Stdtell I 10THIU od LU OCH 0ITILC dlgliItCrt erhöll en Statsinkomst af 6 Sk. Då konsumenten förbrukade le raslinad-Socker, utgaf han Således 20 sk. och bidrog genom denna sin förbrukning till statens utgifter med 6 sk. Desså 6 sk. blefvo al Statsverket använde för jlölliyc utgifter. Efter förbudet, när ingen konkurrens med utländningen ägde rum, slek konsumenten betala det svenska sockret af lika qvalitet med mahända 25 sk. pr w: ty fabrikanten ville förtjena, och det var han, Som. i öfverensstämmelse med en rättvis lagstiftning, bestämde priset så högt för den köplystue konsumenten. Staten hade ingen direkt inkomst på raslinadsockret. och den indirekta var jemförelsevis obetydlig. På råsockret deremot, som importerades för de inhemske raffinaderiernas behof, erhölls inkomst. Antages denna inkomst att vara (hvilket den ingalunda var) lika med förut nämnde 6 sk., så fylldes derigenom det anförde nödige statsbehofvet. — Men hvarmed skulle kostnaden för den extra tullbevakningen fyllas? Med ny palaga. Frågas nu: hvem, som hade vunnit, och hvem, som hade förlorat? så blir svaret: fabrikanten hade tagit 25 sk. af konsumenten för 1 w Socker: staten hade dessutom tagit .e sk. af densamme eller så mycket. som den extra tullbevakningen. pro rata parte fördelad, kom att på konsumenten, Sasom en del af nationen, belöpa sig.) Konsumenten förlorade saledes synbarligen efter förbudets införande 5 — Å sk. för hvart e rall. socker han förbrukade, emot hvad förhällandet var före förbudet. Staten hade ej heller fatt mer än förut, troligen mindre, men fabrikanten, han hade nått sitt mal. Han hade, utan någon tänkbar rättsgrund, af lagen erhållit tillstånd att tillegna sig en del af konsumentens möjligen surt och med svårighet förvärfvade egöndom; han hade fatt tillegna sig medel. som den betryckte och fattige konsumenten möjligen väl hade behöft att annorlunda använda. Orättvisa hade således skett, om en dylik lagstilftning hade egt rum; och, när detta sätt alt lagstifta nu verkligen eger rum; så begås derigenom orättvisa — och det var det. som skulie bevisas. Det förhållande. som här ådagalagts, beträffande förbud, är äfven tillämpligt på höga tullalgifter och det är lika gällande om den konSumtionsartikel. som man granskar, är socker, kläde, manusaktur eller andra varor. Saken är alltid densamma, orättvisan i ingendera saldet en bit bättre. (Fortsättes.) ) Det skulle föra för lånat från målet med denna uppsats, annars kuvde här lätteligen och uttorligen bevisas, all konsumenten ytterligare och på många säll törlorade. Ilär i korthet ett fall. Det äs nemligen säkert, all nationen till ett pris al 20 Sk. pre ratlineradt socker lörbrukade mer socker, an till ett pris al 25 Sk. pr a, och då hvart a, som foörbrukades i begge fallen emalast lemmnade staten en behallen slatsinkommsst af 6 Sk., så är det gifvet. all artihelum socker i förra sallet lemmasde större staälsinkomst, än i sedoare. Salnaden, som uppp-hotm genom all torbjucda rlabrikalet och endast tillata råvaran. var en 2ivealorlust sor stälsverket. IIadde staten fått den iträgavarande skilnaden, så hade man cj belrost allt betunga folket uncd andra palagor i dess ställe, Förlusten för nationenm ar således älven i detta lall liha given och uppstår genom den tördyrade varans forminskade sorbruhning och toy åttolJande uteblifycn statsinhomSst. — — —— wD— — — QYVLLELHHEHLS NYHETER. BELGIEN, Lolbrepresemanterne hafva. efter nagon alprutning. tll landets försvar och kreditens upprälthallande. beviljat 24 millioner Pr., som skall uta al allmänheten i form at ett lan, baseradt 1) på grundskatterne sör löpande aret, 2) detta ars personalskatt, 3) hypothekerne. 4) embetsoch tjenstemäns pensioner och löner. Under debatten reste sig en medlem, för att undantaga ministrarnes allaredan mycket ringa löner från alla afdrag. Men ministrarne motsatte sig detta lörslag. i trots al hammarens enlällighet. och förklarade alla, att de, statens första embetsmän, borde älven vara de första att bringa säderneslandet osler. GALLIZIEN. Trupper dragas till detta land. för att mota ett belaradt infall al Ryssarne eller för att huölla Polackarne i styr är icke oodt att veta. I 428 CE RPEPR EVER LA SE BER TLA uLII EE ARA Tallllaat officiel rapport alslog man Pesehieras kommendant hans begäran om lrilt aftäg med vapen och tross, hvadan ingen kaplitulattion egde rum. Sednare bar ingenting al vigt sörelallit. och kungen har beslutat att endast Jemna en observatiouskorps framför Peschiera och med hulvudhären rycka emot Verona. Sardiniens amiralitet kungyör den 8 April, att någ a krigsskepp snart skola algå till adriatiska hafvet, archipelagen och dardanellerne för att beskydda sardinska slaggan i dessa farvatten. Vi bekommo i går afton skånsk post jemte dansk öfverland-post med tidningar för Fredagsasfton och Lördagsmorgon från Köpenhamn och saledes äldre, än de i förrgar med ChriStiania hitkomne. Morgonnumret för Lördagen al herlingska tidningen förmäler ankomsten till Köpenhamn al Ilamburgerhosten för förra Onsdagen, af hvilken vi ännu äro i saknad. De nyheter, den innehåller, äro dock delvis redan i gärdagsnumret meddelade efter den i Mandags per Christiania hit anlända Berlingska tidningen för Lördagsafton. Ofvanberörde morgonnununer af Berlingska tidningen förmiler, att de tyska bladen al den 26:1e innehalla berättelser om Flensburgs besättande af förbundstrupparne, men dessa berättelser äro högst förvirrade och motsägande. Årven finnas der atskilliga berättelser om trilfningen vid Overso. Detta handgemäng har egt rum emellan Hanoveranerne och de danske jigarne och dragonerne: jägarnes anförare hade fallit. och. efter ett förtvisladt motstand, hade en del (som man uppgifver 400222) blifvit nödsakad att gilva sig. I öfrigt sörtäljes att man a Flensburgs gator frantagit Danskarne 24 kanoner!!! och att man tagit öfverstelöjtnant Huggesen (som på samma tid var i Kolding) sarad till fånga. Man berömmer Danskarnes tapperhet, och berömmer icke mindre deras goda och humana uppförande i Slesvig och Eckernförde. Om danska armens örvergang till Als säges ingenting i de tyska berättelserna. Deremot förtäljes, att man pa höjderna vid Flensborgerfjorden uppkört ett batteri för att beskjuta de danske skeppen, särdeles Ållckla: men de tyska kanonerna voro af allt för liten kaliber för att kunna tillfoga Danskarne nagon skada. Ehuru danskarnes eld, såsom redan är bekant, bragt den siendtliga till tystnad. försäkra dock Tyskarne, att alla )anskarnes kulor slögo dem öfver hufvudet. ja, en annan historia förmiler att danska fartygen voro innestängda i fjorden. Slutligen pastas, att förbumdstrupperne varit i Bau. men atervändt till Flensborg. der de tänkte av taga en dags rast. I de Sednaste notiserna från Hamburg (af den 26:te) heter det. att. enligt ingangen underrättelse fran Kiel, liag a 3 danska krigsSkepp vid Bulk och att man skickat en stafett till Rendsburg för att få trupper till Kiel, hvarest man enligt all sannolikhet har att vänla ett anfall ar de danska krigsskeppen. Fran London Skirfves alt. på fortragan al et handelshus. huruvida hbtiskt gods, som förelinnes i preussiska al Danskarne uppbringade lartyg, kommer att reklameras al brittiska regeringen, lord Palmerston svarat, att i fall al et krig emellan Dannemark och Preussen halva danska fartyg en obestridlig rätt att uppbringa preussiska fartyg, älven om laddningen bestar al britlidk egendom. Den brittiska regeringen är icke befogad art protestera emat imtölvamdet al denna rätt från Dannemarks sida: men för så vidt som laddningen bestar af brittisk egendom kunna egarne vara berättigade att. ener bhehörig legitimation, reklamera den inför en dansk priserätt. Brittiska regeringen kan blott intervenera, derest man vägrar dem denna rättighet. Bland sednare patriotiska bidrag i Danmark märker man 400 Rbdr, sammanskjutna al — — — förbättringssangar. Uti en enskild korrespondens i K4öresundsposte från höpenhamn sörmäles. att der talats och anyo talas om, att en diplomatisk sammankomst skall komma att ega rum i Hamburg, der emissarier skulle möta från RySsland, Enoland och Dannemark. Från Bysslands sida skulle Statsradet Dasechkow redan till en hörjan vara tänd fill anI: insänd artikel skulle kommendanten å kroneborg och chefen å vaktskeppet ännu den 29 ej emottagil order att uppbringa hanoveranska. mecklenburgska, hanscaliska och andra tyska fartyg, hvadan ett par sådana fartyg nämnde dag obehindradt passerat sundet. Berlingska tidningen har en notis från Paris, troligtvis hemtad ur J. des debats (som redan till den nya regimen står i ungefär samma förhållande som den stod till den asdankade). att hrovisoriska regeringen afvaktar blott det deinitiva svaret på 2:ne till Wien och London afsända noter, för att straxt uppställa 250.000 man och 400 kanoner langs gränsen från Boulogne till Basel. Medelhafstflottan under amiral Baudin har enligt order från Paris af d. 15:de lemnat llieriska öarne och gätt till ltalien. Englands hållning på den sednaste tiden i Medelhafvet och ryktet om en allians emellan England och Osterrike till förhindrande al Italiens emancibationha föranledt franska flottans utlöpande. Sardinien och Toskana vidtaga de mest omfattande anstalter till sina kusters försvar. Toulon och Antibes armeras liksom i krigstid. För det första gar Bandins slotta till Livorno. 5 regememer af afrikanska armen inskeppas till Frankrike och skulle ersättas g2enom 12 tusen rekryter af 1846 och 1847 arens konskriptioner. — — —— ———— STYCKEGO NDS, I Darmstadt har en spefogel utspridt den notisen, att ryska czaren utnämnt sin Själafrände furst Metternich till guvernör i Siberien. Spekultationsanda. En individ i Paris bar erbjudit provisoriska regeringen 100.000 franes för en koncession att visa Abd-el-Kader för pengar. I Paris har medborgaren Michelot. president i en af de ultra-republikanska klubberne, blifvit arresterad i sin boning, enär polisen utspanat. att Michelot egentligen var en viss Jiin Md Allas, som för bedräglig bankrutt blifvit dömd till 10 års galerstrass. rymt till England men efter Februariirevolutioncu ätervändt till Frankrike. En scen ur Februari-rerolutionen. En ung man kom springande på karnsellplatsen och ropade: Öman har dödat min bror, jag mäste döda någon annan. kn röst svarade straxt: Åom du dödar någon. så mister du ju en bror illl. Det är sannt! Svarade ynglingen modfilld, och afstod från sitt beslut. SKEPPSNOTISER. Harstrand d. 2 Maj ISlÅS. (Från Red:s korrespondent). Den 30 April inkom hit läck med hjelp af siskare från Grafvarne skeppet Fortuna, kapten J. F. Nybom, hemma i Lovisa. på resa dit från Cadix med last af salt och något styckegods. Fartyget har blifvit påseglade natten emellan d. 28:de och 29:de April, vester om Skagen al ett preussiskt skepp och dervid förlorat bogspröt, fockmast samt lidit annan skada till Skrar och rige. Kapten Nybom är oviss om det preussiska skeppets öde. En man från detta fartyg kom vid Sammanstötandet ombord a Fortuna och har uppgifvit det preussiska skeppet vara e(iustaso. kapten lahrling. hemma i Wolgast, på resa fran Terra Vechia till Helsingör med saltlast för order. KFortunao kommer i morgon att afhämtas med ängbat. för att i Götheborg underga reparation. — Enligt bref från Neworleans af den 11 Mars lastade ett Amerikanskt fartyg samt Svenska Skeppen Virginia, Janson, och Augnsta, Dannberg, på Götheborg. GÖTHERORGS SKEPPSLISTA. ANLND. FARTYG FRAN UTRIKES ORTER: briggen Jupiter, Gundersen, Newcastle, kol: briggen Marg.IIOdron. Newcastle, kol, jakten Iljelperen, Nilsson, Farsund. 340 tunnor ill; briggen alder Minde, Abelsted, l.ille-and. harlast: brigaen Andreas. Dannberg, Amwerpen, 2085 hudar, 185 lador glas. UTKLARERADE FaånrTYG. Skeppet F a miliens Ho aab, Bjönnesss England, Hichens Seaton llichen12.340 folfter plankor brädstinnpar. Skonerten Opreisain gen, Halvorsen, Danmark, A. J von Holten I tolft bräder. Skonerten Axel, Ilallengren. Spanien. J. Dickson Co. 3535 tulf