annat utdrag af denna almanach, hvars utgifvare heter Pagnerre, precist som den Franska provisoriska regeringens tolfte ledamot eller generalsekreterare. Hans bok är åttonde årgängen, och anses hafva blifvit spridd i 500,000 exemplar. (P. o. I. T.) INRHLIEKEA NYHETER. Från Stockholm. Med extra lagennet af den 4 de Juli, Förstärkta statsutskottets voteringar i går aflupo sålunda, att förslagsanslagets till fångars vård och underhåll ökande till 750.000 r:dr beslöts med 67 mot 52 (för 800,000); K. M:ts proposition om anslag för inrättande af instruktions-kompanier vid indelta infanteriet. afslogs med 60 röster mot 59; statsanslaget för salpeter-uppköp bestämdes af 69 mot 50 till 180,000 r:dr; till kontraproposition vid slutliga voteringen, i fråga om anslaget till fängelsebyggnader, antogs bondeståndets beslut med 69 ja mot 50 nej; och i i hufvudsaken afgjordes, med 70 mot 49 röster, att Ständerne besluta i enlighet med bondeståndet; bondestäendets beslut — att den tillökning i bevillniog, som, i fall brist, sedan bevillningssumman blifvit till beloppet bestämd och inkomsterna af bränvinsbränningen, tullen och stämplade papperet kunna beräknas, uppstår, kan blifva af nöden, må såsom syllnadsafgift utgöras medelst progressiva afgifter för den högre förmögenheten eller inkomsten — segrade med 108 röster emot 11; preste-, borgareoch bondeståndens beslut om bifall till utskottets förslag till lydelse af 35 S:n bev.-förordningen, segrade med 90 ja mot 29 nej; presteståndets beslut i fråga om bevillning för karaktersfullmakter blef kontraproposition vid votering af 85 emot 34; och i hufvudsaken vann presteståndets beslut med 69 mot 50. (V. o. I. T.) Börspriser 1 Stockholm den 4 Juli: Hvete, per tunna, 15 a 17 R:dr; Råg 10!, å 10 K:dr; Korn 9 R:dr; Malt 10 R:dr; Arter 12 a 14!; R:dr; Ilafre 515 a 5 R:dr; Bränvin, per kanna, 43!;, a 43 sk. allt res. 6. å M EH 88 ep h d. Från Stockholm tillskrifver oss vär dervarande korrespondent under den 4:de dennes: al dag har med posten från Malmö ifrån Kongl. Maj:t hitkommit ett meddelande, hvari den tillförordnade Regeringen underrättas om att II. M: önskar, det riksdagen måtte kunna afslutas den 20:nde innevarande månad.Inbjudningen till det 3:dje allmänna svenska landtbruksmötet har nu i tidningarne blifvit synlig. Mötet kommer att, i stället för d. S:de, taga sin början den 4:de nästinstundande September i Norrköping. — De nya frågor, som till besvarande komma att vid mötet framställas, utgöra ett antal af 43, hvartill ytterligare böra läggas de 27, hvilkas besvarande vid föregående möten blifvit uppskjutet, eller in summa 70 frågor. — — — — Från Hamburg skrifves, att vår landsmaninna, dem. Henriette Nissen, som uti Italien blifvit på ett lysande sätt emottagen, nu lemnat detta land och oförtöfvadt väntas till Hamburg. ån St. Petersburg ingångna underm koleran, dat. d. 16:de Juni, hafva mellan d. 30:nde Maj och 6:te Juni ner insjuknat och 154 allidit. Uti guvernementet Orenburg utbröt farsoten ånyo d. 15:de Maj. I guvern. Simbirsk är den i aftagande, I Kasan hafva af 34 insjuknade aflidit 4. Uti Nischney-Nowgorod hafva, från d. 23:dje till d. 29:de Maj, af 50 sjuka 40 allidit. Antalet af de i S:t Petersburg i denna farsot insjuknade och döde är ej ännu officielt tillkännagifvet; men i privata bref af d. 28:de i förra månaden uppgifves att epidemien, som utbröt i S:t Petersburg den 21:ste Juni, derstädes af 1,500 insjuknade bortryckt 1000, de fleste inom loppet af 2—4 timmar. Ingen af Enligt i dag från vårt konsulat i Fredrikshamn ingången underrättelse har kolerasjukdomen inträdt på finska området, neml. inom Salmis socken af Sordewalla fögderi, hvarrest af 13 insjuknade 8 allidit. Ått sjukdomen likaledes skulle utbrutit i Kexholms stad, saknar bekräftelse. Åbo den 1:ste Juli 1848. G. af Forselles. Vi hafva i dag på förmiddagen, per Xordstjernan, emottagit dausk och tysk post med underrättelser från Köpenhamn af den 6, Hamburg af den 4, Paris af den 1, dennes samt från London af den 30 Juni. Vår i går yttrade förmodan, att en biläggning af den dansk-tyska striden torde vara nära för handen, vinner bekräftelse genom de med dagens post ankomne notiser. Fredsunderhandlingar ega rum i Malmö och den 2 dennes lär derstädes, enligt flera sammanstämmande underrättelser, en tre månaders ranenhvila blifvit afslutad emellan Danmark och Tyskland, fastän icke är kändt, huruvida den ännu blifvit undertecknad. Vilkoren för densamma, så vida man trodde sig känna dem i Köpenhamn , skulle vara följande: Fyens utrymmande af Svenskarne och Slesvigs af Tyskarne; Slesvig förblir fullkomligt obesatt; upphäfvande af de tyska hamnarnes blockad och frigifvande af de i Köpenhamn qvarhällne tyska fartyg, det sednare, när penningevärdet af de reqvisitioner Preussarne utskrifvit i Jutland blifvit utrönt. På krigstheatern har sednast ej eller någon ting förefallit. I Börsenhalle heter det, att man ur säker källa ville veta, att Wrangel denna gången icke kommer att öfverskrida Jutska gränsen. Danska högqvarteret var i Biuf och tyska i Christiansfeld. Vänder man deremot blicken åt Södern, till Italien, så äro utsigterna ganska krigiska. De emellan Osterrike och Lombardiet inledda fredsunderhandlingarne kunna anses såsom strandade. Venedig och de s. k. venetianska provinserna, dem ingendera parten vill släppa, utgöra det hinder, som ställer sig i vägen för fredens återställande. National, det nu i Frankrike till makten komna partiets organ, säger, att någon varaktig fred ej är tänkbar, så länge Österrike icke definitift lemnat Italien. ij Erkehertig Johan af sjsterrike har den 29 Juni af riksförsamlingen i Frankfurt blifvit vald till riksföreståndare i Tyskland och förbundsförsamlingen, d. r. s. de lyska regeringarne, hafva erkänt honom såsom sådan. I Paris råder grafrens luyn. Caraiynac och hela den gamla ministeren hafva nedlagt sina befattningar. Sedan har nationalförsamlingen åt Cavaignac uppdragit den verkställande makten såsom franska republikens provisoriska president och derjemte åt honom öfverlatit att sjelf utnämna sina ministrar. Det nya af C. valda kabinettet, i hvilket han sjelf presiderar utan portfölj, är sammansatt. som följer: Senard, inrikes minister; general edean, utrikes minister; general Lammoriciere, krigsminister; Baslide, sjöminister: Bethmont Justitsminister; Carnol, undervisningsminister: fecurt, arbetsminister; Tourret (de Hallier) handelsminster; bankirem GoUdChdIHL sinansminister. Armand Marrast förblir mär i Paris. Det besannar sig således. att det s. k. Nallostalsi parti nu har fått ledningen af Frankrikes öde i sina händer. livad de fångne insurgenternes öde beträffar, så har national-församlingen beslutat deras indelning i kathegorier. De hvilka uppträdt såsom chefer, uppviglare o. s. v. skola dömas af krigsrätt, och de öfrige deporteras. Fångarnes antal utgör 6 a 7.000. Den namnkunnige författaren Henr. Zehockke har den 27 förl. månad aflidit i Aarau, 78 är gammal. 17 man rekryter, en underlöjtnant och en korporal af Westgötha-dals reg:te hitväntas i dag, för att om Söndag med post-ångfartyget Nordstjernan afgå till Helsingör och Landskrona. 1 Sv man — ov ref f oKJIUGIHHHCTLns IIIIS:tand I afseende på begreppet om samsundsförhållanden. Man lefde lältjefullt hvilande på gamla häfder, och under det man dref bort en dynasti, för den regerandes oförmåga att fatta sin tid, stadnade man sjelf på den fördrifnes ståndpunkt — och står der ännu. Ty hvad gör man? Hvad vill man? Väntar man icke allt af sin styrelse! Väntar man något af sig sjelf? Röjer man minsta spår af den åsigt, att en styrelse moraliskt bindes vid nationens vilja, i fall en sådan vilja finnes? Visar man sig förstå den enkla satsen, att ens vilja betyder inlet emot allas, i synnerhet der man redan eger erkända former för denna viljas uttalande och laga kraftvinning? Nej! man väntar på Styrelsen; det röjer sig i allt, äfven hos dem, som frondera. Och hvaraf kommer det? Jo, det kommer deraf, att man i verkligheten icke sjelf vet hvad man vill; man finner sin egen vilja eller viljeslöshet liksom räddade genom öppen eller hemlig inverkan från regeringen. I Södern har nu utbrutit den skakning. som länge förbereddes medan de helige, sedan år 1815, trampade under fötterne alla de grundsatser, med hvilka de, i religionens namn, uppfyllde alla sina traktater. Den andre kosmopolitiskt omhugsamme bland kyrkans regenter, Pius IX, Sixil värdige efterträdare, men större än han, och uppvext i en mera storartad tid, har gifvit lystringsordet åt en verld, som synles inslumrad, men inom hvars sköte likväl sprittande pulsar rörde sig, färdiga, alt, vid första möjlighet af bandens lossnande, drifva näringssafterne med stegrad styrka genom alla delar af en själsfrisk, ehuru hittills pressad organisation. Förgäfves hoppas de lågtänkte, att den stora vändning, som i Italien uppstått, skall åter tillintetgöras af herrskareviljorna, betecknade med kejserliga sornromerska bajonetter och guld ifrån Ural. De händelser, vi sett nyligen tima, återvända icke, ehvad man må tala om den svaghet och den modlöshet, som skall utgöra karakteren hos Neapels folk; Väl har kungligt förräderi en gång förut nedtystat en vackrare sakernas ordning i detta samma Neapel; men just derföre skall skickelsen nu foga sig annorlunda. Man må icke hoppas på ett helt folks moraliska uselhet; större eller mindre fraktioner kunna vara usla, men ett helt folk aldrig, då det uppfattar sig sjellt såsom ett helt. I den eniga nationaskänslan ligger den höjning öfver småsinnet, hvarigenom man hunnit förbi afseenderne på sig sjelf. Så var Neapels revolution icke en parliseger, som kunde i nästa ögonblick vändas till ondo; den var tvertom en fulldanad folkrörelse, som med andans imponerande, oemotståndliga styrka, uppkallade till medverkan hvarje hjerta, som slär inom samma moraliska luftkrets. Så har nu anden med sin urgamla elektro-telegrafiska hastighet ljungat sina bud öfver allt inom hela det stora Italienska folket, oci kallat dem med väckelsebudet: Nu är det tid! Och på denna kallelse, redan länge med tränad afvaktad, skall en hel nationalitet resa sig ur stoftet och gifva verlden och historien ännu ett skådespel af hvad folkviljan, af hvad den förädlade menniskoviljan gäller, då den uttalar bildningens och försynens lagar inom menskligheten. Så hvälfva slg i södern stora materiella och andliga krafter, likt moln, som välta sig öfver himmelen för att efter stunder af thordön lemna luften ren och lättandad, och ljuset skärare och friden med en högre betydelse. Och under det slägtets högre behof så vårdas af det Söderns folk, som vi, Nordens kraftlige söner, anse förslappadt; hvad göra väl vi, i belåtenhet med vår stora kraft? Vi göra intet; vi tro icke ens; vi tro icke på en försyn i historien och inom oss; vi tro icke på våra egna skyldigheter; vi — vänta på att vår Regering skall vara bättre, än vi sjelfve, och det han den icke vara. Redan länge har man allmänt antagit att politiska reformer, isynnerhet i sättet för en national-viljas uttalande, vore det första vilkoret för ett bättre tillstånd. Man kunde påstå, att ännu något annat mera afgörande än sjelfva politiken behöfdes, men då allmänna tron sä