Um öCeSKSLILGRFCEG tnkast MRtof Jernviga cefirtissJ ). Huru mycket ett jeruvagsnatt öfver hela landet skulle kosta i anlägening, är omöjligt ait för närvarande beräknas, då inga undersökningar i afseende derpa blifvit gjorda. med unslantag för en linea emellan Stockholm och Göteborg. Ålt summan är ganska betydlig, faller dock af sig sjelft. da kostnaden för denna sistnämnda linea kalkylationsvis uppgår till omhrivg 22 miilioner Riksdaler Banko. Men likasom vara nuvarande vägar uppstatt icke på en gäng, utan småningom, och kostnaden för deras anläggning. hvilken. om den kunde sättus på papper, skulle sammanräknad visa en ocrhörd summa, icke blott varit mnjlig att båra. utan ock burits utan känbar tunga, under tider af iangt mindre materiela tillgångar, an vi för närvarande ege; så skulle ock under futens lanad anläggningen ut ett jernvässnät otvifvelaktiat kanna af oss utan serdeles svåriahet åstadkommas. om äs det vore med allenast inhemska kapitaler. Det är blot inbillningen. blott siyres ällninaen om en omöjlighet, hvilken har. såsom i otaliga andra sall. är farligare och mera förskräckande än verkligheten. Träd spöket under ögonen, och det uppluser sig i en dunst. En jernvägslinca emeban StochhHOUm och Götheborg Skulle, såsom nyss yttrades, kosta omkring 22 millioner Riksdaler Banko. Denaa summa, om den fördelas uti aktier å 60 R:dr stycket, framställer ett antal af 366.664 aktier. Nå väl! finnes det icke ibland Sveriges 3.300.000 imsanare tillrackligt mångu, hvilka kunna utan svårighet successivt använda 60 R:dr och flera gånger den summan för befordrandet af ett företag, hvaraf nyttan för landet är oberäknelig och vinsten för den enskilde aktieegaren ganska betvdliz? Jaru tror, att ingen skall draga i betänkande att å denna fråga lemna ett jakande svar. Om det således vore af nöden att på en gang verkställa anläggningen af hela Jernvägslinien emellan nämnde båda städer, saknades hos oss icke penningar doerlilloch så mycket mindre kan detta vara fallet i fråga om en linea emellan Örebro och Hult, hvilken utgör allenast ex sjundedetl af den förra. Det är blott riljuns bestämning, som fattas Oss, och jag är öfvertygad, att denna kall snart komma, sedan en vidgad kännedom om saken vunnits, och erfarenheten aisfvit sill ovedersägliga, i ögonen springande vittnesbörd vill förmån för det första försöket i denna väg. Hvad som för närvarande utgör ett hinder för nämnde viljans bestämning, är uti ej ringa grad en egen oreda i begreppen om jeravägsföretagens inverkan på penningerörelsen i landet under sjelfva byggnadstiden. Ett så stort företag, som en jeruvägsanläganing emellan Stockholm och Götheborg, skuile uppsluka, menar man, större delen af landets rörelsekapital, och derigenom skulle de största svärigheteter för all omsättning i landet, ferfaldiga olägenheter, ja! tacka Gud icke den största olycka för landet, uppkomma. Allt detta onda, som ena uppskrämd phantasi skapar sig, har emedlertid ingen grund i verkligheten. Om 22 millioner skulle på en gång vid jernvägsföretagets begynnelse inbetalas och utgå ur bolagets eller bolagens kassa endast i mån af arbetets fortgång, så skulle visserligen, genom att draga ur rörelsen ett så stort kapital, de förespeglade olägenheterna uppsta: men då en sådan åtgärd skulle vara lika obehöflig som utan all nytta för jernvägsföretaget, och fördenskull en dylik skrinläggning af aktiekapital icke uti andra länder skett, skulle det väl vara en galeuskap af srenska jernvägsbolag att vidtaga den, likasom det är, lindrigast sagdt, en dumhet att tilltro dem något sådant. Utbetalningarne ske endast successive, och der. före kunna äfven inbetalningarne terminer, lämpade efier behofvet. Salunda, om en jeruvaxsanlägening emellan Stockholm och Götheborg kunde sättas i verket utåt hela linien på en gäng, och erfordrade 3 år för sitt fullbordande, vore 7 13 million det belopp. som arliaen behöfde inbetalas: och om tetia verkställdes qvarsalsvis, uppginge sSumman af hvarje insättning till R:dr I, S33.333: 16 sk.. hvaraf rörelsen icke skulle erfara den aldra rinzaste känning eller alsaknad. Kronoupphbörden indraget ärligen under Februari och Mars månader emellan 7 och å millioner: men icke åstadkommer detta några sadane förstörande verkningar för handel och rörelse, som man drommer sig I frara om jernvägarne. Pa samma Sätt som SL(ulens kassa är att betrakta alienast säsvm en af cirkulationskanalerne för penmingesiocken. så äro ock fernväysbolugens kassor ingenting annat. Penningarne stanna der ej för sånare tl: de utga för hvarje dag ånvo bland allmänheten och fungera derefter, Susoum hade de aldrig varit ledde uti nämnde kanal. Vadorna af ett jernvägsföretag i stort äro alltså blotta inbillningsfoster. och det hafver sig icke heller så farligt med vår fattigdom-, när allt kommer omkring. Den har också icke hörts utaf, då det varit fråga om stiktandet af priratbanker, eller vid sådane företug. hvaraf mian lolvat sig en rikligare vinst. Coboll-febera för en hon är sedan, och silfverfebern under de sednaste åren har dragit anstillas på senliga Summor in uti grufvuaföretag, hvaraf framgangen varit allt. utom säker. Ilvarföre skulle da icke kapitaler finnas för jernvägsanläggningar, hvaraf vinsten. om också ej betydlig genast i begynnelsen, likväl är riss och med hvarje är stigande uti en stark progression? Men tidpunkten, säger man, är nu icke gynnande för dylika företag. Nu. då krigiska rustningar och möjligen ett aktivt krig taga alla tillgångar i anspråk för Statens räkning, och dertill stockningen i handeln med fremmande länder verkar hämmande äfven på den inre rörelsen — hvilken kan nu tänka på att syretaga jernvägs-ansäganingar? — Den äsigt, som uttrycker sig på detta sätt. är i min tanka alldeles falsk. IIvarje tid af stegrade behuf måste äfven vara en tid för stegrade anSslrängningar till furrlirf, om eljest icke utarmande skall följa. Detta gäller i det stora, som i det lilla: och då jernvägar äro ibland de aldra mäktivaste håfstänger för nationalförkofran. manar den närvarande ställningen nu mera än navonsin att erinajernvägsanläggnin-en an. Ja! jag ville säga, att få tidpunkter kunde vara dertill gynnsammare, än den närvarande, om vi rätt förstå att begagna oss deraf. Hela Europas kontinent skakas af revolutionernas volkan. med osäkerhet för lif och egendom. Penningen gömmer sig. der icke lugn, säkerhet och förtroende råla. och vi höre ifrån Frankrike och Tyskland högljudt klagas. att kapualerne försvunnit ur rörelsen. Men det ar icke enliat med penningens natur att ligga overksam. ty den vill förkofras, och den uppsöker följaktligen gerna det iand, der den linner all industris lifs-elementer och grundvilkor: säkerhet och Iugn. Må vi Svenskar visa Europa. art kapitalerna kunna med trygghet vända sig hit: må vi genom endrägt och sämja. genom lydnad för lag och styrelse öfvertyga urlänningen. att han här skall äga säkerhet till person och egendom, och han skall komma med begaellera. Vi skola icke hafva att skylla någon annan än oss sjelfve. om det icke sker. Men då utlänningen icke kan känna värt land och vår industris förhållanden, samt följaktligen icke vet, i hvilka närings-företag han med fördel skall använda sina kapitaler, månte en ledning honom gifvas i detta fall, har wii de flesta länder af Europa jernvägsanlåggningen upystatt säsom det mäktigaste af alla industri-företag. Med beskasfenneten deraf är usanningen väl bekant, och det kan förutsättas, alt han gerna och företrädesvis skulle uti jeruvägs-företag här i landet använda sina, i hans hemland overksamma kapitaler, om han egde en försäkran på förhand om en viss afkomst deraf. Det är ock just medlolaadet af en sådan försäkran ifrån Statens sida, som vore den kraftigaste lellllingen för de fremmande kapitalernes hitströmmande; och då det måste vara Statens interesse i allmänhet att uppmuntra samt understödja bemödanden och företag af större vist för landets ekonomiska förkofran, är en slik försäkran äfren med afseende å de inhemska Kapitalerne något, som icke kan vara uiom oruningen). Öfver nyttan i gemen af jernvägsförbindelser och särskildt behofret deraf för Sverige har jag yutrat mig omständligare uti min hos Höglofl. Ridderskapet och Adeln den 23 Dee. Sistl. är uti ämnet väckte motion, och derom är så mycket bade dessförinnan och sedermera skrifvet uti de tlesta tidningarna, att den Svenska allmänheten kan förutsättas vara dermed bekant, så vidt det beror på läsning. Jag hoppas, att kännedomen derom skall snart bekräftas äfven genom rön, inom vårt eget land, och att den dag, då första vagntåget ilar på jernvägen emellan Örebro och Hult skall ihäfderna tecknas såsom begynnelsen till en ny Ara för de Svenska näringurne och en ökad nationalvälmaga. ) Den bör så mycket heldre lemnas just nu, som den skulle vara för de Engelska kapitalisterne ett bevis, att vi sjelfve med alfvar vilja en jernvägsanläggning, och man genom intrycket deraf skulle hafva lättare att i närvarande stund få in hapitaler ifrån England, än sedan spekulationen å jernvägsf-retag inom eget land der äterlifva:s. em EN: 2 Hk HUU 6. Från Stockholm. Rikets Ständer hafva nu, I enlighet med Kongl. Maj:ts derom aflåtna proposition, till aflöning åt konsistorii-amanuenserne i rikets 12 stift beviljat 180 R:dr åt hvardera, eler tillsammans 2160 R:dr b:ko årligen. — Rikets Ständer hafva nu bifallit, att anstaget till elementar-läroverken må ökas med 90.000 R:dr b:ko årligen, samt att deras ä stat uppförda tillgångar, tillammans med den statsinkomst. som bildas genom den argift af 5 R:dr b:ko i terminen, hvilken skall erläggas af hvarje lärjunge, med undantag af de medelluse, skola användas till elementar-lärorerkens slulliga reglering, på följande grunder och vilkor, nemligen: 1:0 att okolasgilternas erläggande börjar samtidigt med den öfvergångsstat för lärarnes all ning, som kommer att i nåder fastställas, och hvilken bör, så fort ske kan, träda i verkställighet: 2:0 att lärare, som är vid något nuvarande läroverk anställd i verklig tjenstgöring och icke erhållit befordran efter afsked från läroverket den dag, då öfvergängsstaten träder i verkställighet, skall erhålla den i sädan stat för hans plats bestämda lönetilllikning. mot vilkor. att han afsäger sig all högre än enkel presterlig tjenstårsberäkning från och med den dag. lönetillökningen tillträdes: 3:0 alt lärare, som ej afsäger sig den rätt till förhöjd ärsberäkning. han innehafver, erhåller genom öfvergånasstaten hrarken lönetillökning eller annan lönetur eller förmon, än den. hvartill han thy förutan var berättigad: 4:0 att från och med den dag, då nya staten träder i verkställighet, skall vid hvart särskildt elementarläroverk meddelas fullständig undervisning i de till allmän medhorgerlig bildning hörande ämnen, som läroverkets omfång medgifver;