Article Image
den kommer icke att medföra någon sara för unionens bestånd, så länge Åmerikanarne äro besjälade af de representat tiva institutionernas sanna och verkliga anda. Frihandels-frågan kommer äfven under denna partiernas förändrade Ställning att spela en stor och vigtig roll. Den lära, som i kngland gått segrande ur striden, nemligen alt hvarje till det nationella arbelels skyduande vidtagen restrektiPr åtgärd är en tunga på allmänheten till några enskiltes fördel, har äfven i Amerika gjort stora framsteg. Den nuvarande finansministern, Walker, bekänner sig till denna lära, och han har äfven vidkänts densamma i Sin rapport till kongressen. Nästan hela Södern lutar till samma lära, och motständet i Syd-Carolina mot federalregeringen är 1832 alstrades just genom de höga tullsatser, som då blefvo stipulerade. Det kan måhända vara svårt att bestämma den ställning, i hvilken den fria handelns målsmän och slafveriets motståndare komma att stå till hvarandra, om som vänner eller siender; men det är dock att hoppas, att frihetens vänner efier hand i olika rigtningar skola träffa hvarandra, och måhända kan mellan Norden och Södern en försoning komma att ega rum sedan frågan om slafveriet, hvilken hitintills skiljt dem åt, blifvit lyck! ligt och väl utkämpa. — aYUNLUHA2: NYHET SLESVIG-IIOLTEIXSKHÅÄ ÅÄFFÄÅRERXE. Det heter i en skrifvelse ar den 9 dennes från Camphausen till Heckscher, som i likhet med sina kolleger ännu fortfar att tillsvidare sköta sin ministerportfölj, att grefve (. Moltke kan anses hafva vunnit ful komlig öfvertygelse om omöjligheten af sitt presidentskap i hertigdömenas nya provisoriska regering, samt att kammarherre feeds förklarat, DER. att kungen af Danmark skulle vara beredvillig till modilikationer och koncessioner, som synas önskvärda för hertigdömenas lugn. Imellertid förklara sig danska tidningar vara i tillfälle att på det bestämdaste försäkra, alt danska regeringen under intet vilkor gär in på någon som helst modifikation af vapenstilleståndsfördraget. Från ullona skrifves under den 14 dennes, att om ett par dagar skall den största delen af förbundstrupperne ha utrymt hertigdömena. Det heter äfven, att de slesvigholsteinska trupperne lemnat Norra Slesvig. Den efter ,Nyeste Postefterretningers meddelade notisen om prinsen af Noer var icke så alldeles rigtig. kätteligen förhåller sig saken sålunda: Den 11:te dennes upplåstes i landsförsamlingen af dess president en skritvelse från prinsen, deri han tillkännager, att han i anledning af ett yttrande som undfaillit regeringsmedlemmen hrenier, sann sig föranlåten att utträda ur den provisoriska regeringen. Bremer hade nemligen yttrat, allt da general r. honin ösvertoge befälet öfver slesvigholsteinska trupperne, skulle de inom ett. par månader vara i ständ att uppfylla alla billiga fordringar, och deri såg prinsen en förebraclse emot sig såsom kommenderande general. Den bekante ultra-demokraten Olshhuscl, som för Itzehoe blifvit vald till medlem af församlingen, ser troligtvis icke prinsen med blida ögon och föreslog att församlingen utan vidare krus skulle bevilja denne det begärda afskedet. Detta andragande blef imellertid icke, ester proponentens önskan, förklaradt för brådskande; men sedan O. försötmat sitt förslag sålunda, att församlingen under erkärnnande af prinsens förtjenster skulle bevilja hans afskedsansökan, remitterades detsamma till ett utskott, bestående af proponenten sjelf och tvenne andra medlemmar. Prov. regeringen har först efter några modifikationer (t. ex. det suspensiva vetots inskränkande till det fall då hertigen äfven är eff främmande lands regent) i hvilka lande. gens vice-president Hermnann blifvit kallad till riksföreståndaren, men det anses tvifvelaktigt, huruvida han kan gå i land med att bringa ett nytt kabinett till stånd, eller om han öfverbufvud ens vill våga försöket. Om Dallmanmn är icke fråga mera: han förklarar i en skrifvelse af den 9 dennes, som framlades i församlingen den Il:te, att han stött på vöfvervinne.liga svårigheter. Uti en örsennalles? korrespondensartikel från Frankfurt af d. 12 dennes heter det ganska bestämdt, att det gamla kabinettet äterinträder, i fall församlinen antager minoritetens i utskottet redan (i rårdagsnumret) relaterade andragande ait erkänna vapenhvilan och öppna direkta fredsunderhandlingar med Danmark. Rikksförsamlingen har, till påskyndande af grundlagsfrågans afgörande och centralmaktens behöriga konstituerande, den IÅ dennes fattat det kloka beslutet, att framdeles konStitutionsutskotte.s andrazan den, eller (af minst 20 medlemmar understödda) amenlementer till desamma blott da skola diskuteras, när minst 109 medlemmar yrka derpa, men annars genast komma under omröstning I afseende på den vigtiga frågan om hyrkans och statens inbördes förhållande har riksförsamlingen fattat Följande beslut: Hyarje religivussamtund ordnar och förvaltar sjella ständigt sina angelägenheter, men underkastas statens kontroll. Xya religioussamfund sa bilda sig, utan att deras trosbekännelse beholver erkännas af staten. Intet religionssamfund åtnjuter framför andra privilegier af staten. Froamdeles finnes ieke nåzxon statskyrka. Det borgerliga äktenskapets gillighet är endast beroende af civilaktens fullgörande; vigseln kan först ega rum efter civiaktens fullgörande. Olika religion utgör ej nagot hinder för äktenskap. I Etamover hafva de i följd. af revolutivnen vidtagna reformerna i författningen blikvit publicerade. l Meeklenburg-Sehwerin väntar man en ny minister. Ett par af de gamla ministrarne äro redan entledigade, men fungera addiUulriut. En konstitutions-komite har blifvit nedsatt ar storhertigen. I NMeraätenburg-gåutrelitz. har folket tvingat storhertigen att ändra den d. 31 Juli utfärdade val-lagen, som icke var tillräckligt liberal. Bayern har skickat en gesandt till Franksurt i ärende att obetingadt erkänna cen2 alstyrelsen. I nuvarande kritiska ögonblick torde detta steg göra god effekt. PREUSSEN. Det kan ej dröja länge förr, än det här bryter löst; jäsningselementerne äro för talrika och partierne stå för fienttligt emot hvarandra, för att en utjemning i godo skulle kunna vara tänkbar. I södra Schlesien har utbrustit ett mycket farligt bonduppror, som ännu icke är stilladt. Reaktionen har inom militären satt i fart en petition om prinsens af Preussen wunämniung till högste befälhafvare för armeen. Militären har dock ärven blifvit sattad af tidsandan och later icke så, som förr, bruka sig till ett viljelöst redskap i despotismens hand. Derom viltna illdragelserna i Potsdam, hvilka icke stå enstaka, utan hafva motstycken på flera andra ställen i Preussen. Om Potsdameroroligheterna yttrar för öfrigt en Berlinerkorrespondent, att de äro märkvärdigast derföre, att de kunnat hända i Potsdam. ÖSTERRIKE. Nlisonalslrilen har med stor häftighet uppblossat inom riksförsamlingen, hvars majoritet utgöres af Slaver. Det har blifvit föreslaget, att alla motioner, som komma under omröstning, skola öfversättas från tyskan på de slaviska språken och italienskan. En ledamot försvarade nödvändigheten af ell slulsspråk, och då bröt stormen lös. Saken hade :; anmn ai hlifvit Afylard dan 12 dannav plan, Som går ut på Ålgiriens kolonisation och Frankrikes delvisa befrielse från dess proletärer, och hvartill skola anslas 30 mill. frånes. TURKIET. Ibrahim Paseha har, Konstantinopel den enligt bref från 3l:ste Angusti. ankommit dt och halt företräde hos sultanen. Manga rykten cirkulera rörande meningen med hans besök. kaoleran. Antalet af de från den 9:de till den Ilue Sept. i Berlin aumäla nya patienter var 1113: i Slellin var den S:de antalet 22; i Hagdeburg Vt nya sall. I Petersburg har epidemien allagit i den erad. att nya sjukdomstall tima blot 20 dagliaen. och antalet af dagliga dödsfall utgör endast 15. I Riga rasar farsoten ännu med häftighet. Under loppet al de tre dagarne sfrån och med den 23:die till och med den 25:te Angusti var antalet af nya parienter 70. I Måau var antalet af anmälla paftemer till den 252 Ång. inalles 1665, hvaral 2J allilit. I Dorpat utgjurde hela antalet af patienter sedan epideniens mbrott 244, deraf bloit S! dött. — Från MHanibeuty skrisves: Här ha allaredan yppat sig icke mindre än cirka 90 koleralall, i Altona 10 å 12. Hvad karakter farsoten vill ansaga, kan man icke ännu säga, men den synes vara temmeligen elakartad, emedan flere, dom sjuknal om morgonen, redan på aftonen varit lik. Sjukdomsftallen visarsig. enligt en läkares ulSago, langs UIben. isylmerhet ombord a ätskillioa sartyg. hvarest kaytenerne döådt. — sfroleran har utbrutit i Paris; der f2:tle dennes 5 Sjuk domsfall egt rum. — — — EN te: ka EQ SR kN ELN uLUa. Från EL.WIiCLAWTNACR. Ystad d. 16:de Sept. Den 13:de September kl. 11 på natten utbröt eldsvåda hos bonden Nils Rasmusson i Snårestad. ägare till något öfver tre tunneland jord. Hela lösöreboet med ärets inbergade gröda blef lägornas rof, med undantag af några klädespersedlar den och sängkläder, som bergades af Nils Rasmasson. dess hustru och barn, under det de i blotta linnet måste sly ur det brinnande huset. Sedan folk tillkommit och elden till största delen var släckt, uppstod fråga om eldens uppkomst. Flere omständigheter gålvo vid handen, att den uppkommit genom mordbrand, och misstankar väckes mot Nils Rasmussons ena dotter. Elna, 30 år gammal, i tjenst hos skomakaren Lyström i kastlösa. Länsman eftersändes och sökte, efter erhällen undersökning. att förmå llna till bekännelse af brottet, hrarom starka misstankar på henne hvilade: men allt var förgäfves oeh Elna visade nu icke mera sorg öfver den föräldrarne öfvergångna olyckan, än hon visat under sjelfva branden, då hon vid förä jämmer och veklagan icke I fällt en tår eller med ett ord beklagat dem. IIon blef emellertid tagen i förvar, och pastor Lundahl i Balkåkra anmodades af lansmannen att besöka henne för att genom ordets makt försöka väcka hennes förstockade hjerta. Pastorn infann sig älven genast och efter ihärdiga bemödanden lyckades han ändtligen förmå henne till en fri och otvungen bekännelse. Hon erkände då, att hon verligen föröfvat brottet säåmedelst, att hon med en tändsticka antändt halmtaket öfver bakugnen. Tillspord om orsaken till hennes missgerniug, uppgaf hon att hennes husbonde, skomakaren Lyström, förmått henne dertill dels genom intalande, dels genom hot. Lyström skulle burit agg till föräldrarne för ett vittnesmål inför rätta. Pigan Elna Nilsdotter är afförd till häradshäktet för afbidande af ransakning. (S. 1.) Wexiö den 10:de Sept. Den 22:dre sistl Augusti på eftermiddagen uppstod inom Notte. 12— :

21 september 1848, sida 2

Thumbnail