aktig strid på jutska halfön, som målet skall vinnas; och vi tillägge, att om det verkligen i södra delen af Slesvig skulle finnas kommaner, som helt och hället bestodo af tyska familjer, så borde Danmark heldre låta dem insörlilvas med Holstein och strängt vidhålla territorial-principen. Detta tillägg bör likväl icke anses Sasvm ett erkännande a vår sida, att församlingar, kommuner, städer eller provinser kunna ega nagon egentlig rätt att förklara sig vilja tillhöra den eller den staten, och på den grund göra uppror emot det statsförbund de, enligt erkända territorial-sörhälanden, tillhöra. I sådant fall skulle åter en verklig babylonisk förbistring inträda, Som mäste ständigt oroa och dränka vår verld i blod. Slesvig har i alla fall så mycket mindre skäl att yrka på en sådan vådlig rätt, som Danmarks konung på det billigaste sätt utlolvat åt det en fri och tryggad ställning inom danska statsförbundet. Men då vi sålunda förorda, under innevarande förhållanden, en beväpnad mellankomst för Daumarks rättmätiga sak, så vida öfriga, genom traktaters helgd och nationernas ömsesidiga fördelar, deri interesserade Regeringar göra en sådan för oss möjlig, utan att lemna oss sjelfve utblottade på försvar och tillgängar, anse vi likväl, att säväl vår Regering, som de begge förenade folken böra noga göra sig redo, äfven för de begge förenade rikenas ställning till Tyskland. Om vi hafva den närmaste pligten att söka Danmarks räddning, så hafva vi likväl dernäst den, att noga behjerta Tysklands belägenhet, dess mäktiga inflytelse på utvecklingen af Europas intellektuella och materiella förhållanden och de fördelar, de biträden och det skydd, hela Scandinavien i följd af så otaliga beröringar, fordna, närvarande och tillkommande, kan vänta af Tyskland. Vi skole då lätt finna, att den brytning, som möjligen kan blifva en nödvändig följd af de tyska regeringarnes (ty att det äro de, som ännu styra Tyska förbundets förhandlingar må man icke betvifla) nu blottade plan, att genom tyska folkets förledande till yttre eröfringar, söka afleda detta folks nu visade lust att eröfra inre frihet: att säga vi denna brytning bör blifva så kort som möjligt: men ock just derföre utföras med all den beslutsamhet och bestämdhet, hvartill icke blott vår egen, utan hela norra och vestra Europas bästa synes uppmana. Utan att mycket fästa oss vid en visserligen icke ringa, men likväl genom eu års afbrott i handelsgemenskapen icke ruinerad dels af våra handlandes och skeppsredares klagolåt öfver de förluster, som måste ådragas värt land, genom handelns och sjöfartens upphörande, under ett krig med Tyskland; anse vi att det finnas vida vigtigare förhållanden, att dervid taga i betraktande. Tyskland är onckligen det land, på hvilket i denna tidpunkt hela Europa bör fästa sina blickar, och för hvilkets snara och lyckliga utveckling till politisk frihet och sjelfständighet hela det öfriga af vår verldsdel bör uppsända önskningar ocherbjuda stöd. — Det har ännu ofantligen mycket att utföra, innan det står med friare händer, färdigt att liksom Frankrike afskudda sig alla de hinder, som våld och fördomar neclagt i dess institutioner — och otvifvelaktict är i närvarande ögonblick ingenting så hänmande för denna utveckling, som ett krig med sina grannar. Dessutom är Tyskland bålverket för såväl södra och vestra som norra Europa, emot de faror, med hvilka de Slaviska stammarnes råhet och trälsinne möjligen, under ledningen af en vild eröfringslystnad, kunde fortfarande hota, om icke de bildade och fria folken visa enighet och odelad kraft. leke blott materiella och yttre politiska fördelar, utan äfven utsigterna för en större intellektuel och inre politisk utbildning hos nuvarande och framtida generation, bjuda sålunda Skandinavien, måhända mer än alla de öfriga Europas stater, att söka snarare underlätta än motverka de söndrade tyska staternas sammanslutning och gemensamma sträfvan till frihet och nationel sjelfständighet. På samma gång vi måste beklaga Tyskarnes svaghet, alt låta förleda sig till yttre eröfringar, då de hafva så omätliga att göra inom sig, på samma gång vi måste le åt deras obetänksamhet, att eftersträfva uppträdandet såsom en sjömakt, blifva tillfyllestgörande. x um UTRIKES NYHETER. DANMARK. Krigstheatern. Med undantag af en mindre korps under öfverste Juels befäl, hvilken drog sig upp åt norden af jutska halfön, hafva alla trupper på fasta landet satts öfver till Fyen, och der samt på Als befinner sig nu danska armen. — Preussarne utbreda sig allt mer och mer i Jutland. De hålla den strängaste manstukt. General Wrangels proklamation till Jutländningarne visar dock, hvilket ej eller är att betvisla, att Preussarne vilja låta underhälla sig af invånarne. — Innan Fredricias fästning besattes af fienden, hade den helt och hället blifvit utrymd och allt öfverfördt till Fyen, deribland äfven 1400 rekryter, som lågo der för att inöfvas. — Generalkommandot för Jutland har den 1 Maj till befolkningen derstädes utfärdat följande proklamation: äJutlands käcka och patriotiskt sinnade befolkning torde måhända inom kort blifva utsalt för hemsökelse af en framträngande öfverlägsen fiende, hvilken den militära styrkan, som bestär af jutska reservkorpsens arrieregarde under befäl af öfverste Juel, icke för ögonblicket förmår att motstå, och emot hvilken ett onyttigt försvar från befolkningens sida skulle beröfva fosterlandet mången käck man, hvars arm det om någon tid skulle kunna bättre använda. Jutlands generalkommando uppmanar fördenskull er tappre jutske män, borgare och bönder, att icke låta modet falla, derest J skullen komma i den hårda nödvändighet att någon tid få se fienden i ert land, utan att straxt kunna fördrifva honom. Men på samma gång generalk. råder er att gömma eller bortskicka de saker, som äro af värde och till gagn för fienden, såsom dyrbarheter, penningar, umbärlig boskap, hästar 0. s. v., gläder det sig öfver alt kunna försäkra er alt, derest fienden äfven för en tid obehindradt avancerar, så skall dock den timma snart slå, då han kommer att ängra att ej hafva blifvit hemma, i stället för att utan skäl eller orsak öfverfalla det fredliga Danmark. llerligdomena. Den provisoriska regeringen har rigtat ett manifest till lord Palmerston, med hvilket meningen naturligtvis skall vara att föra den gode lorden bakom ljuset och inbilla honom att de slesvigholsteinska upprorsmakarne hafva rätten på sin sida. Dokumentet är ett mästerstycke af spetsfundig advokatyr, och det är också allt hvad man derom kan säga. Någon sanning sökes deri förgäfves, och det vore äfven förmycket begärdt. En orättfärdig sak kan icke försvaras med andra vapen än lögnens, och dem hafva äfven slesvigholsteinianismens sakförare ej eller aldrig sparat. Fastän det lyckats advokaterne att förvilla det beskedliga tyska folket, lär det väl aldrig lyckas dem med en så gammal statsman som lord Palmerston! ellann. Zeitungs meddelar, enligt rapport från general Halkett, att den 10:de armekorpsen, hvars högquarter den 30 April var i Ribbel, är bestämd att betäcka de preussiska och holsteinska truppernas återtåg från Jutland och förhindra danskarne att från Als företaga några operationer i ryggen på de framryckta trupperne. Generalen håller öfvergången till Als för mycket vansklig. — En rysk kurir har varit i preussiska högquarteret i Åpemade. ENGLAND. Globe berättar, att i London gick den 29 på aftonen det ryktet, att dit ankommit en iysk kommissarie för att inleda underhandlingar. aBörsenhallemenar att det ej gerna kan vara någon annan än syndikus Banks, hvars uppdrag närmast endast afser att bibringa engelska regeringen en (i tysk mening) klar åsigt af slesvigholsteinska frågan. i Standard vill ur goda källor veta, att Ryssland beslutat att ställa till Danmarks disposition en arme af 100.000 man. å(hörsenhalles vill alls icke sätta någon tro till denna notis. Vid sista postens afgång från Alexandria i Egypten låg Mehmed Ali och drogs med döden. FRANKRIKE. Paris den 1 Maj. Alla anstalter vidtagas för nationalförsamlingens öppnande den 4 dennes. I dag blir representantsalen färdig. Den deral-republltkansk anda. Aastallalid ucpurerduc af förra venstra sidan hafva blifvit återvalda. I dep. Bouches des Rhone hafva valen utfallit i legitimistisk anda och alla legitimistiska kandidater, 10 till antalet, hafva blifvit valda. I departementets hufvudort, Marseille, märker bland tulkombuden vid sidan af advokaten Berryer och skalden Barthelemy äfven hamnarbetaren Astoin. Den för legitimisterna förmånliga utgången al valen i detta departement hade framkallat en stark gåsning. På börsen i Paris spred sig i dag det ryktet att oroligheter ufhrastit i Mardellle: orostiftarne skulle ha velat antända och plundra staden, såsom de ängslige penningekarlarne påstodo. och 150 personer hade blifvit arresterade. Thiers lär ej blifvit vald. Man besarar förvecklingar derntaf att representamterne sör de olika Socialistiska systemerna blifvit, såsom det synes, alldeles mtesluna vid valen. Den berömde Lichtenberger, som under det gamla systemet aldrig kunde blifva deputerad, har blilvit enhälligt vald i nederrhenska departementet. TYSKLAND. Den konstituerande nalionalförsamlingeli skulle, enligt den ursprungliga bestämmelsen, öppnas den I Maj, men då hade ej mera än 18 medlemmar infunnit sig, enär ej ens valen i många stater ännu egt rum. De IS tillstädeskomne trädde tillsammans den 1, erkände hvarandras legitimitet och beramade en ny sammankomst till d. 4. till hvilken man hoppades att ett större antal medlemmar skulle hinna infinna Sig. Förbundsförsamlingen diskrediterad. Regeringen i Weimar har allätit ett rundbref till de tyska hofven, deri den, hänvisande på förbundsförsamlingens bedrösliga antecedentier, såreslår dess upplösning och remplacering genom en provisorisk centralmakt för att sörbandla med den konstituerande nationalförsamlingen. Tysklands blifrande konstitution. De såkallade förtroendemännen hafva nu blifvit tärdiga med ett förslag till deu nya tyska riksförfattningen, hnligt detta förslag, skulle den verkgtällande centralmakten i Tyskland utöfvas af en årftlig kejsare, residerande i Frankfurt, hvilken vid sin sida skulle halva en ansvarig riksminister. Den lagstiftande centralmakten skulle utöfvas af ett parlament, bestående af ett öfrerhus och ett underhus. Det förras medlemmar skulle dels vara sjelsskrifne, alla surstarne, dels valde af ständerna i de särskilte staterne, men ledamöterne i det sednare alla valda af folket. Diplomati, landtoch sjöförsvaret, postväsendet och tullar skulle blifva gemensamma för hela Tyskland oehlikhet införas i mått, mål, vigt och mynt. En riksrätt, med säte i Nörnberg, skulle inrättas, till afdömande i sista instansen af alla tvister emellan de serskilta staterna, furstar och solk o. S. v. Derjemte åro folkets grundrättigheter bestämde och deribland må nämnas: en solkrepresentation med afgörande votum vid lagstiftning och beskattning och med ministeransvarighel inför solkrepresemamerne: domareständets oalfsälllighet; oslentlighet och mandtlighet i rättegängssättet med jurydomstolar; fri sårsamlings-och pelitionsrålt. personliga srihetens betryggande genom en hahkuscorpus-ak!; alla medborgares likhet inför lagen och lika rettigheter till tjenster och embeten. Går detta förslag igenom, så sjunka tyska surstarne ned till blotta landshöfdingar. Tysk-danska kriget. Blockaden af Swinemånde började den I Maj, då 44 kanonfregatten Havtrun gick till ankars på redden. — Stettinarne göra anspråk på atttyska förbundet skall skalla dem ersättning för den skada deras handel lider genom kriget, — 8 danziger-skeppare hafva erbjudit sig att med sina fartyg ga till sjås emot Danskarne, om man vill gilva dem nödigt artilleri. — Hamburgska senaten gör kunnigt, att danska sändebudet Westenholz afbrutit de diplomatiska förbindelserna och att, enligt flera sammanstämmande berättelser, danska sregatten Gefion och ett mindre fartyg blifvit beordrade att kryssa utanför Elben och Weser. Gelion lär redan inträllat vid Helgoland. — Pauli, Wamburgs resident i Köpenhamn, har erhållit sitt pass och hemväntades oförtöfvadt. — Det var herr Schmidt från Kiel, hvilken såsom medlem af provisoriska regeringen, förelade danPP äg 11