efter markegångsvärdet af 8 tunnor korn på insockne och 4 dito på utsockne frälsehemman, hvarjemte den förr godtyckliga städjeafgiften bestämda till ett belopp af 4 tunnor korn för helt hemman och proportionaliter för mindre delar. Ett vigtigt steg till gymnasiiallmogens emancipation från egennytta och godtycke var således taget genom denna författning. Att man under tidens lopp förstått att återstörta densamma i samma osäkerhet och elände skall något längre fram tydligen och klart ådagaläggas. Uti sistbemälte Kongl. författning förklarades de anbefallda förordningarne i hushållningen med Kongl. och Hvitfeldska stipendiigodsen gälla för en tid af 30 år. Efter dennas förlopp, eller år 1845, förklarades de permanenta för framtiden, och det utan att relerbörande allmoges lillfrdgande derom ansågs behösligt. Detta var från Regeringens sida ett erkännande af att gymnasii-bönderne icke voro att anse som landtbönder, med hvilka det var af nöden att kontrahera, ntan såsom sjelfsländige åboer, lika dem på kronohemman, och hvilkas rättigheter och åligganden en gång för alla blifvit af staten bestämda. Men det är likväl under den tid ifrågavarande författning varit gällande, som gymnasii-allmogens klagomål öfver förtryck blifvit allt mer och mer högljudda. Missbruken, om än häfdvunna, kommo nu att stå i uppenbaraste strid med berörde författning, som på det bestämdaste sökt sätta en gräns för desamma. De synas ock en längre tid bortåt hafva varit i ett jemt tilltagande. Godtyckliga pålagor, intrång i brukningsrätten till jorden och framför allt en mängd godtyckliga och orättvisa utvräkningar af hela familjer från hus och hem hörde till ordningen för dagen och gjorde af Kongl. och Hvitfeldtska gymnasiigodset snart sagdt ett stort fattighus, hvars tunga drabbade de kommuner, inom hvilka det var beläget. Styrelsen frågade icke derefter, och fogdarne hade sin fördelderaf genom de sportler, som inflöto i deras kassor. Förgäfves inkom det ena klagomålet efter det andra. Curatelet förblef döft för dem, eller åberopade föräldrade prerogativer såsom stöd för sitt handlingssätt. En aktningsvärd domares i orten, häradshöfding Engelhardt, försök att utverka skatteköps-frihet för bönderna på de af dem innehafvande hemman omintetgjordes i sin början (omkring 1831), lika så andra enskilta personers bemödande att råda bot för ofogetFörst sedan curatelet för några år sedan ombytt personal och upptagit den stridshandske, som tillkastades detsamma uti några förhållanderna afslöjande yttranden i den då utgifna Bohusläns historia och beskrifning af Å. E. Holmberg, författare till den brochyr, ur hvilken föregående och efterföljande data och fakta resumeras, kom det till något uppslag i saken. Det nya curatelet, som sjelf föga haft att skaffa med de öfverklagade missbruken och icke kände motiverna till företrädarnes handlingssätt, hade ingen annan att hålla sig till, än dåvarande gymnasiifogden, G. Schiller. På grund af hållna undersökningar, kraftfullt och verksamt understödda af dåvarande landshöfdingen, grefve C. G. Löwenhielm, öppnades emot Schilter en process, hvilken ännu är oafgjord, men som redan lemnat högst märkvärdiga upplysningar, rörande gymnasii-allmogens behandling och haft till följd att Schiller tills vidare blifvit från tjensten suspenderad. Den redan skedda skadan kan imellertid aldrig ersättas, och man tyckes ännu icke hafva gjort något för att för en framtid förebygga densamma. Sedan nämnde uppslag egde rum har visserligen ingen uträkningsdom blifvit verkstäla, måhända knappt utfärdad; men ingenting hindrar, att dylika våldsyttringar när som heldst åter kunna förnyas, och hvad de andra orimligheterna vidkommer, så fortsara de att tillämpas lika väl nu, som förut, och komma nog äfven att så göra tills en total reform af hela inrättningen, dess styrelse och lagar försiggått. (Farfe I redd på de händelser, som till äfventyrs deraf föranledas; och synnerligast kunna de sednaste tilldragelserna inom ett grannrike, hvilket utgör föremål för Svenska nationens varma deltagande, påkalla, att Sverige, för skyddandet jemväl al egna, dyrbara intressen, icke underlåter attlemna det understöd, som derifrän blifvit begärdt. hongl. Maj:t anser sig likväl icke, uti en så magtpäliggande fråga, böra fatta beslut, förr än Rikets nu församlade Ständer, såsom Svenska folkets ombud, lemnats tillfälle, att, efter noggrann prösning, uttrycka sina äsigter, huruvida nationen ma vara villig att underkasta sig de uppollringar, som dermed mäste blilva förenade. Det är at sådan anledning, som Kongl. Maj:t, efter att hafva inhemtat Ilemliga Utskottets umderdaniga yttrande, med fullt sörtroende till Rikels Ständers bedömande al hvad Sveriges ära och sanna intresse fordrar, härmed framställer den begäran, att, ej mindre för nödige förberedande rustningar, än på det Kongl. Maj:t måtte blilva i tilllälle att vidtaga de atgärder, Som omständigheterna kunna påkalla, Rikets Ständer, oberoende af de uti 63 2 Regeringssormen omsörmälde kreditiver, vid hvilkas bestämmande hongl. Maj:t gör sig förvissad, att de nuvarande politiska förhallanderne tagas i behörigt ölvervägande, mätte till hongl. Maj:ts disposition ställa ett särskildt kreditiv af Två millioner riksdaler banko. Och förväntar hongl. Maj:t, att med möjligaste skyndsamhet erhålla del at det beslut, som härom varder af Rikets Ständer fattadt. Kongl. Maj:t törblifver Rikets Ständers StatsUtskott med all Kongl. nåd och ynnest välbevägen, Datum ut supra. OSCAR, I. P. Sandslrömer. Stats-tskottet, som den 7:de d:s e. m. sörehade denna fråga, lärer enhälligt tillstyrkt det af hk. M:t begärda kreditiv. Med extra lägenhet af den I dennes. Börspriser i Stockholm d.9 Maj: Hvete, per tunna, 20 a 21 R:dr; Råg 12 a — k:dr; Korn 1012 a4 — R:dr; Malt I R:dr; Arter 13 a 1512 R:dr; Hafre 6 a — K:dr; Bränvin, per kanna, 4312 a 44 sk. På leverans: Bränvin 42 a 4212 sk., allt rg8. GÖTRERORG. Härvarande Reformsällskap hade i gär sammankomst, vid hvilken den af bestyrelsen uppsatta petition till Hans Maj:t Konungen, beträffande representationens ombildning, förelades sällskapet. Petitionen, som, efter nägon diskussion antogs, erhöll genast underskrifter af de närvarande och uppdrogs bestyrelsen alt foga anstalt om erhållande af sådana afpersoner äfven utom sällskapet. Petitionen är baserad på de hufvudgrunder för en ny representation, som sällskapet i sitt program har antagit, och kommer petitionen i början af nästa vecka att i tidningen blifva allmänheten meddelad. Aftonbladet omförmäler ett rykte, som på de sednare dagarne börjat sprida sig i hufvudstaden, nemligen att regeringen sknlle hafva för afsigt att upplösa riksdagen i medlet af Juni månad och sålunda hemskicka ständerne innan ännu flera af riksdagens vigtigaste arbeten, såsom tulltaxan, det nya kriminalförslaget, m. m. hunnit blifva handlagdt, eller en ny bevillningsförordning utfärdad. Det är väl icke troligt, icke ens tänkbart, att den nya ministeren skulle hafva den djersheten att tillstyrka Konugen en sådan kraftåtgärd, som icke varit försökt sedan 1809 och som med rättvisa skulle väcka ett stort missnöje i landet; men då ryktet cirkulerar äfven bland riksståndens ledamöter, anse vi oss böra omnämna detsamma. Tidningen. Reformvännen berättar, att på Stockholms börs cirkulerar en tacksägelseadress till H. M. Konungen i anledning af propositionen till Rikets Ständer, angående representationens ombildning. Ett betydligt antal af börsens anseddaste ledamöter berättas hafva undertecknat densamma. Vi hafva i git dansk po af den 9 me Notiserna ärt Godt he liga krig Tyskland merston har så väl tysk Preussen, so bemedling ling rörand heten tagit hörsen-H datum, alt sill högora af generale blifvit besat operationern Sverige: tyska fri Senaten i af dervarane municerad e ringen tillst mälte regeri att vilja inb konuner al fall, att sti till Slesvig, träda andr per till Da danska trut siud, agere sligling af burgs senat icke skall Tysklands ska hande behindrade rihyÄös sarra ter soretag. Enligt not 3 dennes hi före sin afr hållit order EFransk har erki Den 4 de gen. Innan rade den, att republik regeringsfo blifvit vald martine har tillståndet s ra och den åt en af I som derjem konstitutions geringen ej Det lugn samlingens te slera and kan på allm det är fasta ska valuta h ökats öfver och 5 0 i Sequesteri lizien har bl Prygelstr fats i Preus: Italienarnt öfver Osterr högra strane ter var den klarades i b kombinerad skulle imelle Till Polack vinsen Poser general Pfue regerön IVienerbo monstratione junge, konse grefve Fique skötes tills urosissldonfska