häfdvunnen, att hvarje försök att hämma den, skulle medföra skakningar i samhällsbyggnaden. De samhällen, som alltför mycket skygga för reformer, eller hvarest sådane icke utan alltför stor svårighet kunna tillvägabringås, äfventyra just derigenom sitt bestäånd, enär hvarje rubbning i förstelnade former medför en skakniug. som icke kan infrässa, der lagstiftningen uppfyller behofvet af förbättringar, och icke medgifver, att nödiga reformer af några få enskilde eller af fåtalige klasser, till förfång för alla de öfrige, tillintetgöras. Då förbättringarne möta större hinder, ju längre de dröja, och då de olägenheter, som deraf till en del måste följa, äro i jemnt stigande, synas alla skäl tala derföre, att första steget icke uppskjutes. Vi medgifva visserligen, att Eders Kongl. Maj:t eger laglig rätt att förbjuda införseln af utländska varor, då den strider emot rikets sanna fördel I sådana fall, dem Eders Kongl. Maj:ts vishet bäst urskiljer, underkasta vi oss gerna de uppoffringar, landets väl af dess medborgare fordra; men deremot kunna vi icke från grundlagen hämta stöd för rättvisan af importförbud eller för höga tullsatser, då de endast afse den ene medborgarens fördel på samtlige de öfriges bekostnad. Förbuden medföra då beskattning utöfver den Rikets Ständer fastställt, och olägenheten är så mycket svårare, som tillökningen bestämmes af det enskildta vinstbegäret. För vår del se vi samma verkan deraf, som om den ena medborgaren erhållit dispositionsrätt öfver den andres egendom, hvilket föga öfverensstämmer med grundlagen, som icke eller medgifver, att något monopol må fastställas. Visserligen är stadgandet rörande monopol icke fullt tillämpligt på importförbuden, men samma verkningar följa af desse sednare, åtminstone hvad angår sådane fabrikater, för hvars tillverkning fordras betydligare kapitaler och en utsträckt kredit, deraf så få äro i besittning, att någon verklig täslan inom landet icke kan uppstå. Stormägligsle, allernådigste honunyl Vi erkänna visserligen, såsom ett bevis på Eders Kongl. Maj:ts huldhet, att Eders Kongl. Maj:t ömmar för de medborgare, hvilkas vinst möjligen inskränkas genom förbudens borttagande och tullsatsernes rättvisa bestämmande; men vi afse icke, att nu på en gäng vinna rättelse. Ändring i systemet är målet för vår sträfvan, och vi äro förvissade, att Eders hgl. Maj:t egnar lika omvärdnad åt den större delen af undersätare, som i mansaldrar genom systemet varit betungade. Vi äro ock öfvertygade att vår rättvisa talan skall finna genljud från alla landets gränsor och att allmänna rösten skall utfalla till vår förmån, i samma mån, som vi med lugn afvakta utgången, i öfvertygelse, att Eders Kongl. Maj:t, som insett det rätta i saken, ock skall fast framgå på den bana Eders Kongl. Maj:t täckts anvisa Rikets Ständer. (Här följa underskrifierna.) —111441149 N4v VR RV E RV WRAS 2422—2 Spegelfabrikör Bergs och medarfvingars hus vid Kungsgatan har i dag försålts på auktionskammaren för rdr 40.000 rgs-Sedlar. Från Norrköping skrifves, att till grenadierregementernas chefsexpeditioner ankommit ordres att äfven bem. regementers rekryter skola afgå till Skåne och måhända ännu längre. Efter några dagars öfningsmöte lärer uppbrottet komma att ega rum. Det af framl. frih. von Brinckman till Upsala akademi förärade bibliothek, utgörande 20,000 volymer, har nu dit anlandt. Få nu se, huru snart det hinner blifva uppställdt och ordnadt! eskader d. 16:de d:s varit synlig utom kästningarne. Följande humoristiska skildring om tillständet i Stockholm låne vi ur en horrespondentartikel i tidningen Barometern, daterad Stockholm d. 12 Maj: Här råder nu en mycket egen ton i de politiska koterierne. Dagligt Allehanda, som är ultraradikalt, och som underhållit en jemn tiralitreld för att värna Danskarne. har nu RA AA Bad ad SM 14 1444— ARR VR Vv — solen skall hädanefter gå upp i öster eller vestansjells. Imedlertid sitta de ultra-konservative kärngubbarne hemma och läsa välsignelsenjöfver både regeringen och mer till. UTRIKES NYHETER. DANMARK. Goda priser. Ytterligare hafva blifvit prisdömde: det preussiska fartyget Hoffnung, som lossat i Köpenhamn och icke intagit nägon ny laddning; det preussiska fartyget Maskille med dess innehafvande saltlast; det hanoveranska fartyget Anna, hvars laddning blifvit frigifven genom en administrativ åtgärd; och det barlastade preussiska fartyget Hiram.—— Deremot har det af tullstyrelsen i Köpenhamn alleredan innan kriget med Preussen, enligt den amiralitets-rätten i ämnet förelagda officiella kommunikation, kunde antagas hafva utbrustit, konfiskerade preussiska fartyget Richard blifvit frigifvet. Ryska storfursten Constantin har annandag pingst på eftermiddagen aflagt ett kort besök på Bornholm och besett ruinerne af Hammarhuus. Jutska ständer-församlingen. Såsom kunglig kommissarie fungerar kammarherren grefve Sponneck. Iill president har blifvit vald etatsrädet Sehouww och till vicepresidant etatsrådet Bruun. I sessionen den 14:de antogos inom slutna dörrar tvenne adresser: den ena till kungen; den andra till krigsmakten till lands och sjös. Den förra af dessa adresser innebär ett förtroendevotum till regeringen. Den sednare innehåller den försäkran att landet skall åtaga sig stupade krigares efterlemnade oförsörjde anhörige och äfven draga försorg om dem som kriget gör oduglige för fredens värf. Sinnesstjmningen i Slesvig. I norra Slesvig håfva, vid tyskarnes sednaste anmarsch, cirka 1,400 manspersoner flyktat, dels till Jutland, dels om bord å danska fartyg, för att slippa att släpas till Rendsburg, och der tvingas att taga tjenst mot Danmark. Detta faktum torde gifva dess rätta färg at et yitrande i Frankfurter-parlamentet af solkrepresentanten ålichelsen från Jena, att icke 3 menniskor bland 10, 000 i norra Slesvig skola uttala sig för en anslutning till Danmark. Hertigdömena. (Efter tyska tidningar.) Högqvarteret är fortfarande i Flensburg, hvarest ligger 3,000 man besättning. Förstärkningar ankomma efterhand från Hamburg, Liibeck och Oldenburg. Wrangel hetes invänta ankomsten af alla förstärkningarne från Ilanover, innan han rycker fram. Af preussiska trupper väntar man icke flere. Ryktet om vapenstilleståndet fortfar. — Wrangel har nu insändt sin rapport till kungen om striden den 5. Den preussiske generalen tillskrifver sig segern. Dock tillstår han, att den kostat honom icke obetydliga offer. och af listan öfver de döda, sårade och saknade, erfar man, att hela det uppgifna antalet uppgår inalles till 327, hvaribland 23 officerare. Bland de sårade officerarne befinner sig äfven en hannoveransk generalmajor Marschalk. (Det torde då väl vara denne general, som berättas hafva blifvit träffad af en herregärds-jägares skott.) I en sednare rapport redogör Wrangel för den affär v. der Tannska frikåren natten emellan den 6 och 7 haft med danskarne. Det heter deri att danska infanteriet icke höll stånd, men att deremot kavalleriet slogs med utmärkt tapperhet. — I Rendsburg äro nu ständerna församlade. Advokaten Bremer fungerar såsom den provisoriska regeringens kommissarie. Han underrättade församlingen om de väsendtligaste åtgärder som komma att föreslås ständerna, och bland andra angående reformen i krigsväsendet; hittills ha de flesta bördorna drabbat -bondeståndet, men nu må också städerna bidraga att bära desamma och äfven ställa manskap. Han anslår styrkan af den slesvig-holsteinska armeen i förening med de frivillige till 9,000 man, men hvarken antalet eller organisationen är tillfredsställande. Man skall framlägga för församlingen en ny utskrifningslag, och en lag angående nya skatter, enär de förefunna, (eller rättare de stulna) medlen äro åtgångne. Bargum är utvald till nresident och orefve RorHHIIS2 FF EEEV VE Vf Vv hör a 1044 4411— kommen till Rendsburg. En deputation har afgått från hertigdömet Lauenburg vill Frankfurt, för att anhålla hos förbundsförsamlingen, det den måtte förständiga regeringen i bemälte hertigdöme att upphäfva sina hittillsvarande förhållanden till Danmark och tills vidare uppträda sjelfständigt. TYSKLAND. Börelserna i Eerlin. Republikanerne lära vara de som tillställt upploppet den 14. Folket hade, berättas det, genom hvarjehanda konster visserligen blifvit retadt, men de republikanska planerne ville, i brist på anklang, alls icke lyckas, och det var väl, ty Preussen är ännu på långt när icke moget för någon republik. Flera privata hus och byggnader blefvo imellertid skadade under loppet af den 14. Men sedan massan ända till midnatt spelat herrar i det stormade tyghuset och derifrån bortsläpat en mängd vapen och ammunition, ankom slutligen militär och gjorde rent hus och dermed var det slut på hela affären. Den 15 förblef det lugnt, och man hade godt hopp att ej se oroligheterne förnyade. Det har gjort ett särdeles golt intryck, att nationalförsamlingen den 15, på andragande af den berömde prestmannen Uhlich. som är en af dess medlemmar, heslutat, att uteslutande ställa sig under folkets skydd. Ministern Camphausen (som dock med sina kolleger redan torde hafva resignerat) har tillkännagifvit sig skola vidtaga flera säkerhetsåtgärder, deribland man suppositionsvis nämner inrättandet af ett municipalgarde till polistjenstens bestridande. Preussiska national FäraamkliRngens förflyttning. Närmast med anledning af det öfvervåld som den 9 dennes föröfvades i Berlin emot ministern v. Arnim och en af församlingens medlemmar, herr Sydow, har det varit mycket tal om att förlägga nationalförsamlingen till en stad i landsorten. Denna fråga torde dock förfalla. Thorn, preussisk gränsfästning emot Ryssland, sättes i försvarstillstånd. 2 LTEVU UTE Upproret i Prag. I Leipzig cirknlerade den 14 dennes det ryktet, att Prag var spärradt, och styrktes detta rykte derigenom att denna dag hvarken tidningar eller bref inträffade från bemälte stad. Resande, som lemnat Prag den 13, kl. 5 f. m., och den 14 ankommo till Leipzig, berättade derstädes följande: Flera tecken gifva vid handen, att czechiska partiet förberedt en allmän resning, och annandag pingst föranstaltade detsamma i förening med de czechiske studenterne en högtidlig messa på fria fältet, hvarigenom en oerhörd folkmassa lockades tillsammans. Sedan massan blifvit behörigen fanatiserad, tågade den vid middagstiden tillbaka till staden och stannade utanför kommendantens hus, sannolikligen för att der uppföra en kattmusik. Men grenadiererne, som redan stodo i beredskap uppställde på gården, utryckte genom porten och sökte att skingra mängden, hvarvid det kom till handgeming. Äfven på gatorna föreföllo hårda kollisioner emellan folket och militären, och man såg barrikader uppföras. Kommendanten Windischgräts lät nu slå larm och gaf rådrum ända till kl. 4 e. m. att-undanrödja barrikaderne. Men tumultet tilltog hvarje minut, barrikadernes antal ökades, och en folkhop sköt emot kommendantens boning, hvarvid hans gemål, som stod i fönstret, blef särad i hufvudet. Nu lät fursten militären anfalla, och en förfärlig kanonad begynte. som underhölls ifrån kl. 5 e. m. till kl. 10 på aftonen under fortfarande ömsesidigt handgemäng. Påföljande morgon kl. 3 skall kampen, hvari natten förorsakat ett afbrott. åter hafva uppblossat. Upproret i staden skulle genom signaler meddelas landet, och på aftonen den 12:te voro eldar upptände på alla högre berg. — I Dresden hade af resande berättats, att Czecherne redan pingstdagen emot militären företagit en demonstra ion, som felslagit genom furst Windischgrätz fasthet, då de förberedde en ny resning, som, på ofvanbeskrifne sätt, bröt löst annandagen. Dessa berättelser afvika föröfrigt något från de ofvananförda och förmäla t. ex. att signalen till striden varit ett skott, som aflossats från aff värdehuoc Fanna on arhatagat kfurst