— 2c ER RV 4.2( MBA RR 4( G19DTCTCH11C på de materiella fördelarne kunde betinga det sednare vunna omdömet, att våldsam inblandning i andra staters inre angelägenheter är falsk och måste strida emot alla folkrättens sunda principer. Sedan 1815, alltså sedan 33 år, håller man sig här strängt vid detta system, och i och med detsamma vi försäkra, att man icke skall afvika derifrån, få vi tillägga, att man i alla fall skall försöka att bibehålla freden, och. om den är bruten, återställa den genom bemedling. Verlden hade hoppats, att i den företrädesvis bildade delen af Europa icke något krig mera skulle utbryta, och att stridigheter rörande ett lands inre angelägenheter. enskilta provinsers lagliga rättigheter, de fordringar och den jemnvigt. som tvifvelsutan måste existera emellan folket och en stats regeringsmakt, lätteligen skulle kunna ordnas, genom den ur intellektuel bildning och förnuftsgrunder framgående ösfvertygelsen, att fred kan gagna alla, krig ingen. . Oaktadt denna enkla logik se vi dock motsatsen i norra Europa: vi se ett krig upptändt genom lidelser af alla slag och fortsatt med förstörande följder, som visa en säker förlust och alls ingen fördel. Det ser ut som om i Europa aktningen för stats-allianser och kongresser så mycket förminskats, att benägenheten derför numera blott existerar i ringa mån, och vi tro, att ett förnyande och erkännande af dessa fredens elementer äro högst önskvärda. Kongresser hafva alla tider ledt derhän, att stridigheter bilagts utan krig, och vi tro oss med rätta kunna säga, att vi hafva dessa. allt ifran 1814 ända till nyare tid, hållna kongresser, näst den goda anda som herskade bland Europas bildade nationer, att tacka för den sista trettiariga freden. Den på lagar och fördrag grundade 2rälta kan allena bestämma hvad ett land eller en provins har att fordra och vänta af det andra. Ville man vid bedömandet af sådana angelägenheter mindre iakttaga det rätta och lemna impulsen af sympathier fritt lopp, tillerkänna den afgörande makt. så skulle, såsom vi mycket befara. freden sällan eller aldrig. tillochmed blott på kort tid bibehållas. och Europas stater skulle befinna sig i en fortfarande spinning och meningsskilnad. Vore alltså esmpalkierneos mättstocken efter hvilken krig och fred skulle bestämmas, så måste den svagare städse ligga under. emedan den starkare tillvällar sig den myndigheten att ej sätta nägra gränsor för sina mähända tygellösa eller absurda nycker. dG-1 1 Det torde vid den nuvarande politiska komhinationen af alla förhällanden i Luropa ej vara origtigt att kasta en blick på detta sand. Efter den utomordentliga finanskrisen i fjol, hufvudsakligen förorsakad genom utströmmanedet af guld till kontinenten, i följd af starka spanmålssändningar hit, hafva alla penningeförhållanden åter till den grad konsoliderat och stadgat sig. att icke allenast tillräckligt bullion finnes, utan äsxen derigenom vexelkurserne stå gynnsamt för detta land och räntan är billig, nemligen föga öfver 3 o pro anno för de bästa securiteter. Englands banks metalliska valuta utgör för närvarande nånot öfver 12 millioner e. och mycket mera gullmynt än vanligt finnes för närvarande i provincialbankerne och i Irland. I sabrikerna är imellertid afbrottet i handeln med norra Tyskland ganska kännbart, men sedan 8 eller 10 dagar har något mera KF inträdt. i följd af gynnsammare underrättelser från Indien rörande afsältningen af brittiska sabriksvaror. Det är de vanliga erfarenheterna man gör här i fabriksdistrikterne. Käler tt Att SCAall CW eller tvenne är hätskheten niistan fullkomligt försvunnit bland de poliliska partierna. be på de sista 10 ären i detta land sortplamtade ideerna om Frä handel i ordets förständiga bemärkelse hafva ledt till den öfvertygelsen, att det icke, såsom man förr trodde, gåfves frå vägar för att för nationen skapa och bibehålla politisk säkerhet. välmaga och inre harmoni, ar hvilka tvenne vägar hvarje politiskt parti. ofta blott för enskilta syften, valde den exa och hårdnackadt försvarade dess doctriner, — utan blott er, nemligen den största möjliga liberalitet i alla lagar och författningar, som hafva afseende på menniskornas moraliska och sociala organisalion. Man ser fördenskull med största tillfredsställelse de kraftiga verkningarne af de i de sednaste åren uppständna lagar, som hafva till syftemal ökandet af handelns och industriens omsang. i det man reducerade tullarne och borttogo alla hinder. som hirledde sig från tidigare prohibitiv-systemer. Att denna förvandling icke kan ske mycket hastigt eller öfveriladt, är begripligt nog. men ganska mycket har skett i detta land, och årligen sker mera. En ny stor förvandling förestår ännu i år. nemligen navigationslagarnes förändring. Brittiska riket besatt 1S45 icke mindre än 31,817 handelsfartyg med en drägtighet af 3,714,061 Tons 7). Hvarje försök emot våra rika skeppsredares monopol har hittills strandat, men skall nu lyckas. Med det snaraste kommer en plan att framläggas för parlamentet och vi hafva anledningar alt vänta, att Europa skall förvånas öfver den liberalitet. som skall gifva sig tillkänna i dessa nya sjöfartslagar. Ilalfva atgärder äro ändamalslösa; — hela, eller alls inga. Den stora uppgift denna nation har att lösa är alt icke allena gå hand i hand med alla andra nationer a jordklotet, utan det är för oss al aldra största interesse, att alla andra nationer kunna vara välmaende och frie i sin verksamhet. Blott under sådana förhallanden kunna vi med fördel handla med dem, och de med oss, men icke om de äro fattiga. De föraldrade meningarne, att man här önskade att andra nationer måtte vara fattige. på det att vi allena skulle få all handel. äro allt för absurda för att tarsva en vederläggning. I våra varumarknader ha på de sista tvenne manaderna visat sig ovanligt föga aflärer för utlandet, men för den inländska konsumtionen deremot ej så obetydliga. A bomull köptes i förra veckan i Liverpool cirka 30.000 balar allena för inländsk förbrukning — fair bowede till 42)8 d. per e. Socker förbrukas starkt. i ett förhallande af betydligt mera än 100.000 centner i veckan. För utlandet alls intet begär. hasse är mycket stilla. men nyligen icke just lägre. Af Spanmäål är korn mycket efterfrågadt och något högre, hafre 1 s. och ärter 2 s. per qu. dyrare, hvete snarare lägre. . År 1855 Inlupo 15,964 engelska fartyg med laddningar i brittiska hamnarne, fartyg i barlast och alla kustfarare, äfven Irlands, oberäknade. Är 1844 inlupo 7381 franska fartyg med laddningar i sransha hammar. Antalet af lartyg. tillhörige andra europeiska nationer, var på de sednaste åren följande: Preussen 835, Mecklenburg 327, Lbech 75, Hamburg 221, Hanover, Oldenburg 0. S. V. 656, Bremen 215, Österrike 13590, Franhrike 13,383 af 590,262 Tons drägtighet, Belgien 1:0, Holland 1228, Danmark 38354, Sverige 902, Norrige 2373. Bysslånd 240,000 Tons drägtighet, Portugal förmodligen 450 larltyg. Spanien 2700, Sicilien 2054, Neapel 4668, Sardinien 866, Kyrhostaten cirka 950, Toskana 103, Lucca 175, Grchland 3184, Turkiet cirka 18500) Tons dräglighet. INRIKES NVYHETER Från Stockholm. Nonel. nretcsiska — anse såsom en skyldighet att handla efter samma grundsats. — I anledning af erhållen osliciel underrättelse, att cholera-sjukdomen ånyo visat sig i Moskwa, har hamnarna på Finlands södra kust, från och med Hangö-udd till gränsen mot Ryssland, äfvensom S:t Petersburg, Cronstadt och öfrige Ryska hamnarna vid Finska viken och vid Östersjön blifvit förklarade för cholera misstänkte. — K. N:t har, uppå kommitterade för salpeter-ärendena derom gjord hemskällan, d. 4:de dennes bifallit att ett avantum al S.500 lisp. ra salpeter må genom kommitterades försorg från utländsk ort införskrifvas och i riket tullfritt införas, för att krigskollegium örverlemnas samt efter dess bepröfvande krutbruken emellan fördelas. — K. N:t har, i anledning af vetenskapsakademiens hemställan om anvisande af medel till tryckning och häftning af en på k. M:ts befallning författad Räknelära i decimalräkningen. anbefallt stats-kontoret. att det derför uppgifna kostnadsförslaget. utgörande SOS R:dr 16 sk. b:ko. af 6:te hufvudtitelns anslag till skrifmaterialier och expenser. utbetala. —I anscende till den inträffade blockallen ar preussiska och andra tyska hamnar vid östersjön, har regeringen under den 12:te innevarande månad förordnat. att varor, som med destination till dessa hamnar blifvit och vidare före innevarande manads utgång blifva från storbritanniska hamnar afsände, må tills vidare på nederlag i staden Ystad uppläggas. under iakttagande af de för nederlagsrätts begaguamde i allmänhet gisna föreskrifter. samt under vilkor att omförmilda för tillfället medgilna nederlagsfrihet ej må tillgodonjutas längre än intilldess trenne manader äro förflutne efter den dag då blockaden af alla ofvanniämnde hamnar oflicielt förklarats upphifd. — Enär Gutta Percha ej hittilis varit i handeln känd, men på Sednare tider börjat inkomma dels rå eller oarbetad. dels ock arbetad och förädlad. har regeringen, då denna varuartikel icke finnes i gällande tulltaxa upplagen. d. Ste i denna manad förordnat. att densamma skall tullbehandlas i likhet med hvad nu är bestämdt för specificerade slag af gummi, nemligen Gummi arabicum m. m. — sienerallöjtn. m. m. Lefren lärer komma att föra högsta befälet öfver den observalionskorps, som Sammandrages i Skåne. — Man omtalar. att II. V. kejsaren af Ryssland ställt sex i östersjön kryssande linieskepy och 9 fregatter ur ryska flottan till II. N. Konungens af Sverige och Norrige disposition. — Förvaltningen af sjäi renderna har fått befallning att inom 24 timmar afgifva kostnadsförslag till kUlu slottans utrustning. GÖTEBORG, Två tusende gevär komma nista Söndag att alsändas från härvarande förråd med änglartyget Nordstjernan till Malmö, hvilken Sisen. stad anlöpes på resan till Traveminde. — — ————— UUUU. Bland passagerare, hitkomne i dag med Nordstjernan, befann sig älven generalpostdirektören, friherre Hamilton. Enligt hvad passagerare med bemälte ängsartyg här berättat. skulle 10.000 Danskar i dag från Fyen gå öfver till Jutland. Tidningarne med Snällposten från Stockholm för den 23 dennes meddela följande notiser: Ryska storfursten Constantin Nicolajewitseh., kejsarens andre son, ankom hit i går afton på ett ryskt ångfartyg. som. jemte ett annat älföljande, ankrade ute på strömmen. Siorlursten afhemtades i kongl. slup af H. K. II. sa VA 3 1 — 22