontoret anvisas, Rikets Ständer bestämt den ena af dessa summor, nemligen den, hvilken Kongl. Maj:t eger att lyfta vid inträffande krig, sedan statsrädet in pleno blifvit hördt och Rikets Ständer sammankalladt, eller det s. k. stora kreditiret vill två millioner riksdaler banko, till hvilket belopp det samma varit oförä fastställdt allt sedan 1812 års riksdag; samt att, vidkommande åter den andra summan eller det s. k. mindre krediiiret, Rikets Ständer, vid bestämmandet af denna kreditivsumma, ansett sig böra taga i beräkning hvad som, utöfver andra till behöfvandes undsättning vid inträffade misvexter anslagna tillgångar, kunde. under tiden intill Rikets Ständers nästa sammanträde för berörde ändamål erfordras: hvadan och i betraktande tillika, att den nuvarande ställningen inom flera främmande länder samt den mer och mer invecklade beskaffenheten af de politiska förhållandena, ej mindre emellan dessa länder inbördes, än emellan dem och öfriga stater i vär verldsdel. onckligen påkallade, att, vid detta kreditivs sastställande, utgifter för ifrägakommande utomordentliga försvarsanstaiter jemväl afsäges, Rikets Ständer bestämt ifrågavarande krediliv-psumma till en million riksd:r banko, deraf hälften borde vara att tillgå för rikets försvar, och hälften för andra högst vigtiga ALLA 1— Ulm: 1111T1 utcuda LUuud 1119110D(C gen i rummet. Men en dag hörde Pra utanför dörren rösten af en vän, som han ; länge icke hade sett, utbad sig af den sittande tillåtelse att öppna och nästa ögonblick inträdde den berömde pianisten Zimmermann. Denne kände icke den sittande, talade några ord med sin vän och satte sig sedan vid pianot. häre Limmermanm-, sade Pradier, som fortsatte sitt arbete, i nästa rum befinner sig en flicka, som stundom sitter för mig och hvilken har en mycket vacker röst. Ville du icke låta henne sjunga något. så skulle det blifva en försiröelse för herren här i hans tröttande orörliga ställning. Zimmermann gick, och kom snart dler med en sextonärig flicka, och när denna sjungit en visa, utropade han förtjust: Ni har förträffliga anlag och en herrlig röst. Skulle ni icke vilja gå på conservatorium (en berömd musikanstall)? — Det är min högsta önskan, svarade flickan, men mina föräldrar äro gamla och sjuka. För att försörja dem, sitter jag för målare och bildhuggare och sjunger på kalfehusen. Om jag läte upptaga mig i conservatorium. komme mina föräldrar att svälta. — Låt icke det bekymra er. inföll med djup röst den mannen, som satt för Pradier; gack ni mans på konservatorium, jag skall draga försorg för era föräldrar. Flickan såg förundrad och med tvillande min på mannen. Pradier log, och Zimmerman, som gladde sig åt sin skydidslings lycka, framsadeen varm tacksägelse och slöt med de orden: Får jag fråga, med hvem jag har den äran att tala? — General Caraiynae, svarade den tilltalade kort. utan att en enda muskelrördes i hans ansigte. England är hästan det enda land, der ännu konsten trifves. Af utländska artister, har utom Jenny Lind, som innehar första rummet, äfven Berlioz gjort der mycken lycka. Han gaf nyligen i London en stor konsert, som fick ett öfvermåttan gunstigt omdöme. — Äfven med det litterära interesset i en stor del af Europa och förnämligast Tyskland, stär det på samma punkt, som nu är nämndt om konsten. Allt, som icke rörer sig kring dagens politiska händelser. vinner föga efterfrågan. Det är blott de politiska tidningarna, som nu den läsgiriga publiken frossar på, — för öfrigt är det som ett utländskt blad säger: att författarne hafva nu ferier. —— SFAELELRX-NWGTFTÄSEEHi. Sjötorps Stations Farlyhs-lislasör Sept. mån. Den 22: fran till Larsson, Svea Stockh. Götheb. Nilsson, Mathilda d:0 d:o Kalkapp, Aktiv Rödesund d:0o ). 25: Jansson, Ändriette Stockh. Mariest. D. 27: Magnusson, OÖrkan IIultorp Götheb. Nilsson, Fritios Stockh. d:o Lindgren, Albertina Rödesund d:o Andersson, kronan Stockh. d:O Strandherg. Manligheten Askersund d:o Nilsson, Carl Wilhelm Linkäp. d:o Gustafsson, Gust. Leonard Nadstena d:o — f ooeewsgsfchke Resande. Tods Hotel: kontrollör Bildt, Kongels; Hr Ekström, Tjörn; Hr F. S. Ulmstedt, Köpenhamn. Götha källar: Engelska charge dAffaires hr Gordon med familj, Brukspatron Loberg, Wermland, J. W. Mörk, Ström. Passagerare med ångfartyget Gyller den 2 October 1848. Anlände: Demoiselle Bendixen, ge-åll (:otitfred-en. löjtnanterne Ramsay och Holterman, M. IIOIvenskjöld. Afreste: Gesåäll G. I. Reyman, jurgtru C. Sjöberg, ge-äll J. Klingner. — — —— ÅS amn 152 di 5 f7 äde nn. Borgenärerne i Grosshandl. L. B. Lindquists konkurs kallas härmed, jemte gäldenären, alt sammanträda hac uindaoartarknad HAO14:anO Ann 417