dess intagande på något sjukhus, samt att, till dess detta hinner verkställas, vidtaga följande behandling, emedan minsta dröjmål härmed sedermera icke genom konstens tillhjelp kan godtgöras: I. Under förebuden. Den sjuke håller sig inne och väl klädd och lägger öfver hela magen en smörduk, beströdd med krossad starkpeppar, eller gnides magen med en blandning af ett glas bränvin med 4 theskedar finstöll starkpeppar. Vid stor oro, vånda och eller fån bröstet, med sveda i maggropen, eller sla af fullhet och bultning i hufvudet, göres öm den sjuke är stark och blodfull, en åderlåtning på armen om 3 eller 4 jumfrur bl vändan och tryckninger förminskade, koppnin pen. perso hvarefter, om fortfara opå maggroI stället för är ättas på svaga till 12 blo er I å 2 koppaggropen. samt på barn 4 a 12 blodi fter barnets ålder. Om den sjuke vet metSig hafva förtärt mycken och otjenlig mat, om han känner äckel eller har oren tunga, gifves ett kräkmedel. äfven i fall, der bloduttömning redan skett, af en skrupel kräkrotspulver, eller, i brist deraf, 2 matskedar koksalt, upplöst i ett halft qvarter ljumt vatten, som på en gång intages. Vid annat förhållande tages en struken thesked rhabarberpulver, hvarefter th på fläderblommor och, der tillgång finnes, med tillsats af krusmynta begagnas, tills lindring svettning framkallas. 2. Om förebuden öfvergå i utbildad Kole7a, eller ock, då denna plötsligen utbryter, bör den sjuke, afklädd, lägga sig i en varm säng, och, der sig göra läter, i ett särskildt rum, som flitigt vädras genom insläppande af frisk luft, samt utan annan omgifning, än som för sjukvården erfordras. Nu lägges öfver hela magen en senapsdeg, beredd af 4 delar pulver af stark senap och en del rägmjöl, hvilka sammanröras med vatten till stadga af en deg, som utbredes tjockt på linne. Så snart huden rodnat och sveda inställer sig, borttages degen, men kan efter några timmar å nyo påläggas, om ingen bättring inträffat. I de fall, der sjukdomen plötsligt utbryter, må åderlåtning och kräkmedel, enligt ofvan gifna föreskrifter, först och främst användas. Derefter (en half eller en hel timma, sedan den sjuke tagit kräkmedel) gifvas 5 eller 6 droppar kamferspiritus, helst på en sockerbit, och varmt släderthe att dricka derpå. Denna ingifning förnyas sedermera hvar femte minut, ända till dess en ymnig, allmän, varm svettning frambrutit; hvarefter tiden mellan intagningarne småningom förlänges till en gång i timman. Härmed fortfares nu 6 till 8 timmar, under afvaktan på förbättring, med hvars inträdande kamferdropparne ej mera gifvas. Sängen får icke lemnas förr, än svettningen alldeles upphört. Härjemte böra armar och ben, när kramp påkommer, ihärdigt gnidas med blotta händerna, eller med ylle, doppadt i en blandning af ett sjerdedels skålpund senap och ett halft stop bränvin, eller i kamferspiritus. Emellan gnidningarne värmas fötter och ben med varma krus eller något dylikt. Der de kunna anskaffas, böra äfven varma bad (i kar) användas. I brist häraf kunna tjenliga ångbad på följande sätt beredas: Den sjuke sättes på en stol och kring hans axlar slås en filt eller täcke så, att det som en kappa nedhänger rundtomkring ända till golfvet. Uuder stolen läggas några tegelstenar, och på dem ett par uppglödgade gråstenar, på hvilka slås små portioner vatten: på sådant sätt bringas den sjuke merändels i svettning. Efter verkstäldt bad omsvepes den sjuke med filt eller täcke, äterföres i sin varma säng och påhöljes vil. Kamferspiritus kan beredas så, att 1 del kamfer upplöses i 16 delar stark sprit. Detta medels verksamhet mot kolera förstärkes, om till 60 droppar (1 thesked) deraf sättes 6 droppar pepparmyntolja (etherol. mente piperit.). I händelse kamferspiritus icke kan anskaffas, eller ock, då ett några timmar fortsatt bruk deraf icke medfört någon märklig förning ru med största försigtighet, småningom öfvergå till en lättsmält stadigare föda. De medikamentsportioner här blifvit föreskrifna, äro bestämda för fullvuxna; barn erhälla således mindre, efter åldern. RR —22 UKoleran. Telegraf-rapport från Djurhamn, daterad d. 14:de Juni, lyder så: D:r Gammelin var dålig förliden natt, men är nu bättre. kl. 2 e. m. var tillståndet i öfridt godt. — Af general-direktören Ekströmers hos Kongl. karantäns-kommissionen gjorda anmälan om inspektionsresan till Djurhamn inhemtas ytterligare, bland annat, följande: Alt bevakningen vid nämnde karantänsplats och specielt vid sjukhuset, handhafves, så vidt kunnat erfaras, med noggrannhet och efter väl beräknad plan. — Patrullering i båtar verkställes och poster äro utsatta dels omkring karantänssjukhuset, dels på de tvenne holmar, hvilka i öster omsluta karantänsplatsen, så att ingen kommunikation till eller ifrån de i karantän förlaggda fartygen eller med sjukhuset kan ega rum, utan att observeras, så mycket mindre, som chefsfartyget är så placeradt, att allt, hvad i hamnen eller å sjukhustomten passerar, äfven derifrån kan observeras och stundligen bevakas. Angående begrafningen säges, alt någon tjenlig plats dertill icke kunnat finnas i inrättningens grannskap, emedan jordmånen öfverallt är för grund. Karantäns-befälhafvaren har dock lyckats utfinna en fullkomligt lämplig sådan å en smal udde å Ingarön. Kyrkudden kallad, begränsad mot land af en hög klippvägg. Egaren till jordlappen, som är belägen långt aflägse från boningshus och omkring !(3 sjömil från karantänsplatsen, har till en början protesterat mot begagnandet deraf, men karantänsbefälhafvaren hoppades kunna med honom öfverenskomma. Imellertid äro de trenne liken der redan begrafne och platsen, utom af klippväggen, afstängd genom en tre alnars hög gärdesgård, samt svart flagga derå uppsatt, Begrafningarne hafva, så vidt general-direktören kunnat finna, med all möjlig försigtighet blifvit företagna. Liken, lagda i kista och till sjukhusbryggan nedförda af sjukhusbetjeningen, hafva derifrån blifvit af besättningen på Åudacia nedsatta i särskild båt, hvilken med lång lina af bevakningsmanskapet, under bevakningsofficers beföl, bogserats till begrafningsplatsen, der bogseringstågen löskastades, och liken af det i särskild båt medföljande manskapet från Audacia uppburos samt nedsattes i den fyra alnar djupa grafven, hvilken af sistnämnde manskap igenfyllts — I anledning af ett utspridt rykte, att 2:ne sjukdomsfall af kolera i lördags inträffat i rådstuguhäktet, har D.B. meddelat efterföljande rapport af tjenstförrättande andre stads-läkaren: Hos öfverståthållare-embetet för polisärender får jag i ödmjukhet anmäla, att i dag på morgonen en fängknekt från rådhushäktet infann sig hos mig med anmälan att 2:ne personer, eu separationskarl och en piga, i tjenst hos vaktmästaren vid häktet, häftigt insjuknat på morgonen, med symptomer af kramp och kräkningar. bå jag straxt derpå besökte dessa personer, klagade pigan öfver allmänt illamående samt kramp i magen, och separationskarlen, som var förd i säng, led af stark kramp i benen samt kräkningar. Pigan, hvilken sjelf sade sig vara bättre, och jag ansåg utan all fara, erhöll endast tjenliga dietetiska föreskrifter, och separationskarlen är, efter använda tjenliga medel, i dag middagstiden, befriad från de öfriga symptomerna, och nu i lindrigt febertillstånd. Några symptomer af kolera vid dessa sjukdomsfall, hvilka af budet befarades, hafva ej egt rum, utan hafva dessa personer troligen genom någon förkylning ådragit sig detta, denna årstid ej ovanliga, lidande; dock har jag ansett mig härom böra hos öfverståthållare-embetet i ödmjukhet göra anmälan. Stockholm den 13:de Juli 1848. C. J. Blachet. Särskildt hafva vi gjort oss underrättade att pigan redan i lördags f. m. var fullkomligt tillfrisknad, samt att separationskarlen, hvilken tillförene lidit af delirium tremens och fallandesot. af hvilken sistnämnde han nu lärer VAS vv 4 1141111UTC 11101 U 111100D0auRLC pPLLoU-e ner, att i häkte inmanas, nemligen vaktaren Sren Srensson, arbetskarlen Anders Andersson och arbetskarlen Hans Jonasson. Orsaken till brottet lärer hafva varit att skärsliparen Dristig, hvars hustru ofvannämnde arbetare velat våldföra, försvarat sig och henne med en rakknif, hvilket så uppretade våldsverkarne att de togo honom af daga. Äfven hustrun lärer af dem på ett skändligt sätt hafva blifvit misshandlad. — Medan offret för mördarnes raseri ännu lefde, släpade de detsamma från stället, der illgerningen blifvit begången, till ett ställe, kalladt Sandhälan, der det slutligen gaf upp andan. Vi torde framdeles, då protokollerna i denna rysliga brottmålssak blifva tillgänglige, till densamma återkomma. Enligt vårt i No 158 af denna tidning gifna löfte, hafve vi uti samma tidning N:o 160 för den 14:de dennes lemnat fuilständiga upplysningar om de åtgärder, som härstädes blifvit vidtagne. i händelse samhället skulle af den i elt nästgränsande rike härjande kolerafarsoten hemsökas. Den artikel ur anonyma lådan, hvilken i dagens nummer af Götheborgs Dagblad blifvit införd och hvarutinnan vi uppmanas att fullgöra ofvanbemälte vårt gifna löfte, kan följaktligen icke från vår sida föranleda till någon annan åtgärd än den: all hänvisa artikelförfattaren dels till våra i N:o 160 redan meddelade upplysningar och dels, hvad beträffar namnen å sundhetsnämndens herrar ledamöter och beställningspersonalem, till den vid årets början härstädes utgilna Kalender för Götheborgs stad och dess omgifningar. Vi dele imellertid den i Dagbladet yttrade åsigt, att Ur polismästaren, i händelse af kolerans utbrott härstädes, har mer än tillräckligt att syssla med sitt ordinarie embete. äfvensom att annan ordförande bör i sundhetsnämnden förordnas. Vi hafve oss äfven bekant, att Ir borgmästare Emerl, som är polismästare och, enligt 6:te . i Kongl. kungörelsen af den 12:te November 1831, jemväl ordförande i sundhetsnämnden, redan den 11:te dennes hos härvarande landshöfdinge-embete skrifteligen anmält, att hans öfriga göromäl icke lemna honom tid öfrig för de bestyr, som tillkomma ordföranden i sundhetsnämnden, samt fördenskull begärt, att annan ordförande i oflabemälde nämnd måtte i hans ställe utnämnas, hvilket dock ännu icke lärer hafva skett. Vid diskussionerna inom riksstånden i anledning af voteringspropositionerna om tulltaxan i de delar, uti hvilka riksstånden stadnat i olika beslut, hafva nu åtskillige jemkningar blifvit gjorda, i följd af bevillningsutskottets inbjudning. En bland de i detta hänseende vigtigaste punkterne var den, som rörde sockertullen. Presteståndet har d. l5:de dennes, hvad beträssar denna tull, genom omröstning med 18 röster mot 16, med frångående af sitt förra beslut, förenat sig med de trenne öfriga stånden, hvarigenom fem (5) skillingars tull på raffinadsockret nu är antagen af alla fyra riksständen. I likhet med Aftonbladet anse vi detta resultat godt, icke blott derföre, att det lemnar en viss kontroll emot för mycket uppstegrade sockerpriser, utan äfven derföre, att Ständerne i följd deraf torde få tillfälle inhemta, huru mycket af sanning eller blott förespegling legat i de från vissa håll gjorda och ofta upprepade påståenderna, att de svenska sockerbruken ej kunna bära sig med 5 skillings tull. Vi tro, att man kan vara fullt trygg i det hänseende, att utländsk raffinad under denna tull icke kommer att införas. —— Justitiekansleren m. m., hr N. r. Koch, har af K. M:t erhåliit tjenstledighet under 2:ne månaders tid, räknade från den 16:de dennes, för att företaga en embetsresa till medlersta och södra delarne af riket. Revisionssekreteraren m. m. hr 7. U. Bergstedt har blifvit förordnad att, under tiden, i egenskap af justitiekansler handlägga de ärenden, som till åtgärd af justititiekanslers-embetet kunna förekomma Från Christiania skrifves, att konstitutionskommittten med 5 röster mot 2 tillstyrkt upphäfvandet af förbudet mot mosaiska trosbekännares vistande i Norrige. Enligt hit ingångne underrättelser lärer öfvarförandat i Aä1ä1ä1AJ7A— 2