UTRIKES NYHETER. Inbördes kriget i Paris, Vi bafva redan i gårdagens tidning gifvit en summarisk berättelse om fortsättningen af den förlärliga striden på Paris gator. Hvad detaljerne angår, så kan man bäst erhålla en öfverdigt af desamma genom en redogörelse för nationallörsamlingens sessioner, hvarest, lika Som i en medelpunkt, underrättelserne blefvo bekanta och meddelade. Äfven äro de under den tid kampen varade publicerade urkunderne mycket upplysande. Vi anlöre desse här nedan: I. En proklamation från Avimand Marrast, förste mår i Paris, till sanillige niiirer derstädes, daterad den 23 Juni kl. 3. Han uppmanar märerne, att låta nationalgardet i dess respektive qvarter träda under vapen och uppställa sig i gathörnen, för att i förening med limetrupperne dämpa det uppror, som republikens siender och främmande agenter halva stiftat. 2. En proklamalion från den rerkslåklande komileen till Pariaer-arbetarne, d. v. s. de i Paris födde arbetare, hvari den förklarar, att tillslutningen af nationalverkstäderne blifvit företagen i deras interesse. 3. En nroklamalion, som utnämner general Caraignac till högste militärbesälhafvare i Paris och dess område, med oinskränkt makt. Cavaignac har förklarat, att han blott under detta vilkor antager denna befattning. 4. En proklamation från nationalförsamlingen, som antager den verkställande komit6ens abdikation och utnämner general Cavaignac till republikens provisoriske president. 5. En proklamation, som förklarar Paris i belägringstillstånd. Sessionen i natten den 23 Juni. Sessionen öppnas kl. 14 till 9. President Senard anmäler, att flera deputerade, som tagit del i stormen pä barrikaderne, äro sårade. (Deribland Clemens Thomas, Dornes, Bixio 0. a.) Considerant föreslår en proklamation till de stridande, för att vederlägga de bland dem utspridda rykten och hejda blodbadet. (Rösler till höger: Ah! Ni vill underhandla med de upproriske!) Base och några ultra-konservativa vilja draga ned honom från talarestolen, men blefvo derifrån förhindrade. Considerant försäkrar högt och heligt, att han icke ville underhandla med de upproriske; men det oaktadt gick icke hans förslag igenom. Perree berättar, att Arago och Lamartine, efter att förgäfves hafva parlamenterat vid barrikaderne, sjelsve gifvit order att skjuta med kanoner. (kifall.) Finansministern Duclere träder in i salen med hatt, käpp och skärp, berättar eftermiddagens tilldragelser och försäkrar, att man ännu samma natt skall få bugt med upproret. Församlingen blef så lugnad, att Senard sporde, om man skulle fortsätta jernvägsdebatten. Caussidiere sann detta oförsvarligt, och föreslog, att församlingen med facklor skulle begifva sig till barrikaderna, för att lugna folket. Man gick icke in på detta förslag, utan sessionen uppsköts till kl. 11, då man hoppades få bestämda notiser om upprorets slut. kl. 11 aflägger Garnier Pages en berättelse om tillståndet i Paris, deri han lofvar segren till nästa morgon. Degoussce, en af församlingens mest inskränkte medlemmar, föreslår att arrestera samtlige de ultra-lemokratiska bladens redaktörer. Förslaget blir icke antaget. Kl. 12 ätskiljes församlingen. Sessionen den 24 Juni. Oaktadt permanensförklaringen öppnades sessionen först åter kl. 8 om morgonen. Hela grannskapet ser ut som ett fältläger. Från Pont St. Michel och från Pautheon höras kanonskott. President Senard aflägger en kort redogörelse för gårdagens händelser. Några barrikader hade åter blifvit uppförde. öÖfvergeneralen har imellertid vidtagit så förträffliga mått och steg, att förstäderne St. Jacques och St. Åntoine skulle vara rensade inom ett par timmar. Nationalgardet frän närliggande städer ilar till Paris, för att bistå sina parisiska kamrater emot insurgenterne. Jag föreslar, att icke besvara denna ifver med toma tacksägelser, utan proponerar att adoptera alla de fallharen En mation i den cvftninuna Anlar nnh Folkrepresentanten Se. Georges beder (ön I nägon af de närvarande) församlingen om i Säkt för sin frånvaro. Han måste vårda sinson, hvilken , Sasom nationalgardist, blifviv, nårdt sårad d. 23. Vidsamma tillfälle erfor för-. samlingen af Baslide, att hvarken Clemens ThoÅ mas eller general Bedeau äro härdt sarade; deremot har Dornes, red. af National, fätt ett farligt sår och mast underkasta sig en vansklig amputation. hl. 9 Suspenderades sessionen. kl. halt 10 öppnades den igen al vica-president Corbon. Shdrtl intog dock snart hans plats? och anmälte för församlingen att han emottagit en proposition om att församlingen skulle förklaras för hemlig komite och låta utrymma läktarne, enär ett vigligt andragande skulle sörhandlas. Allmän spänning.) Presidenten låter det komma till votering, och majoriteten är emot den nemliga komiteen, (Förvaning.) Pascal Duprat föreslår alt I) Paris förklaras i belägringstillstand, 2) hela statsmakten lägges i general Cavaignaes händer. (Larm. Förfärligt tumilt.) — Dupia sen. ropar: Det är ju dictaturen! — Larabit: Belägringstillständet upplöder sörsamlingens makt. (Tumult.) Ären J alle ense derom att låta er myndighet ölvergåä i militärmaktens händer? (Tumult.) — Anthony Thouret: lieneral Cavaignac kan blott erhalla den verkställande makten. Jag föreslår, att förklara j början af dekretet. att nalionalförsamlingen fortlar att rådsla och förblir permanent. (Pet förstäs.) — hougeurd uppläser ett annat lagutkast i samma syltning som Pascal-)uprats. — haslide, utrikesministern: Medborgare, ni må skynda er med edra förhandlingar. Om en timma belinner sig troligen stadshuset i ivsurgenterues händer. (Ulverrasknigg.å President SeM föreläser den nya redaktionen af lagförslaget: Art. 1. Nationalförsandingen fortsätter sina förhandlingar och förblir permanent. Årt. II. Paris är, förklaradt i heläyrinyslillslåud. Årt. Ill. Hela den verkstäljande makten uppdrages åt general Curaignac. Vla tre punkterne antagas. — Jules Favre föreslår det tillägget, att den verkställande komitten genast skall nedlägga sin myndighet. Detta tillägg förkastas med en ringa majoritet, — Snard anmärker, att några al församlingens medlemmar erbjudit sig att, derest församlingen tilläte det, begilva sig på skådeplatsen för striden, för att uppmana indurgemerne att nedlägga vapen. (Ja. ja, alla.) — En röst: Jag föreslår att genom lottkastning bestämma 6) medlemmar. — Presidenten menar, att detta icke gerna läte sig göra, enär man måste taga i belraktande personligheterne. åldern o. s. v. För sin del säreslar han församlingen att begifva sig i byraerna och sjell välja de 60. — Berget (L. Blane, Considerant och Lagrange) protesterar emot denna depatation. Vi vilja icke vara medlemmar ar en komitt, som skall proklamera krioslagen.o ropa de och förblifva i salen, medan de andra hegifva sig till byråerna. Sessionen albry tes. Etter en 14:lels timmas förlopp beaynnes den åter, och presidenten uppläser en skritvelse, hvari den verkställande komitten nedlägger sin myndighet. Duclerc och de ölrige ministrarne meddela, att Cavajgnae anmodat dem om deras understöd, men att de bott gilvit honom löfte derom för farans stund. hanonaden har upphört. Sessionen den 24 Juni kl. 5 e. m. Lacrosse, en af vicepresidenterne. meddelar, att presidium ej bekommit nägra vidare notiser. 60 medlemmar af församlingen hade blitvit afsände för att förkunna nationalgardet och linien. att Paris blifvit förklaradt i belägringstillstånd och den verkställande makten uppdragen åt general Cavaignac. En afdelning nationalgarde hade ankommit från Rouen. Furard anmäler ankomsten af en hjelpkår från Amiens. Sessionen suspenderas till kl. ro till 7. Presidenten lofvar församlingen ensnar seger öfver insurgenterne och ber henne att draga sig tillbaka till kl. 8. I samma ögonblick träder Boulay in i salen och berättar, att Panslåbon och Cilb blifvit utrymda af insurgenterne. (Bravo.) Plötsligen höras trumhvirslar utanför salen och utbreda der stor förskräckelse. Man erfar imellertid, att det är Portalis, en annan vicepresident, sessionen. habund Laribiere, en af de afskickade deputerade, afgifver en berättelse dm sin sändning. Vid Chateau dkau (på bulevarden) hade han hört häftig gevärs Id, som rigtades emot insurgenterne i trakten. Lamoricitre hade begärt förstärkning, och erhållit nationalgardet från Amiens. (Generalen hoppades ännu samma afton att blifva färdig med förstäderne St. Denis, St. Anivine och Marais. Hans system vår att omringa barrikaderne eeh sedan äangripadem bakifrån. TuTckbckräftar insagandet af Pantheon, och anför en mängd detaljer öfver Kampen der: mobila gardet hade ,lidjt en förfärlig förlust; ett kompani, som 6 gånger slormade en barrikad, hade slutligen blott 6 ller 7 man qvar, och äfven dessa särade. General Damesne vid denna kår hade fallit. sv Sessionen blir äter uppskjuten och öppnas igen af Senard, som i detalj fedogör för dagens händelser efter de olika rapporterne från generalerne och de deputerade. I början ar sin berättelse anför han, att insurgenterne handlat efter en gemensam plan, den han relaterade — och hvilken vi, såsom redan beskrifven i gårdagens tidning, nu icke behöfva upprepa — och derefter nämner han, att tvenne af insurgenternes hufvudpunkter. Panthöon och CölC. redan blifvit tagna och att blott den tredje Clos de St. Lazare återstär, som omöjligt länge kan motstå en bombardering af den förenade ingeniöroch artillerikåren. Cranaler, ylödgade kulor, brandraketer o. s. r. hade redan blifvit utdelade. Paris är förklaradt i belägrinastillständ. fortfar presidenten. på det att alla butiker, portar, dörrar och fönster matte hållas stängde, ty derigenom afskäres flyende insurgenter eller deras vämer hvarje tillfalle att uppkasta nya barrikader eller salla linietrupparne och artilleriet i ryggen. Sedan berättar presidenten, afbruten af bisallsyttringar, att general Brea tagit barrikaderne från Hue Jloussolard till Jardin des phlanles. Vid stadshuset var motståndet häftigare. (ienerak-Yurirlior hade der med 14 basaljoner af mobila gardet ännu ej kunnat blifva herre öfver insurrektionen. Lamoriciera hade, ehuru sårad. kunnat fortsätta rensningen af förstaden St. Denis. General Corts var sårad, äfvenså general Lafonlaine. Mobila gardet, republikanska gardet och linien hade kämpat tappert. men lidit betydligt. Fördenskull hade dekretet om de sallnes hustrurs och barns adoptering af staten blifvit emottaget med enthasiasm. Det stora klädmagazinet Belle Jurdinicre hade blifvit nedskjutet med kanoner. — Elieune Ärugo försäkrar församlingen. att alla poster algätt punktligt. Blott postsäcken till Tyskland hade fallit i insurgenternes händer vid St. Lazare. men de hade sjelfve sändt den till NVordbanans bangård. — En medlem berättar vidare, att man bakom barrikaderne gripit många personer. som haft penningesunmor på sig. — Sessionen slutas kl. 10. Sessionen den 25 Juni, kl. 10 f. m. Sånarel förklarar. att berättelserna äro tillfredsställande. Natten hade förflutit i stillhet. Den venstra Seinestranden var Ingn. Patrullerne, som gått genom förstäderne SL Jae ques och SA. Marcoun, hade ej blifvit öfvefallne. Barriererne Fomtairebleau, Ilalie och Enfer voro besatte af linien oeh nationalgardet. I 12:te arondissementet hade utbrutit oenighet emellan nationalgardet och kommunalanktoriteterne, hvadan han ditskickat tre deputerade för att reorganisera nationalgardet. General Duvivier höll stadshuset besatt med ett starkt artilleri och 14 bataljoner mobile; Lamoriciere bevakade förstäderne Temple och Sl. Antoine. Nodlöshet rådde bland insurgenterne. Underrättelserne från departemenlerne voro gynnsamma. Slutligen uppläser presidenten ett lagförslag att utdela 3 millioner såsom allmosor i Seinedepattementets 14 distrikter. Antages. hlockan 1 allägger presidenten ny berättelse: insurrektionen förlorar timme efter timme mera tering. Barrikaderne på gatan SL Anloimne hafva blifvit tagne. — Flocon förklarar, att staden är provianterad för en månad. Han begär ett jernbref för de den 23, 24 och 25 förfallne vexlar. Församlingen utsätter förfallotiden till d. 28. Sessionen uppskjutes. (KI. 4.)