od vag Allenamdta lästes för nagon ätid sedan följande -Ö Aåa fl f ENA CDN ED H AA. 2 vågen mel Srurlehorg och i RBabbalshe döden 16 :de Jlars ISLN. gon sSäkernet Sågå, men del forelaller någ sor om de (naturligtvis man ringaste förstånd eller urskiljning) blifvit hopfösta ur Saxos och Jobhannis Magui fabulösa krönikor, äfvensom ur Rudbecks Atlantica. Något längre ner föreHvad! utropar du väl, när du kastar N kommer en och annan uppgift ur IYnglingasablick på öfverskriften af denna epistel; hva) har min käre Wilhelm kört omkul nom, alldenstund han tillskrifser måe från ett ställe. som jag knappasteskänsrsttRNuamne och hvilket, så vidt-jäg har mig bekant, icke har den ringaste märkvärdighet i vår historla? — Lugna dig, du, min gamle vän! kört omkull har jag, Eller rättare sagt skjutsbonden, visserligen gjort; men vid den plötsliga kullerbyttan har ingen annan olycka händt mig. än alt min vagn blifvit bra illa medsaren, och jag nödsakad att. qvarstanna på detta föga romantiska och inbjudande stälte tills den blifvit så pass iständsatt, att jag ånyo kan fortsätta resan. Det var dock icke egentligen om detta mitt äfventyr som jag ville underrätta dig. utan om ett i historiskt hänscende ytterst märkligt fynd. hvilket jag här gjort och som i min tanka verkligen förtjenar komma till allmänhetens kunskap. Som du af gammalt torde erinra dig har jag ögonen temligen med mig, och jag hade sålunda icke fullt 10 minuter befunnit mig 1 milt nuvarande logis förrän jag på ena väggen I stugan upptäckte ett å densamma uppklistradt papper I patentformat. I början trodde jag. att det var det af vår förtjenstfulle statistiker öfverste Forsell utgifna Minnesblad öfver Sverige, hvilket hade förirrat sig till denna okända vrå af verlden; men, då jag kom närmare, fann jag. att det var en hos lIr Anders Lindgren i Götheborg 1847 tryckt och på eget förlag utgifven Kort beskrifning öfver alla Srea och Götha Konungar, ifrån Magog, som regerade 88 år efter syndafloden, till närvarande tid, af de trovärdigaste Skribenters hrönilkurs innehåll utdragen? — Jo, du, var icke det en upptäckt. som kunde komma en gammal vän af vårt fäderneslands historia att dansa mazurkan eller polkettan af bara fröjd! Jag kunde bara icke begripa, huru det kom sig, att, så vidt jag var i stånd att erinra mig, ingen enda tidning fästat allmänhetens uppmärksamhet på tillvaron af denna konungalängu. Sammandragen och uppställd efter de trovärdigamie Skribenters krönikors innehå ll.Ä) Naturligtvis började jag med största uppmärksamhet genomläsa denna historiska minnestafla; men medhann icke mera, än de tvenne första rutorna, innan jag fann att det utgjordes af ett det eländigaste sammelsurium i historisk väg, som jag någonsin paträslat; ja så under all kritik, att man. i likhet med mig, icke skulle hafva något annat att fördrifva tiden med, för att kunna sysselsätta sig med detsamma. Jag skulle ock i trots af mitt sarniente, snart hafva gifvit hela denna vansinnigt uppställda konungalängd på båten. om jag ej på sätt och vis ansett det för en pligt att antekna några af kompilatorns galenskaper, i afsigt att vid tillfälle varna den enfaldiga delen af publiken för att sätta tro till hans uppgifter. Jag framtog alltså ur min resportfölj bläck, penna och papper, och då du. min vän, under detta sysslande rann mig i hågen, besiöt jag att till dig öfversända mina antekningar, beledsagadeaf de knapphändiga anmärkningar, som för ögonblicket föllo mig in och öfverllyttades på papperet. Sammanrafsaren börjar sin konungalängd med agog, som skall hafva varit Svenskarnes förste konung år efter verldens skapelse 17435 och före Christi födelse 2233. Ur hvyilgan, men äfven de äro esomostast så förvängissa sig till den källa, ur hvilken de blifvit hemtade. Dock, jag vill gå I ordning med SMörjan? Se här hvad sammanrassaren har att bjjda på: T ordning efter Magog följa 1) Sren, ak hvilken Sverige fått sitt namn; 2) Gelhar, som gifvit Götharna sitt name (kompilatorn kunde lika gerna hafva sagt. att Skadespelarinnan fru fredkenr härstammar från denne konung i rätt nedstigande flincal; 3) Cobo, Magogs tredje son, som byggde Upsala stad är efter verldens skapelse 1903; 4) Niggo, som år 2004 e. v. 8. byggde Sigtuna stad för Finnnarnes och Kyssarnes anfall; 5) dd, s hvars tid, ar 2083, Oden, Thor och Frizoa begynte dyrkas, 6) Ato, Other, Carl I, Björn, Gelhar II och SLO, om hvilka 6 konungar kompilatorn icke känner annat än blotta namnen (detsamma kunde han gerna hafva Sagt om alla de föregaende och efterföljandej; 7) Berich, som Törst förde de Svenske i srämmande land det vore roligt att veta om ej grefliga ätten Bark härstammar från denne konung och salunda hörde innehlafva N:o I bland de grefliga ätterna på Svenska Riddarhuset i stället för ätten BraheJ; S) IIumulf, den der för fadrens bortresa skull hemma blef satt till konung: 9) Humble Islera slägter med detta namn finnas i Sverige, hvilka väl allså hafva kungligt blod i sina ådror; 10) Göthilas, som blef konung i Sverige, Dan i Danemark, Nore i Norrige och AMul i England; 11) Sichfrug, Som konung Gram i Damnark dräpte med en guldklubba (det var gramt gjort af kung (Gram, men så var han väl ock Sichtrug mäkta gramsel; 12) Hkilrriy, som byggde Skara stad och äfven blef ihjälslagen af k. Gram i Danumark förf. uppger dock icke huruvida äfven detta dråp skett med guldklubbaJ; 13) Srihdager, hvilken afdagatog kung G(iram och lade hela Danmark under Sverigei; 14) ÅAe8smunid och Ufre, om hvilka kompilatorn ej har annat att förmåla, än att de blifvit ihjälslagne af konung Huddig; 15) Hudding Ilvarföre icke likaså gerna Budding, så hade hans minne åtminstone sortlefvat i maträtten al samma namn. som 2jort ett skändligt förbund med kung lluddig så, att han dränkte sig I ett mjödkar; 16) Reyner senl. sammanrafsaren ett ypperligt ämne till hjelte i en roman: han blef hatad af sin styfmoder Torilda, men Svanhvita kungsdotter frälste honom; 17) JIlullhroll oche-fslill. af hvilka den förre blef borta i Jöm. och den sednare öfvergafs af sin drottning, Som rymde bort med hans bista skatt. ty han gaf de Danske en hund till kung: 18) Hotter. Roderick, Allill. Rodolph, Carl II. Gram, Jordo, Gothar, Aelillf, Allgoll. Erik. Lindorm, hvilka skola hafva regerat från 3174 till 3795 efter verldens skapelse, men för öfrigt icke I någon mån gjort sig märkvärdige: 10) (ieslebliud, under hvars regering tilldrog sig den märkliga händelse, att Julius Cesar aflifrades; 20) Erik den rise, si hans tid, påstå kompilatorns trovärdige skribenter, föddes frälsaren!; 21) Gotrick, Joaldam, Philmer, som intog hela Ryssland till floden Fanais, Nordiam, som var i Ryssland till fader Philmer blef död, Sirard. Carl III, Erik, Hoäldan, som slog många hjeltar till jorden, Ungvin, Regnald, Adnawnd, Håkan och Sirard..... Men jag orkar ej ens att afskrifva alla dessa uppoch skadat da och vanställda, alt man näppeligen kan sig, eller har någon annan ohcka händt hobIILVUHH beledsagade, såsom 1. ex. den, att å. sto frälste Sveriye från Jermeus råda i Danmidurk. Det kan vara nog och deröfver all efter den af kompilatorn uppgifna kronologiska oroiing anföra följande godbitar: All en Pänuns Inge lefde 240 år efter Christi födelse och gjorde en. lag, att i Upsala skulle konungar residera och väljas på Mora stenar att efter honom kom en kung. som hette Nearich, bvilken för sin dygd räknades bland gudarner; att Hisbur var en ran: att Domalder var ven förskräcklig m ehuru Ynglingasagan ieke om honom förmäler något sådant, utan blott, att under hans tid herrskade hunger och dyr tid i landet; alt bommar ( Domar Äregerade väl och med stor fruktan; a Egil, med tillnamnet Wendeikraäka blifvit ihjälstångad af en tjur sdet är naturligteis Egil TUuddlolqi. som kompilatorn menar; Inglingasagan känner blott en könung med detta vedernamn och han hette, som hvarje skolgosse vet, Ottar); att konung Adill (förmodligen AIl. Ottars son, hvilken enligt Ynglingasagan vid en ridt kring Disarsalen under hvilken hästen snafvade och stupade omkull, föll al sin gångare. slog hufvudet mot en sten och alled) : på en resa till Diana tompel i knhose, alt Östen vvar en frossare, hvadan hans undersåtare stängde honom inne när han var drucken-, att Björn (på Håga) Jorde först den Christliga läran in 1 Sverige att Olof Trålillja sått sin plats långt efter (91 år) sissbem. Konung; att rar Vidfiunne, Siqurd Ring, Harald Hildetand Hugnar Lodbrok m. sl. af Sveriges märkligaste konungar blifvit af sammanrafsaren förbigångne, o. 8. v. in infinilvin. — Äfven namnen på en del af de bekante konungar, han anför förbrakas på det mäst barbariska sätt. Så . ex. kallas Ingiulll Illsätla (som han dessutom låter lefva i slutet af 9:de seklet) Ingerald; Erik Årsäll får heta Erik Äressil s Olof Skötkonung erhåller tillnamnet ScolIKOnun9 etc. eft.. Den Inyo, som i sammelsurium Lindgrenianum omtalas, skall väl vara Inge I. Att han vunnit 5 slag mot Danskarne och blifvit dräpen af en viss Dam, känner dock ej vår historia, som omtalar, att han en tid Bortåt förde krig med Norrige; men sedan lefde t stillhet till sin död 1112 (icke 1059, såsom kompilatorn behagar uppgifva). Ragrald Knapsibsile skildras i bem. sammelsurium, som en tyan, öfverdådig tyrann, ehuru historien annars tilllägger honom epitheten modig och Storsint. Stället der han stupade låter kompilatorn heta: ÅCHUTICY by i Långa, hvilket dock. som hvar primagosse vet, bar namnet Karlebylånga (d. v. s. stora Karleby) i trakten af Skara. Likaså skildras Hagnuns som en stor tyran, och uppger sammanrafsaren att han blifvit dräpen af konung Begner i Dannemark. Denne Magnus skall väl vara den, som af Westgötherne valdes till konung emot den af Uppsvearne valde Ragvald och som sedan stupade I slaget vid Foteviz i Skåne. — Srerker den galnle säges I sammelsurium Lindgrenianum hafva blifvit af sin kanmartjenare ihjälslagen år 1138. (ieijer påstår dock. att han af sin stalldräng blef mördad 1156, och IH:r Lindgren ursäktar väl, att jag mera tror på nyssnämnde historiska auktoritet, än på honom, som visat sig vara så ovfterrättlig i alla de stycken, som höra till vår historia. Om St Erik berättas i bem. opus, att han förde elt argt lefrerne, lät uppbränna lypsdla domkyrka och blef fördenskull halshuggen. Bellmans-visan). Den konung säges föra eftt argt lefrerne, om hvilken vår historia beriittar, alt han vår en fredsstiftare, som alllld Hvad tyeks om en slik historikus? — A ke dä gudomligt? (såsom det heter k