gen pålägges derföre svenska folket grundlagsenligt endast då, när dess syftemål är, att fylla de tarf, staten må hafva utöfver de ordinarie inkomsterna. Ilvarje annan tydning, tolkning eller tillämpning af ordet Tullbevillning är ordagrannt och bokstafligen stridande emot grundlagens klara, tydliga och bestämda uttryck. Vi yrka och påstå i stöd af föregående: att IIÖgloflige Bevillnings-utskottet uti sitt förslag till blifvande tulltaxa låter, såsom grundprincip för alla tullsatserna utan undantag, gälla den enda regel, som grundlagen föreskrifver för tullbevillningens påläggande, eller — statsinkomst. Ilvarje annat syftemål med tullbevillningen, huru välmenande och nyttigt för en eller annan det än må vara, samt af cho det än må tillstyrkas, är främmande för grundlagen, och. stridande mot dess ord, det kan såsedes ej hafva någon annan, än wängskraft för den stora skutdragande delen af svenska folket. Enär tullbevillning, för att vara grundlagsenlig, endast kan påläggas i och för statsinkomst, är det gifvet, att Högloflige Bevillningsutskottet ej får, i sammanhang med pröfningen af tullbevillningens bestämmande, göra frågan om tullfärbud till något föremål för sin granskning. Högloflige Bevillnings-utskottet har, enligt 53:dje och 70:de paragraferne Regeringsformen och 31:ste paragrafen Riksdagsordningen, ej heller någon annan. grundlagsenlig verkningskrets, än att föreslå bevillningens fördelning. Tullförbud lemna nemligen ingen statsinkomst, ingen bevillning, och det är dennas fördelning, som är enligt grundlagens ord föremålet för Högloflige Utskottets verksamhet. Tullförbud, om sådane skulle komma under något Rikets Ständers utskotts pröfning, tillhör enligt S9:de paragrafen Regeringstormen, allmänna besvärsoch ekonomi-utskottet att upptaga. Detta utskott utreder ju alla frågor tillhörande Kongl. Maj:ts ekonomiska lagstiftningsrätt?! slöglosliga Utskottets syftemål med Tullbevillningens fördelande, eller förslag till, tulltaxas utfärdande, är endast och allenast att skaffa staten inkomst. Tullsatserna uti tulltaxan, för att uppfylla dess enda grundlagsenliga mål, få sålunda ej vara så höga att de hindra all loslig införsel, enär de i det fallet ej lemna någon statsinkomst. De mäste vara bestämda så, att de, hvarken helt och hållet hindra, ej heller mer, än, nödigt är för statstarfvets (Tulibevillningens) fyllande, inskränka uteller införseln. De böra lemna handeln så mycken frihet till utveckling, som är förenlig med fördelningen af dåt sordrade statsbehofvels summa. i lIlIvarje medborgare är i sin man skyldig att bidraga till statens behofver, och pligtig att utan knot erlägga de skatter och afgifter till staten, som honom i grundlagsenlig väg pålägges. Landets innebyggare, såsom makten undergifue, kunna visserligen genom Rikets Ständer och konungamakten, äfven emot grundlagens tydliga ord och stadganden, påläggas skatter, bevilning och afgifter; men skulle detta inträffa, och pälagorna indrifvas, så inga de genom tväng och oförmäga hos individen alt motsätta sig makten. Grunden för all samhällsordning, för all tillit till så väl den lagstiftande, som verkställande makten, rubbas våldsamt. Denna grund är rättvisas utöfvande på det sätt, som landets lagar föreskrifva. Afviker man fran denna grund, utöfvas vrdngvisa och orätt. Den enskilde medborgaren, då lagar så stiftas och skipas, har intet val, han mäste — under protest — foga sig efter ltvänget. Vi anse det ej på sitt ställe att här vidare utveckla dessa äsigter, utan förutsätta, att de ej kunna någonsin finna tillämpning på Sveriges Rikets Ständers lagstiftning, eller på nägot Bevillnings-utskotts förslag till lag. Vi antaga: att enda syftemålet med det förslag till tulltaxa, som Högloflige Utskottet till Ri2 :. 2 nit a dan 222 lågstiftmungs ålgärder, huru ingripande de än äro i folkets välfärd, kunna likvisst ej, utan i rak strid mot grundlagens tydliga ord, på något vis föranleda någon art af beskatining för svenska folket. En sådan tillämpning skulle strida mot 57:de paragrafen Regeringsformen, mot alla syenska folkets grundlagars anda, mot hela vårt konstitutionella statsskick. De flesta civiliserade länders lagstiftningsatgärder hafva under sednare tider ovedersägligen ådagalagt, att lägre tullsatser på sådana artiklar, som redan uti större mängd konsumeras uti ett land, lemna jemförelsevis mera statsinkomster, än de förutvarande högre. Att här närmare utveckla detta vore måhända att förutsätta, det Sveriges rikes representanter ej följt med sin tid eller ej tagit kännedom om ett faktum, hvilket såväl våra, som främmande länders tullförhållanden, i en mängd fall, bevisa. Vi hyse den öfvertygelsen, att endast en tanke numera är i detta afscende gällande, och antaga sålunda, att det endast och allenast blifver nödvändigheten att fylla statens tarf, hvilken i mer eller mindre mån kan hindra principensztillämpande uti det förslag till tulltaxa, som Högloflige Utskottet uppgör. Ibland de artiklar, som i detta fall företrädesvis torde böra af högloflige utskottet betänkas, är artikeln socker. De tullsatser å ratt och rafsineradt socker, som uti Kongl. Maj:ts Regerings proposition till Rikets Ständer innehallas, äro efter värt förmenande mycket för höga. Socker är visserligen en artikel, som ur en mängd synpunkter kan draga en, i anseende till värdet procentvis, högre tull, än mängen annan främmande vara. Man torde dock ej böra lemna ur sigte, att socker numera är blifven för de fleste af landets innebyggare en nödvändighetsvara, nästan lika oumbärlig, som de så kallade lifsförnödenheterna, och att derföre en nedsättuing uti tullen skulle någorlunda jemt komma hela nationen till. godo. Likaledes bör ej förbises, att ehuru stor Sveriges nuvarande konsumtion af socker än må vara, är den dock per person, i jemförelse till förhållandet i andra Europeiska länder, ännu ganska liten. Med kulturens och välmågans tilltagande i landet har förbrukningen af socker hos oss ett stort fält öppet. Lägre tullsatser för socker, än de proponerade, skulle efter värt förmenande mycket snart frambringa en betydlig förökning i förbruket, och sålunda här i Sverige, såsom annorstädes, bevisa sanningen af satsen: alt nedsättning ar tullen oftast lemnar betydligt förökad statsinkomst. Vi göra oss den förhoppning, att Högloflige Utskottet skänker denna vår framställning den uppmärksamhet, som ämnet förtjenar. Såsom frie Svenske män tro vi oss hafva rätt att fordra och påstå: att Svenska folket genom dess representanter blifver beskattadt så, och ej annorlunda, som de grundlagar föreskrifva, hvilka samma Svenska folk til: efterlefnad för sig antagit, och representanterna besvurit att obrottsligen och bokslasligen följa. Vi förlita oss derpå, att intet intresse inom Sveriges landamären ännu kan hafva hunnit att blifva så mäktigt, att det vuxit Svenska folket öfver hufvudet; att detj förmår på ett eller annat sält framtvinga lagstiftningsåtgärder, som bokstalligen och ordagrannt strida emot grundlagarnes klara, tydliga och bestämda uttryck. Skulle ett eller annat interesse verkligen hafva blifvit så mäktigt, då är det i sanning hög tid, alt Svenska folket på något sätt må söka, all änyo förskaffa sina grundlagars ord laglig kraft och gehör. Götheborg den 10:de April 1848. (Här följa underskrifterna). SKEPFPSNOTISEERE. — Följande fartyg hafsa i dag inkommit, neml: Berg. Ebenetzer, Falck, tr. Newcastle; Bry Charlotta, Larsson, fr. Halmstad: Brg La Plata, Olsson, fr. Newyork; Brg Josephin e, Volkert, fr. England; BbBrg Celeritas, Eneroth, ER —7 24 111 0 0 221 ;unnor korn. Däck baten J ustina, Hotgren, ——2 Norrige, Matt-on tgraune 224 tunnor råg, Slupen Fröj da, Pettersson, Holland, W. Röhss 203 tolfter plankor, 25 tolfter plankettumpar; (i1. II. licgardd X Compagme 25 tunnor enebär. Briggen Superior, Dablin. Brarilien. J. Sinclair 18744 ski jern; J. C. Bilow 15 skåp brännstal; J. Dickson Å Co. 366 tollter plaukors OP. Dahlin 30 spiror. Briggen Ariel, Gundersen, England, Uneewitter Å Co. 375 -KTÄLr Jern; Fr. Malm 527 tolfter plankor. Trollkntte hanulLista för Juni månad, ar 1548. D. 3 Juni: fran till Larsson, Emil Byelf. Götheb. Larsson, Venus Görheb. Hjo Jon--on, Gustaf Carlstad Götheb. Svensson, Blenda Jönköp. dito Svensson, Jönköping dito dito Odman, Freden Byel?. dito Olsson, Brudgumen dito dito Eric-son, Bernbardiove C.hamnm dito (sirund-tröm. Friheten Carlstad dito Johansson, Sophia dito dito Backman, Skandinavien Götheb. Lidköp. Mansson, Freden dito Wennersb. Kihnberg. Sophia Nygård Göstheb. Olsson, Prios Carl Götheb. ÅraPersson, apparencen dito Ed-valla Kampn, Westergöthland C:hamn Götheb. SvLen-son, Laviun Upperud dito Olsson, Lovisa Amalia Götheb. ÅraJohausson, Lina dito Byelt. Jobansson, Familjen dito Carl-t. Jonsson, Amiralen dito dito Mattsson, Regina dito Trolli. Deu 4: Anders-on. Ungkarlen Upperud dito Gudmundsson, ISöckern dito dito Holmberg, S:t Panlus dito dito Andersson, Jo-ephina Trolih. dito Andersson, Josephine Byelt. dito Ander-son, Freden dito dito Johansson, Neptunus dito dito Andersson, Carl Ahraham Carlstad dito E-ping, Carl Johan Jönköp. dito Johansson, Jupiter Götheb. Edsvalla Den 5: Andersson, Lycksökaren dito Carlstad Gillholm, Maria Sophia dito dito Matisson, Delphine C:haman Å G ötheb. Nils-on. Apparencen Byelf. dito Staaf, And:-Sven Tiolth. dit. Andersson, Industrien Carlstad dito Svensson, Örynolf Byelf. dito Strandberg, 2 Bröder Götheb, Edsvalla Johaosson, Wandringsman Byelf. (sjötheb. Svensson, Sophia Carlstad dito Pettersson, Hilda Byelf. dito Åberg. Sjötogeln dito dito Jönsson, Conradine Carlstad dito Olsson, Christina Byelf. dito Andersson. Beata Maria Hult dito Svensson, Carl Byels. dito Andersson, Fr. Wilhelm Göotheb. Wennersb. Johansson, Amiralen Hjo Götheb. Jansson, NeptunnGötheb. Carlstad Persson, Amiralen dito Borgvik Carlsson, Hilda dito Wennersb. Pettersson, Josefine dito Borgvik. Pettersson, Albertina dito dito A c — Anmälde Resande. Tods llolel. Ilr Å. L. Holmberg med sålskap, Iliertum; L. Meyer, Ilartlepol; styrman Iarsio, Båk; Charles Christiamn. Charles Hofdensen, mamsel A. humlin, Stockholm. Götha Källare Chr. b. hröger, Malmö; handlanden EF. UHOppenrath, Uddevalla. Bloms Ilolel. Brukspafron B. von Hofsten; löjtnant Lagerlöf, Vermland. i Sammantriäde. Ö. C. sammanträder Onsdagen den 1t denres, kl 6 e. m. (3559) — ——— Tölltsösnagifrandem. Jemlilet 2 Arlikelu 5 5 af Jagt-Sällekapets Göotheborys målskjulnings reglor, kommer alla Tisdagar och Thorsdayar från kl. 6 till kl. 9 e. m. under denna samt inslundande Juli oth Augusti månader Såliskapets Skjutbana i Lorentzbergs Park att hållas tillgängkg för Sällskapets Ledamöter, hvilket härmed, för vederbörandes kännedom, lilllkännagifres, äfrensom. att tren