hau oss tvenne markvardiga nyheter, nemligen 1) att Waldemar I var son af en person, som ban uppgifver hafva hetat Linde Wierts och 2) att denne Waldemar funderat Stockholm-. — Birger Magnusson gör kompilatorn til konung tre år förr, än han blef född; men I stt sådant historiskt opus, som sammelsurium Lindgrenianum, betyder det föga, enligt det skulle konungarne gerna kunna regera utan hufvuden, likasom kompelatorn visat sig kunnat skrifra uten denna annars nödvändiga del af kroppen. — Om Margaretha vet bem. hufvudlöse sammanrafsare ingenting annat, än att hon var riket till stor tunga och gaf Örebro sitt märke. IIOn säges hafva blifvit Sreriges drottning 1369, ehuru hon blef det först 20 år sednare. — Om Erik af Pommern, som kompilatorn kallar Erik Ponunerman, berältas, alt han (Erik) var en ordlös kovung, derföre afsattes han. Skada all icke rompilatorn äfven varit ordlös! Ållmänheten skulle hafva räknat honom det till en stor förtjenst, och han skulle visst såsom sådan hafva fålt sitta i fred både för mig och andra. — Carl VIll berättar sammanrafsaren hafva blifvit rald vid Mora stenar. Valet skedde doek, som man vet, i Stockholm. Alt bemälte kung trenne gänger måste öfvergifva land och rike, tyckes författaren icke hafva afvetat. — Om kung Christian I berättas, att han, raf biskop Trolle blifvit insatt att bli konung I Sverige. En sättare med vanliga nödtorftiga skolkunskaper kunde dock hafva underrättat lr Lindgren och hans skribent, att i bemälte konungs tid icke i Sverige fanns någon biskop med namnet T7rolle, utan att det var Svea rikes erkebiskop Jöns Bengtsson Oxensljerna, som winsatte Christian att bli kung i Sverige. — Samme biskop Trolle berättar kompilatorn hafva velat söka tränga Sten Sture (den yngre) af riket. Det var dock, som hvar man vet, ergobiskopen med detta namn, hvilken stämplade mot UIlerr Jtcni, såsom Sveriges allmoge plägade kalla denne riksföreståndare. Om CKrisliun, med iillnamnet Tyrann, förmäler kompilatorn blott, att han var en blodhund, som många svenska ogkyldigt mördade, och om Gustaf I att han kröntes I Upsala och irlttade den Lutherska läran. Johan III gör kompilatorn till Johan II och nämner om honom endast, att han blef krönt efter sin broder Erik. Han eppsätter honom på thronen redan 1560, ehuru, som kändt är, han icke utropades till kosung förr, än år 13568. — Sigismund göres af kompilatorn till Polack, fastän han var född ech uppfostrad i Sverige och först vid 21 års ålder (1587) blef konung i Pohlen. — Hjeltekonungen Gustaf II Adolph känner den Lindgrenska beskrifningen ingenting annat om, än att han blef krönt i Upsala 1617 och dog som ex segerherre vid Liätzen 1632. Lika knapphändigt affärdar kompilatorn de derpå följande regenterna ända till Carl XIV Johan, inför hvilken han dock rullar sig i stoft och yttrar, att han dog 1844 mitt af år, ära PN Roauscende. Tillochmed i denna korta, af — ett smickerbegär förestafvade uppgift ligger en osanning, ty hvar och en, som foljt Rkäsdels rtnas gäng inom fällerneslandet, käneerr alllrörväl, att Carl XIV hvarken var mätt Å freller på ära och anseende, hvilket ferligare bevisas deraf, att han icke ville skippa regeringstömmarne ur händerna längre tid, än den yttersta nödvändighet kräfde. Se der har du nu kärnan och musten ur ifrågavarande historiska opus, hvilket åtminstore har den egenskapen att vara makalöst— per något, som på hans bekostnad till allmänhetens uppbyggelse skådar dagsljuset. Din . UTRIKES NVÅLEILL1IBELeEB. DANHARR. Vi bekommo I går dansk post af den 10 dennes. Den innehöll ingenting rörande kriget, undantagandes, att Hekla företagit en rekognoscering till Femern, och verlat nägra skott med denna ös invånare. — Danska högqvarteret är nu förlagdt norr om velle till Hedeberg. Märklig opinionsrttring. Nio deputerade och suppleanter från de delar af Slesvig, som I Juni månad utrymdes af Ty-karne, hafva då ingifvit en bhiitills, märkvärdigt nog, föga bekannt adress till danska ministeren med anhällan, att upplysa främmande makter om att befolkningen i Slesvig, för så vidt den har kunnat komma i tilläflle att ylira sina tänkesätt. beständigt uttalat sin ininorliga önskan att forblifra i den gamla förbindelsen med Danmark och visat usqgjurud motvilja mot införlifrandet i tyska förbundet. Enligt rapport till svenskt-norrska konsulatet i Aalborg från vice-konsuln i Kolding. aukom dit på aftonen Söndagen den 6 dennes, en preussisk parlamentär med 3 svenska sjömän — en sjökapten Hamberg och 2 matroser — som preussiska strandposteringen vid utloppet af Iladerslevsjorden arresterat, då de landade i en båt. Preussiska löjtnanten Aey10rliuy hade skickat dem till Hrangel med en rapport, deri det heter, att, enligt utsago af fysiljererne Schollgosech och Brandt at if:le kompaniet utaf Alexander-grenadier-regementet, äfvensom af samtliga raktmanskapet, satte en båt af från det svenska handelskartyget WMaria Fredrika och gick till Sjös, hvarest en dansk kanonbåt låg i sigte. De påstå, att båten lagt till nära kanonbåten; sedan hade lossats ett kanonskott, ovisst om skarpt eller löst, och som följd deraf hade svensk flagg hissats på båten, som vände tillbaka. Då den kom I land, köpte matrosen Yahl smör I Onsby. Detts syntes en underofficer mycket misstänkt, hvadan han sände kaptenen och de begge matroserne som arrestanter vidare, tills de kommo till hr Keyserling, som atcr sände dem till Wraugel med den anmärkning, att de arresterats emedan de öfverträdt execllensens bestämda befallning genom att gå till sjus med båten. I den skrifvelse till vicekonsulen i Kulding, hvarmed Wrangel skickade de 3 sjömännen, anför han som orsak till arresteringen, alt de voro misstänkte för kommunikation med fsenden. — Viee-konsuln t Kolding lät sjöledes befordra kapt. Hamberg och hans matroser tillbaka till deras fartyg, och insände ögonblicklig rapport om det passerade. Kaptenen och manskapet har icke, heter det, i den danska tidning, som refererat denna affär, haft nägon förbindelse med den danska kanonbåten. llertigdömena. Enligt Weser-zeitung skall tyska armeen, till följe af centralmaktens i Frankfurt beslut, erhålla följande förstärkningar från nedannämnde stater: Osterrike: 4 infanteriregementer, S sqvadroner kavalleri, flera rakelbatterier med tillhörande pjeser; Bajern: 4 regementer fotfolk och 8 sqvadroner kavalleri med tillhörande artilleri; Wirtemberg: 2 regementen fotoch 4 sqvadroner hästfolk med artilleri; Baden som Waärtemberg; Hessen-Darmstadt och NAÄOm hvardera att — som krigsoch den sednare som justitsminister. Furat Leiningen säges hafva bllfvit utnämnd till konseljpresident. Run: Ernst af Hanorer har utfärdat en deneratorder till armen, hyari yttras, att rikaföreståndaren har högsta befalet öfrer lyska anmöen på samma vis som den tätgare Förbundsförsamlingen. — I preussiska kungens general-order, hetersdet, ännu hrasSare, att preussiske trupperne, efter föregaende befallning af deras konung, hafra att underordna sig riksföreståndaren. Tysklands enhet står på skrala fötter! Enligt Zeitungshalle ärnar det radikala partiet I Frankfurt att offentliggöra en energisk protest emot beslutet angående Posens iInförlifvande 1 Tyskland. I Schmeidnitw har den 31 Juli förefalllt ett allvarligt krakel emellan linietrupperne oeh borgargardet, af den anledning, att stadens kommendant satt sig emot det sednares sammankallande genom signaler. 5 borgargardlster blefvo dödade, 14 särade. Västa dag egde en ny konslikt rum, som ändade dermed, att Unictrupperne fingo lemna staden. Kommendanten har afskedats. I Pansig har äfven varlt oroligt i anledning af en reaktionär adress, som en lyeksökare till prestkandidat vid namn Hinta kringlupit med för värfvandet af underskrifter. I Viissoldorf har det kommit till et! blodigt slagsmål emellan borgargardet och milltären, som afryckt den tyska kokarden. Så väl grefve Oriola, som grefve Pourtales, de begge preussiska kommissarierne vid underhandlingarne emellan Skandinavien och Tyskland. hafva blifvit entledigade från sina innellafrande sjenslehefallningar. kungen af Wärtemberg inskränker sina utgifter. llostheatern skall upplösas oeh de dervid anställde artister afskedas, hvarigenom en mängd menniskor för ögonblicket blifva brödlöse. För närvarande är denne monark ute på resor och regeringen förestås af kronprinsen. Denne. jemte hans gemål, den ryska storfurstinnan Olga, gör mycket för de fattiga, för att förvärfva folkets kärlek. kyskan vill utplåna minnet af sin förhatliga härkomst! ITALIEN. De sednaste notiserna från Neapel gifva vid handen, att kung Ferdinand nu söker att blidka och försona sina uppbragte undersåter. Allt hvad som i Calabrien icke besegrats af de kungliga (rupperne, har vunnits för kungens sak genom penningar. Alla fångna insurgenter hafva blifvit benådade. Deremot blir det utskrifna tvångslånet indrifvet med stränghet. I sicillanska provinsen Val di Roto börja visa sig anhängare till Ferdinand. HOLLAND. Amsterdams Handelsblad yttrar att man bör söka att undvika ett krig med Tyskland för Limburgs skull, men derest man ieke kan slippa för bättre köp, så må Tyskland skylle sig sjelf för följderna. ENULAXD. Limburgsua fragan har af MIecarell blifvit bragt å bane i underhuset. Han menade, alt tyska riksförsamlingens beslut i denna sak var en kränkning af 1839 års traktat. Lord Palmerston svarade, att han i detta hänseende vändt sig med en förfrågan till kungen af Holland, men ännu ej bekommit något svar. Times för den 4 dennes har en korrespondensartikel från Paris, hvarl det heter, att det VV TTS BA RME bindande