lådugårdsväggen. Fogden höll in hästen och yttrade: År du allt färdig med din reparation? svaret blef: n reparation af dylik beskaffenhet är väl snart verkställd af mig, som är snickare sjelf; — men gården dömdes han ändock ifrån. Berättelseu härom är afgifven och styrkt på allmän sockenstämma. 5) Berndt Andersson den yngre å tre sextondedels mantal samma gård mottog hemmanslotten 1835, äfvenledes utan åbyggnader. Samma år uppfördes ladugården, och 3 är derefter manhusen. Synen hölls under det man arbetade på de sistnämnda. bet oaktadt, och fastän han efter lag fullgjort. oberäknadt manhusen, nio års nybyggnad, miste han gården, som han innehaft i blott — tre år. Imellertid skedde besigtningen 1841. Under tiden hade ett skifte på gården gjort nödvändigt att ladugården flyttades. och Donden hvarken hunnit kläda den eller boningshusen, emedan, som förut är anmärkt. timmerbyggnader nödvändigt måste stå något eller några år att torka. innan de brädfordras; i vidrigt fail måste klädseln strax aftagas och äter paspikas. hräderna till klädseln lågo imellertid förvarade i husen, och syneförrällsaren gjordes derpå uppmärksam — men förgäfves! Berndt fråndömdes gården, som han blott i få är inuchaft, men på hvars bebyggnad han bekostat öfver 10090 r:dr. 6) Jonas Berndtsson å tre sextondedels IIvalsäng, hade mottagit gårdsdelen med förfallna manbyggnader, hvilka han reparerat. Ett par år förr, än han domdes åborätten förlustig, hade han nybyggt ladugården. 7) Med Christoffer Berntsson å ett sjettedels mantal Böö förhöll det sig ännu mera märkvärdigt. Vid den första oförmodade husesynen var han frånvarande. Synen pågick det oaktadt så kraftigt, att bristerna på hans i samma gård boende broders ladugård skrefvos på Christoffers räkning. Vid detta tillfälle egde han brädfodrade och tegeltäckta ladugärdshus af timmer, men till manhus en liten torftäckt ryggåsstuga. Klädseln på den sednare befanns bristfällig. Hade han nu botat denssmma med några tolfter bräder, så hade allt varit väl; men nu skulle han göra ännu bättre: han nedrer det gamla rucklet samt uppförde i dess ställe en loftbyggnad under tegeltak. Vid samma tid flyttades en del af uthusen. Vid besigmingen i Maj 1841 felades brädfodring på de nya åbyggnaderna, af skäl, som ofvan är anfördt — och bonden dämdes sin åborätt förlustig derföre. att han. i stället för att bibehålla de gamla bofällia husen, uppfört nya och ansenliga! (Forts. ) GÖTHEBORG. I går afton hade den här nyligen bildade Skandinaviska Föreningen ett sammanträde i sommarpaviljongen å Lorenzberg, vid hvilket tillfälle ordet fördes af herr öfverstlöjtnant Clancey, hvilken tillkännagaf sig vara förhindrad att fortfara med bestridandet af ordsörandeskapet. Till ordförande utvaldes derefter enhälligt ösverfältläkaren herr Jedeur. Äkven företogs val till komplettering af bestyrelse. Denna utgöres nu af följande 10 ledamöter: de förutvarande: herrar doktor Carlsson, grosshandlare Iannmaroen. magister Wallin. privatläraren Meferberg och läraren i (iöthiida-föreningens skola Henriques, samt vid tilfället utsedde: herrar generalkonsul Scheel, stads-catechet (rrevillins, vice häradshöfding Frisell, grosshandlanden . NS. direktör Söderling, den sistnämnde i för juveleraren herr Tenysloll.. som på anförda skäl förklarade sig icke kunna emottaga det honom uppdragna förtroendet. — Efter förriittadt val egde rum en festivitet, den man kunde kalla Skandinaviska Föreningens inaugurationsfest. En sexa intogs och nägra bålar druckos. Högtidligheten erhöll lif och färg. och de deri deltagande en inspirerande lyftning genom en mängd improviserade os... stället Warburg och. ren föreslog en skål för våra danska brö der, i det han erinrade om, att vi åtnjuta fredens välsignelser och kunna fritt öfverlemna oss åt stundens elada njutningar, medan på hinsidan sundet mången är klädd i Sorgdrägt och djupt begråter förlusten af en dyr anhörig eller vän. En skål för Vorrige utbragtes af herr Rossing senior. Norriges kämpar hade förr en gång, yttrade talaren, gätt i striden för Danmark, då de begge rikena voro förenade, och. torde nu snart, i förening meln Svenskarne, komma att kämpa en strid för Danmarks, för Nordens sak. Magister Wallis proponerade en skäl för svenska militären. IIr W. önskade lycka och välsignelse åt Svenska vapnen, ty den sak, för hvilken de möjligtvis innan kort komme att kämpa, var helig och rättvis. Lyckan kommer väl icke alltid der den borde komma, men en rättvis sak. om ock för en tid undertryckt, segrar ändå alltid i längden. Ått svenska krigarne i alla händelser skulle veta att häfda sin urgamla, i så många strider förvärfvade ära. derom var talaren fullt och fast förvissad. För skandinaviska flottan uthragtes en skål af boktryckaren Cronsjö, som hänvisade på den vigt och betydenhet flottan, i anseende till Skandinaviens maritima läge, eger för dess försvar och handel. Orgelbyggaren direktör Soclerling höll ett föredrag, deri talades om det storskifte, som nu föregår i Europa och vid hvilket väldet och öfvermakten synas vilja tillvälla sig första rummet. Talaren framhäfde huru nu nationaliteterne söka göra sig gällande och huru den skandinaviska Norden med beundran och sympathi följt de stora frihetsrörelserna i Italien och Tyskland och låtit dessa länders sträfvanden efter enhet vederfaras rättvisa. Skandinavien, som både i fredliga och krigiska idrotter star lika högt som hvilket annat land som helst, har dock äfven rätt att fordra sin nationalitets erkännande, och, fortsättande i denna rigtning, föreslog talaren slutligen en skål för Skandinaviens nationalitet. dess ära och rättvisa sak. Af herr Julius Lindström utbragtes en skal för ett varmt och oupplösligt fostbrödralag emellan de skandinaviska folken. I det föregående föredraget utvecklade han betydelsen af de skandinaviska ideerna, an tydde huru de alstrat den känslan, att en Sammanhänning de tre nordiska folken emellan är nödvändig. samt att det är dem bade en pligt och ett behof att genom ömsesidigt bistånd värna sin gemensamma nationalitet och yttrade dervid bland amat, att en nationalitet, som icke hägnas och försvaras, är lik en död kropp, en åtel. och der åteln är, dit komma ock örnarne. Herr JHeyerberg talade om spiritus, icke den materiella flytande, utan den inom menniskan boende, hvilken lirvar henne till stora, högsinta handlingar och bland hvars uppenbarelser fosterlandskänslan intager ett af de yppersta rummen. Tiden var nu inne för dem a känsla att visa sig verksam i handling. Talaren utbragte fördenskull en skål sör fosterlandskänslan, för mandom och högsinthet i handlingar och tänkesätt. För frihet, jemnli khet och broderlighet proponerades en skål af grosshandlaren fluunmaroös, som i sitt föredrag gaf dessa ord, hvilka i mangens öron ljuda likt anarkiska skrän. en sådan modilierande tolkning. att hvarje loyal monarkisktkonstitutionelt sinnad medborgare utan belänkande kan antaga dem till sitt valspråk. Med jemnliket ville nemligen talaren hafva förstadd allas likhet inför lagen. och broderlighet uttyddes Såsom den känsla, hvilken bjuder oss att icke graduera vara vänskahsbelygelser efter anorna och rikedomen. utan efter menniskans inre värde. En skål för qvinnan utbragtes af notarien Gjers, som genom en lycklig ideförbindelse förknippade föremalet för sin toast med dagens tongifvande ämne. Flera af de nu nämnde talarne afbrölos ofta af en hifallssfarmn ann IAnna 14 sf ov of 101 WIIJCIICT. Ctt 0iopp al os Rur 32 sk. banko. Åtskilliga föredrag höllos öfver dagens händelser och ideer. deraf isynnerhet ett af danske skådespelaren NPalloso gjorde sig bemärkt och skördade ett allmänt öch välförtjent bisall. Hvad säångerne beträffar, utfördes de af amatörer och ligga således helt och hället utom kritikens område. Instrumenlalmusiken exeqverades af Kongl. gytha artilleriregementes musikkorps på ett sätt, som ylterligare styrker den goda tanken om den nya ledarn, herr direktör Czapecks förtjenster och duglighet. För öfrigt anse vi oss ej böra underläla att nämna, det förnämsta förtjensten af arrangeringen af denna tillställning tillkommer sängläraren herr ÅA. . Nissen. hvilken haft all möda ospard att göra densSamma så animerande som möjligt. lI dag på morgonen hafva vi bekommit tysk post af den 19 och dansk post ar den 21 dennes. De mest glädjande waderrättelser ha inträffat från Paris. Vi måste fatta OSS i största korthet för dagen och i morgon alerkomma till detaljerna. Republiken och ordningen har vunnit åren fullständigaste seger i Frankrike, och det utan att en enda droppa blod flutit. llnfvudmännen för sammansvärjningen hafva blisvit häktade. Ålla nödiga ålgärder hafva blifvit träffade att för framtiden förebygga dylika attentater och betrygga lugnet i Paris. Enligt notiser från Altona hade general Wrangel ännu den 17 sit höggvarver i kolding. Augustenburgarn sitt i Veile. General Halkett ärnade att den Is förlägga sitt höågqvarter till Apenrade. De tyska trupparne hålla nu hela linien från Rendsburg öfver SlesVig. Flensburg, Apenrade, Hadersleben, Christiansfeld och Kolding ända till velle besatt och utgöra på dessa punkter en styrka af öfver 25.000 man. I Sundewilt har blott qvarlemnats en mindre styrka för att observera Danskarne på Als. Ä.. Rebellregeringen i Slesvig har, i enlighet med tyska förbundets beslut, upphäft embargon å danska fartyg. Engelska Narvigationslagarne. Engelska regeringen tillkännagaf den 15 i parlamentel. att hon ärnar föreslå dessa lagars upphäfvande och att främmande fartyg erhålla samma privilegier som de engelska. dock med undantax af hvad kusthandeln beträffar, äfvensom att redarne tillåtas att bygga sina fartyg utomlands. Enigt detta förslag skulle framdeles alla produkter, äfven de från Asien. Afrika och Amerika, kunna importeras från hvilken hamn i Europa och i hyilket fartyg som helst, utan hänseende till slaggan. SKEPPSNOTISER. GÖTEBORGS SKEPPSLISTA. ANLÄNDE FARTYG FRåN INRIKES ORTER: öppna båten Blomman, Svensson, Malmö, 13 fat hranvin. 43 t:r spanmal. 7 säckar korngryn. 10 tr malt: öppna båten Spekulation, Andersson, Halmstad, 40 st. unggen gråsten m. m.: jakten Hilda, Bengtsson, Engelholm, 0 fat bränvin, 4s tr korn. ANLÄNDE FARTYG FRAN UTRIKES ORTER: jakten Bröd rne, Råtting, Karmesund, 486 tr sill: jakten Larsen, Amundsen, Sogndal, 180 t:r sill; skeppet Gevalia, Odin, Charleston, :,167 balar bomull, 0 Fat hartz, 120 fat russin: skon. Christ. Kug., Kaysen, Stavanger. 498 t:r sill; skon. Oberon, planius, Cette, med vin. Utklarerade Fartyg. Däckbäten Freden, Bäckman, Norriga.. Lb. E. Niagun? Co. (af noderlag) 59 skpd kaurpat. Stonerten Lacie, Olsson, Eng land. Ekman Co. 112 skpd Nangjern; J. Dickson X Co. 202 waftur plankor. Jakten Lydiana, hanmmeseu. Norrige. Åron Audersson 2300 tahsten, 00 Joark forbydvingsp pper. 1012 skalp. såpa, 30 inoumor rug af vederlag). Dächbaten Stafetten. J. hanssov, Norrike, 13. TUuunn I -Kypd jern. I skpd huipjeru; J. Av Kjellberg X Söner 20 tunnor 1 N2uaguus X CO0. 30 skpd baämpa caf nederlag). ÅAugfarsyget Nordstjeruan. Raurten. Danmarl, M. LL. dsagnuÅ Hartvig 2000 sil ver speciCr; S, H. Falmonsson reexportgods. Angfartyget Ch ris iia nia. GOtwraldt. Norrige, BB. Thulin 40 lisp. blyerts; IF, W. Hasselblad Co. 10 vis skrifpapper. Brigven Coucordia, Koud-eo, England. J. Dickson Co. 11 Ular 325 tölfter lan kar. NSlblonnet AA talan Unrn; I.