Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 7 juli 1848, sida 1

det garsom gendets mna un iliga stad, inde, i det I S1urad och tänd de igar, oakSin ndt)0Sitadktor nder sdaJetta preelgd taljelfoch detikskremen udet milohsisserlälla ande e-ed, , all och ånnnoen motterst fullt, un i mare gjort om nella cConoförvare e bilslagit ösliga Imän asom jretased, ande. Stänintet borgkväränder draingar, öfvererson unna, ghet fvare, fästhar speci, för hvari det är till edanäfven å att 1844 ohens Sultallösa och kostsamma militära tillställningarne kunna ega, kan naturligtvis blott sramtiden utvisa. Här fördjupar man sig i gissningar. Ått en stor diplomatisk kombination. eller måhända rättare, en dynas isk liga, i detta ögonblick finnes, som går ut på att aneda folkens sträfvande till förnuftigare och lyckosammare institutioner, synes redan vara så pass antagligt, att man icke riskerar all för mycket misstaga sig, om man tror äfven vär regering vara inne i hemligheten. Men olyckugt vore det, om hon i dei vådliga företaget amnar spela en annan roll, än den af stilla åskädare; och säkert blefve det för heune sjelf olyckligast, om hon skulle till den grad kunna vara blind för sin egen svaga ställning till två allvarsamma oell beslutsamma folk, att hon trodde sig kunna inom eget område efsterapa den reaktionara politik, som möjligen ännu en tid kan lyckas uti några, med det lagbundna statsskicket icke så inforlifvade stater. ba hjelper säkert hvarken att sammanhålla trupper, eller att offra nägra millioner. bermed mäste man en gång ändock upphöra — och då är alltsammans ogjordt arbete. — — II. Stockholm den 30:de Juni. Här väntade man i dag, att med posten tran Skane och Danmark få höra vigtiga Saker, sedan England alstatt från all bemedlimg och förklarat sig alldeles neutral. krigstörklariug, blockader at alla tyska hamnar, se der hvad man nu trodde sa höra, samt krigstilldragelser, svendka armeens ofvergang till Jutland och Slesvig o. 8. V., men man lick blott veta, att. fällherren Löwenhielm hallit tal till garderna på Fyen, och att på Seland konung Fredrik och danskarae rikligt trakterat de svenska hussarerna och artilleristerna, m. m. Ållisamman borjar verkligen se rätt lustigt ut; och de der förseglade ordernas till vår eskader, då den skall kryssa mellan tyska vallen, Vöen och Skåne, har roat allmänheten balt mycket. Uuder alvaktan på de stora händelserna atom oss, aterlöras tankarne pa riksdagsangelägenheterna; desse äro ock verkligen icke utan all betydelse. Man tramgår med jättesteg till adagaläggandet af standsrepresentationens ömklighet. Utom det, att en enda tidsenlig grundlagslörändring ändtligen blifvit till detimtivt atgörande vid nästa riksdag antagen, nemligen om Bondestandets rätt att sjelt utvälja siu sekreterare, och att Hr Schartau alerkallat sin motion angaende riksdagens upplösning och saara diersamnankallande, har inget enda klokt beslut, ingen enda klok atgärd viktagits. Den till uppror ledaude upprorslagen är af Bondeständet allena nuderkänd. Bevillningsutskottets sörslag att med 16:del förhöja alla rubriker af allmanna bevilmmgen är väl ar Adel och Bönder aterremitteradt, men sedan två Stånd bifallit, vinnes nog ådem slulligen för en sak, som blow till en liten del drabbar löptavarne, och sour egenhgen träslar den stora jordegaude klassen. Fragan att lita llallands utsockne-trälse fritagas tran en ordinarie rotering, hvarifrån det icke endast af alder burit vara belriadt, utan som enligt lSTO ars Hiksens Ständers beslut om extra rotering, Rongl. stadfästelse dera, samt instruktionen af är IS till extra roterings-kvunnissionerna, aldrig lagligen kuunat ifragasättas att utsträcka till annat än extra rotering, har blott al hondestandet bifallits; tre Stands aterremiss hotar attbereda ett lika orättvist slut på frågan, Som det, hvilket i allmännhet hela den nya roterings-fragan sorut fatt. Sasom redan antydi blifvit i ett föregaende, halva de tre Ständen um bllallit alla de al ÅFlalsoch Ekonomi-utskotten algilha afstyrkanden, på förslagen dill förminskning af indelta armöen, reorganisation al försvarsverken, lindring i roteringsoch rastningsbesväret, jemkning al den så högst godtyckligi uttörda bärsmansroteringen i Blekinge, m. m., och Du har äfven kronan satts pa godtycket och ojemnhelen i medborgerliga skyldigheter genom beslutet att sjöfolk skall underkastas utskrilning till fyllda 30 är, da allmänna beväringspligten eljest slutas vid 25 är o Ä Ett beslut af tre stånd, angående upphäfvande af kämnerslagmansoch riddaresyneArna kande väl rangeras in under rubriken — 5 reformen ändock borde snart utföras, så är förmodligen med det nakna beslutet föga eller intet vunnet. En hop af konstitutions-utskottet föreslagna grundlagsförändringar rörande motionsrätien, bevillninga-utskottets verksamhet, sammansatta utskott, 0. 8. V., äro dels så ändamålslösa, dels ändamälsvidriga. att det är utan interesse om de nu komma att hvila eller ej — ty de gå i alla fall en eriy hvila till mötes. Den stora ansträngning, som nu föregår inom hufvudstadspressen, genom hr Dalmans bemödande att med Dagbladet förena en s.k. Åftonpost, och hrr Svedboms och Liljeströms uppträdande med en stor, ny tidning för det reservations-konservativa partiet, är redan allmänt bekant: men detta synes vara ibland antalet af misslyckade spekulationer. Under det att våra ultras organer söka att inbilla oss, aft verlden star stilla i sin utveckling till frihet, jemnlikhet och broderlighet, konstituera sig 36 millioner Fransmän. efter tidens redan vunna erfarenhet om behofvet af dessa principers erkännande och verkliggörande; snart träda sannolikt 40 till 50 millioner Tyskar, Italienare och Spaniorer m. fl. i Fransmännens fotspår, och om ej våra armeer skola förblifva i Danmark, för att hindra frihetspesten att komma dit, torde nog Danskarne komma att till norden öfverflytta de tidsenliga begreppen. Da gå alla de konservativa ansträn ningarne i vatten, på en gäng — och stunden är troligen icke längt borta. Rysslands inblandning kan numer ej fördröja, utan snarare påskynda sakernas utveckling, med eller utan svenska kabinettets hjelp. Här börjar man att blifva rädd för den nu ånyo inträffade starka nederbörden. Nedanet slutar med regn. Efter allt utseende börjar äfven nyet i afton dermed. Skulle ej ändring derefter snart blifva, så befaras, att den förhoppningsfulla utsigten för en lycklig årsväxt kan svika. Det vore illa; ty under nuvarande förhållanden måste all rik skörd vara af ofantlig vigt för landet, då vi säkert gå stora uppollringar till mötes. — — — — — —181— Prosetia. Framför oss ligger Almanaque Prophetique, pittoresque et utile pour 1848, Paris 1847 (Prix: 50 cent.) Pagnerre diteur. Det exemplar. vi begagna, har redan i nästlidne September månad blifvit i Briissel inköpt, så att nagot svek i afseende på tryckningstiden icke är möjligt. Profetiorna för år 1848 äro högst kuriösa. Utom det att bokens hela syfte påtagligen är alt ingifva läsaren föreställningen om republik och anarki såsom ett stundande inevitabile fatum, hvilket icke kan, ja icke ens bör afböjas, innehalla profetiorna detalj-uppgifter, som äro bra förvånande. Bland andra utmärka sig i detta afseende Propheties du Docteur Schunster, sur la France. FAllemagne, La Russie, FAngleterre, POrient et FAfrique pour 1848 et les annåes suivantes. Det är ur dem, vi reproducera följande strofer: År fyratioatta i det nittonde seklet skall blifva märkvärdigt för en tilldragelse, oerhörd i nyare tider. Den skall väl medföra något godt ät somliga, men mycket ondt åt andra. England, som lefver i lugn, ut sig om de stormar, som snart skol deröfver, skall vilja göra ett steg fr det skall då vara för sent. Det är får hoppas att lefva i lugn, när man sig af folkets svettdroppar. Olyckliga Irland! Ditt elände skall icke taga slut förr, än du eröfrat dina rättigheter och blifvit ett verkligen fritt folk! e Norden skall agiteras i alla rigtningar, och friheten göra dagliga framsteg. Åristokratien skall kämpa med demokratien, hvars nya idter skola sätta i fara de gamla arfsrättigheterna. Detl är omigen från Frankrike de skola gå ut, dessa reform-ideer, som skola ombilda verlden. Folken skola helsa dem med hänryckning; men de måste tillämpa dem på klokt sätt, enligt landens behof och arten af deras institutioner. Preussen och Italien skola blifva de främsta i framträdandet på reformernas bana; de skola lemna bakom sig dessa stationära nationer, hvilka, för det de vilja stå stilla. skritr ra