i staden belägne hemvixt verkstäldt beslag a konsiskabelt gods. dels om eftermiddagen a flere stadens gator och torg samt vid 1. d. landtulls-bevaknihzsplalserne, medelst oljud och synderslående af fönsterrutorne i åtskilllge bus samt glas i flere eatulyktor, blifvit, efter det den flere dagar sortsatts. genom poliskammarens beslut den 7:de sistlilne Mars förvist till stadens kämnersrätts handläggning; så, och efter det stadssiskalen, herr advokatiiskalen T. (. (ireisse. till hvilken poliskammarens ui:dersökning, för talans förande i malet, blifvit af kämnersrätten öfverlemnad. efter undersökningens föranledande, lit i målet till hörande och ansvarighet inkalla ätskillige personer, har kämnersrätten. efter fulländad rau-akling, genom den 18:de sistlidne April meldlelad beslut, jemte det mera, sig utläåtit: att som de a förmiddagen timade åtalade förbrytelser varit föranletide af det hos handllanen (brin verkställde beslag samt afsett icke mindre att förhindra det anhållna godsets afförande till tullkammaren, än äfven förnärmelse mot de tullbetjenier, som vil beslagets och godsets bortförande biträdt, ansage kämnersrätten, i följd af 41. 42 och 49 Göne i konal. förordningen till förekommande af oloslig införsel eller utförsel af varor den 22.-re December 1841, sig icke vara behörig, att med målet i denna del taga vitare befattning, utan förvisade detsamma till laga åtgärd vid vederbörlig domstol, samt, att bland dem som blisvit tilltalade för de om eftermiddagen inträffade uppträden, blefvo arbetskarlen Carl Johan Forslund. smedgesällen Gustaf Adolf Lundgren och åkaren August Carlsson, såsom angifne för delaktighet i de å förmiddagen timade förbrytelser och såsom sakre förklarade till ansvar, Forsslund enligt 21:ste Capitlet 8 Missgerningsbalken, för det han om eftermiddagen hurrat å gata, samt 14:de Capitlet 7:de Rältezångsbalken, för det han missfirmat vittnet CarlsSou, Lundgren, för det han den 23:dje sisil. Mars kommit drucken inför rätten, enligt I H Kungliga förordningen den 16:de November 1841. och åkaren Carlsson, enligt sagde 14:de Capitel 7:de Rättegångsbalken, för det han vid poliskammaren misslirmeligen sig utlati: om, der uppiysningsvis hörde. markören 4. P. Holm, förvisade till vederbörlig domstol. att, på ex gång för alla sina förbrytelser dömas. Tullsiskalen. herr vice häradlshöfdingen C. ÄAnnell, som i följd af kämnersrättens stadgande i förberörde dess utslag af den 18:de April fatt från advokatsiskalen Greilke emottaga jemte skrifvelse under den G6:te sistl. Maj de, vid poliskammaren och kämnersrätten i målet hållne protokoller jemte utslaget, har den 15:de i samma månad vid ränhusrätten anmält målet till företagande; och sedan rädhusrätten dertill utsatt dag den 22:dre Maj, har tullfiskaleu till samma tid, på grund af handlingarnes föranledande, laätit utfärda kallelse till rädhusrätten å ej mindre, att såsom målsägande, höras kustehefen C. MW. Bundsen, samt kustsergeamerne C. Wasienius, A. II. Westselelt och C. V. Virgin, än äfven, så väl ofvannämnade arbetskarlen Carl Johan Forsslund, smedgesällen Gustaf Adolf Lundgren och åkaren Ån som ock UKÅUHU följande personer, eller hanslelsbetjenterne 4. M. NVernbom och M. T. Wahrmark, beijenten A. F. Lundberg. åkaren Olof Jansson. förre atilieristen Johan I-un. drängen Carl Svensson, manspersonen Olof Petter Forsslund, åsaren eller numera kustroddaren Pontus Creutz, handlanden C. W. Carlsson, arbelskarlen Petter Samuelsson. handelsbokkällaren Petter Osbeck, skräddaregesätten Lars Jonasson Winblad, glasmästaregesällen Johan Conrad Kragh. manspersonen David Lindh samt förre artilleristen (justaf Larsson, att vid för hvad mot dem, rörande obehörigt förfarande vid och i följd af ifrågavarande husvisitation om förmiddagen d. 9:de Nov. 1847 förekommit lagligen ansvara. ( Forts.) FEDTISTRE VISTA TAGS LT — st. Carlsson. — — ke i centralstyrelsens namn. hvilken likväl var den som ät Preussen utfärdat dess fullmakt. Ål denna fullmakt, hvilken ingalunda. enligt Preussens första begäran, var oinskränkt, utan trertom temmeligen begränsad, blifvit öfverskriden, är obestridligt. då t. ex. deri uttryckligen bestämmes att under de, i utkastet till Stilleståndsföräraget af den 19 Juni omnämusla, uti hertigdömena bestående lagar och förordningar inbegripas alla till vapenstilleståndets afslutande derstädes utfärdade. (Esfter en dansk tidning hafve vi i värt sednaste tislagsnummer upptagit, att fullmakten melgar upphäfvandet af ala sedan den 17 Mars utfärdade lagar och förordningar, men denna uppoilft har berott af ett frivilligt eller ofrivilligt misstag och förfaller således.) Såsom ett hufvudfel af Preussen anföres äfven, att det icke gjort något förbehåll om Stilles:ändsfördragets sanktion af centralstyrelsen, ehuru ett Sladgande siunes i den nya grundlagen at al la traktater och fördrag måste, för att blisva gällande, godkännas af centralmakten. På grund häraf är det äfven som majoriteten af nationalförsamlingen vill granska Stillesändsfördraget, men dessförinnan fattade den det i detta fall helt naturliga preliminärbeslatet om insltällandet af alla de atgärder, som afse stix leståndsfördragets uppfyllande. Då ministrarne ville, om icke försvara, dock ursäkta Preussens förfarande och gjorde vapenhvilans erkännande till en kabinettsfråga, blef deras fall en naturlig följd af detta beslut. De radikale och naturligtvis alla slesvigholsteinare hörde till majoriteten den 5 Sept., då deremot de ultra-kouservative, Radowitz, Lichnubesrsty och konsorter röstade med minoriteten. Fa nu se hvarthän omsorgen om Tysklands ärar kan leda församlingen! Den genom underkännandet af Preussens förfarande uppkomna anledningen till en brytning med denna stat kan visserligen till en del anses vara undanröjd genom preussiska ministerens fall, men mycket beror af det parti som der kommer till styret. Interessantast skall bli att se, hvilka följder denna sakernes vändning kan komma att hafva för Danmark och hertigdömena. Frankfurter-församl. kan icke nekas på visst sätt ha hafträtt i att underkänna Preussens tillzhranden. ehuru den ändå i sjelfva hafvadsaken har orätt, men felet ligger deri. att den engagerat Tysklands ära för en så oräitvis sak som hela Slesvigs eröfring från Danmark. Det är dock en tröst att förnimma, aft i Sjelfva Frankfurt betvillas den blifvande ministerens förmåga att genomdrikva sjelfva stilleständs-fördragets underkännande och krigets fortsättande. Preussiska regeringens officiella organ söker att rättfärdiga stilleståndet. Ibland annat yttras, att ingen kan för sig dölja, att sienditlikheternes påbegynnande ånyo skulle kunnat bli sianalen till ett curoveiskt krig. Skesvigholsteirska landsförsdililiugen diskuterade g2rundlagen. och skulle dermed bli färdig den S:de dennes, på det att prov. regeringen straxt derefter skulle kunna antaga och publicera den. Slesvigholsteirarnre sortsara att vara mäkta förgrymmalde öfver vapenhvilan. I slera städer halva hallils solkförsamlingar, hvarå sattals ljungande beslut om upprätthällandet af den bestående ordningen. FIÄUUJUFrrlingen egde rum den 6 dennes i Eckerntörde. De ur fångenskapen aterkommande studenterne och Turnarne emottogos i kiel med mycken högtidlighet och stort jubel Fredsunderhandligarne skola nu bestämde att bedrifvas i Lonidlon och icke i Lälbeck, såsom danska tidningar uppgifvit och Danskarne så ifrigt fordrat. Hanoveranerne ginqjo den 8 öfrer Elben. stadde på hemmarschen till sitt tand. General r. Below afreste, efter en dags uppehåll i Rendsburg och ett besök hos den provisoriska regeringen, hvilket dock blott tvele ha varit en hijfljohefsvisiji. den 6 dennes ströfvat i vara DUarnislddt. Iiofrättsrålet Georgi, beryktad såsom prestmannen Weidiys anklagare, sörföljare och bödel. synes nu äntligen komma att skörda den lön hans nellrigheter sörtjena. i det undersökning blifvit anbelalld att anställas emot honom för hans förfarande i Weidigska processen. Georgi har en läng tid gjort sig känd som despotismens storprososs i storhertigdömet Hessen. ÖSTERRIKE Handelsbref från Hen af den 5 dennes bestyrka fullkomligt notisen, att Osterrike antagit den fransk-engelska beme lilingen i italienska frågan. ÄFLeijsstorost bar förklarat, att den betraktar riksförsamlingen 1) såsom konstituerande, dock kunna dess beslut icke blifra gällande utan monarkens sanktion; 2) såsom lagstiftande, men blott i afseende på de för henne af ministeren framlagda förslag. Denna förklaring, som antastar solksuveräniteten, upptogs mycket illa af de radikale, hvilka nu söka att få den underkänd af rikssörsamlingen. Den 7 skulle denna vigtiga fråga derstädes ventileras. Det baron r. holkschtledl i Wien tillhöriga slottet Multschiu, beläget i trakten af Ratibor. förstördes den 4 dennes af bönderna. Möbier, urkunder 0. s. v. tillintstgjordes. Inspektoren mäste slykta. ITALIEN. Radetzky lofvar full pardon åt alla politiska flyktingar, som äro österrikiska undersäter och vilja återvända till sina hemorter. Fälmarskalken har aflåtit en hotande skrifvelse till kanton Tessins regering. med anledning af den näring upprorsandan i Lombardlist erhåller från. nämnde kanton. Tessinarne hafva lofvat afhjelpa de öfverklagad förhållandena. Garribaldis frishara, som länge kringtrakten al Bergamo, har blifvit svrängd vid Macagno, och dess medlemmar ha dels sIpklat in på det närbelägna schweiziska området samt dels måst gifva sig till fånga Piemontesarne opererade vid detta tillfälle i gemenskap med Öslerrikarhe och alskuro friskaran retränten till Piemont, ty republikanen Garribaldi är Carl Alberts bittraste fiende och har förklarat, ehuru konung såsom förrä dare för fogeilri. i Hertigen af Parma, som enligt engelska tidninzar väntades till London, skall d. 17 Aug. anländt till Neapel förmodligen på väg till sit af Sardinarne utrymda hertigdöme. I Lirorno har d. 25, 26 och 27 förefallit ganska allvarliga och blodiga oroligheter. Änledningen dertill var arresteringen af en kommunistisk folktalare, pater Garåssi. Kommunismen synes således äfven ha vunnit insteg i Italien! FRANKRIKE. Paris d. :te Sept. Italionska frågans lösning, befarar man nu. kan endast ernås genom krig. Carl Al bert, denne om ock icke trolöse, dock vankel mollige konung, förklarar sig vilja i nödfall än en gäng olfra lif och blod för Italiens heliga sak. och Radetzky gör sig fördenskull i ord. ning att, efter vapenhyilans ti ländalöpande fortsätta kriget, da Frankrike, i fall ltallenarne åter bli slagna, ej gerna kunna med likgiltighet åse deras undergång. Cardiqnac bereder sig äfven, försäkrar man, i tysthet til krig. Vid Mels skall sammandragas ett läger af G divisioner. För lugnets upprätthällande i Paris anser han mobila gardeli förening med 23009 man linietrupper vara tillräckligt. Mobilagardet består nu af 16.200 man efter den nva organisation det erhållit. genom hvilken inträdet i korpsen blifvit betydligt försvårat till utestängande af alla kommunistiska elementer. Den gamla solden, 112 fr. per dag, ä bibehållen för de gamla mobilgardisterne, men de nya erhålla blow 1!, fr. Diskussionen af grundlagsutkastet begynte d. 4:de d:s, då man hann till slut med den allmänna föregående debatten och skred till pröf