A iv Sv 2 — ae å L . . : , ; RV UU NV VAR 7740(44(0((0444 Furmuug 1558 KUA G11 talet af representanterne blef mycket betydligt. Men då, på sätt jag nu vill visa, just dessa dubbla valsätt till den föreslagne andra kammaren, samt det dermed sammanbundna valsätlet för den föreslagna första kammaren, komma att icke blott i formelt afseende inveckla valförhällanderna, utan, hvad värre är, undertrycka den stora, statens bördor bärande massans rättvisa fordringar på ett efter menniskovärde och medborgerlig jemlikhet grundadt nytt represemations-sätt, så måste underhället af så många representanter anses alldeles onödigt, eller rättare i alla afseenden skadligt och förkastligt. Den föreslagna fråkammar-bildningen kan omöjligt af nationen välkomnas. Ått för den första kammaren välja medlemmarne för 9 år, eller fre lagtima riksdagar är numera icke antagligt. Folket har tillräckligt utbildat sina begrepp i politiska angelägenheter för att icke y representation finna enskildta inilja i sin ssens lejda försvarare, utan de allmänna inDet vill hafva tressenas sjelfständiga målsmän. Med ombudsombud, men inga riksherrar. manna-naturen öfverensstämmer icke väl, att låta representanten fortfara, äfven sedan han möjligen visat sig icke motsvara förtroendet. Och om, för ordningens skull, man än icke ifrågasatte att låta kommitten erne vid samma riksdag äterkalla fullmagt, så blifver det dock alltid stridande mot folkets sunda ve att påtvinga dem för blifvande riksdagar en man, som de finna sig genom misstag hafva utsett för en föregående. Dessutonr äro ralnämnderna, som skulle tillsätta första kammaren, så otillfredsställande organiserade, att denna kammare icke kan af folket komma att betraktas med förtroende. Då den väljes så, att direkt och indirekt väljande på landet hafva lika antal medlemmar i nämnden, lemnas bemedlingen dem emellan antingen helt och hållet i städernas valmäns händer, eller om dessa, otroligt nog, skulle vara delade, beror hela valet af den förseglade sedeln och blifver således ett spel. Orsaken, hvarföre jag måste befara denna utgång, skall jag nu gå att visa, då jag vill framställa förhållandet med den andra kammarens val. Det skulle nemligen i förslaget ske i 70 distrikter medelbart genom elektorer: i 50 distrikter omedelbart. Elektorerne utväljas af omkring 250.000 röstberättigade män, bestående af hela den minst förmögne, men genom sitt arbete och sina söner, statsunderhället och försvaret, hufvudsakligen upprätthällande delen af landets innevånare. Den innefattar, med undantag af omkring 1,400 röstberättigade af allmogen i de direkta valkretsarne, hela nuvarande bonde-ståndet till ett antal af inemot 185,000 röstberättigade samt omkring 65,000 nu orepresenterade, som skulle komma alt i de indirekta valen deltaga. I 50 distrikter väljas deremot af de rikare. klasserna och de högre embetsmännerna 50 representanter: och i dessa val ingär nuvarande bondestandet blott med ofvannämnde 1,400 röstberättigade samt omkring S00 nu orepresenterade, som med dem kunna anses i vilkor jemförlige. Deremot inkomma omkring 3,000 embetsmän, 1.200 jordegande adelsmän och 7 till 800:de orepresenterade, med stor förmögenhet. Man finner således här en falang af 5,000 väljande utur de nuvarande privilegierade och löntagande klasserne emot högst 2000 väljande af jordbrukande klassen. Städernes 30 distrikter komma att likaså uttrycka hufvudsakligen rikedomens och embetsmännens interessen, emedan röstskalan för deras val lemnar latituden emellan 4 röster och !,, röst eller 64 röstande mindre förmögne på 10 förmögne eller löntagare. Deras 30 representanter komma alltså att närma sig till de 50, som hafva blifvit direkt valda på landet; och då i de 70 elektorsförsamlingarne, genom röstskalan till elektorsvalen, kanske hälften, men säkert 13 tillsättes af desamma klasser, som bestämma utgången af de direkta valen, så visar sig tydligt, att de 250,000 röstberättigade ur folkets massa icke kunna säkert räkna på större andel i representationen för sina välfärdsangelägenheter, än på sin höjd en sjettedel, under det att några tusende individer af de rika och löntagande klasserna för sina inferessen kunna nåräkna fom siettedelar klassers nad, välbehag elleråfördel: kan man tro, frågar jag, att den stora massan af svenska folket nöjer sig med löftet om en ömhet och omvårdnad för dess rätt och bästa, som blott beror af några gynnade fåtaliga klassers lätt förlorade sympatier? Jag behöfver blott nämna den vigtigaste af de reformer, som hela folket yrkar: Skattreformen, kan den väl tänkas genomförd af en sål, beskaffad representation, som den förslaget skulle gifva oss, då man väl vet,, att det just är de löntagande och rika, som motsätta sig den? Samma förhållande är med lagväsendet, i fråga om en tidsenligare reform deri: och jag vill här äfven i förbigående nämna, att den nya riksdagsordningen icke en gång bevarar egentliga folkkammarens rätt att med kraften af folkombud vända sig till Konungen, iffrågor om önskningar, som röra allmänna hushållningen, utan blott lemnar folkrepresentanterne den enskilda petiliansvägen. om ej första kammaren tillåter föreställningen. AR allt detta anförda synes, att kammarbildningen och valsättet icke kunna tillfredsställa nationen, helst sjelfva grunderna för valrätten äro så betänkliga. Med hvarje dag, och ju mera man betraktar de nu gällande och föreslagne valgrunder, finner man, huru nödvändigt är att sätta den personliga rätten i stället för förmögenhets-, egendoms-, embetseller yrkes-qvalisikationerna. Så t. ex. omfattar icke uttrycket s(allgadel åborätt den betydliga och talrika frälse-Åboklassen; ty frälse-egaren drifverhdem, när han vill, från hemmanen, och om än han under arrendevilkor lemnar dem dessa, innefattar förslaget så svåra vilkor för arrendatorernes valrätt, att säkertäfå eller ingen frälsebondekunde komma i åtnjutande af densamma. Likaså medför det stadgade minimum för egendomsvärdet en -0säkerhet för valrätt, då förhållanden, som icke bero af den enskilda sjelf, lätt förändra dettavärde. Han betages således en allmän rätt utan eget förvållande. I förslaget finnes en obestämdhet angående rösträtt för handet, fabrik, handtverk, yrke å landet, som ej kan öfverensstämma med förslagets syftning i andra delar. Det finnes nemligen intet maximum bestämdt för denna rösträtt, i likhet med hvad för stad blifvit utsatt. Detta är förmodligen en glömska, men af högst anmärkningsvärd beskaffenhet. Äfven förefaller det besywnerligt, att i en valrätt, der egendomsvärde ingår, för bergsbruk icke finnes särskildt stadgadt någon valrätt: och att de, som tjenat staten, men ej fallit pensionslistan till last, uteslntas, under det att personer, som innu blott beredt sig att tjena det allmänna, tagit doktorseller magistergraden, eller som nyss inträdt i embetsverken, kunna valrätt utöfva. Uttrycket i n 11 ständiga arbetare eller da lönare, är alltför obestämdt och mäste leda till många tvister och olägenheter. Stadgandet i S:u 12, som betager hela underbefälet vid krigsmagten valrätt. då den nyss ur akademien inträdande unge officern utöfvar en sådan, synes äfven obetänkt. Det vore visserligen mycket mera att anmärka vid ralharhelen, vid ralsällel, der man besynnerligt nog stadgat? öppen röstning för valmans-valet, men vill låta valnämnden till första kammaren rösta med slutna sedlar, äfvensom vid omröstningen i kamrarne af representanterne, som skulle få rösta om nationens angelägenheter hemligt, då de likväl såsom ombud: alltid borde handla under offentlig kontroll. Men då förslagets brister blifvit så fullständigt utvecklade i dels hr rådman hillströms reservation, dels i allmänt tryck, ifrån nästan alla orter af landet, anser jag öfverflödigt att vidare orda derom. Då dessutom konstitutions-utskottets majoritet icke afgifvit något förslag, som efter de principer detta stånd vid senaste riksdag hyllat, och hvilka det äfven nu säkert ämnar vidhålla, kan här påräkna understöd; vågar jag således vördsamt föreslå, att utskottets yttrande mätte läggas till handlingarne; men att bondeståndet måtte till utskottet hänvisa, under förklarande, att det innefattar bondeståndets gemensamma tankar, det förslag, som jag i sammanhang med min reservation afgifvit, )C3yvtiäl till palt cam till förändringar 3 sm