— — — r 4 SS —— dig. Wiener-tuningarne uppgiiva styrkan al österrikiska trupperne i Italien till 122,000 man med 100 kanoner. För att möta de faror, hvarmed de pågäende agitationerne i Irland hota lugnet, har inrikesministern i underhuset den 7 föreslagit en bill till Kronans större betryggande; hvilken med 283 -röster emot 24 erhöll första läsningen. Billen utsträcker på Irland den för Storbrittannien gällande lagen, hvilken förklarar för högförräderi hvarje attentat emot kronans suveränitet. Afven stora försigtighetsmått äro vidtagua emot det till d. 10 beramade chartistmötet å Kenningtons allmänning. Det permanenta femtiomanna-utskottet i Frankfurt här den 7:de beslutat en skrifvelse till Preussen af det innehåll, att propositionen om val till parlamentet (genom landtdagen) skall återtagas och det af det provisoriska parlamentet bestämda valsätt skall följas för dessa val, så vida ej Preussen vill ådraga sig en svår ansvarighet. ——— ——— GÖTHEBORG. terblick på handeln under veckan. ) Lördagen den 15 April. I skeppsfarten — Vän stillhet, och någon förändring till det bättre är tyvärr icke att emotse för det första. Frakterne hafva ytterligare nedgått och på London har slutats till 35 s. per Ptb. Std. in full. På Liverpool har betalts 45 s. per Pib. Std., på Hull 30 s. per Ptb. Std., men på Newcastle har slutats till 28 s. per Ptb. Std. och 5 s. per Ton Jern. Importen under veckan utgöres — . 0) PP Ps KK 4 ål. Auiis.. 30 7 Kotn . . . 2 2 . . . . . T:r 103 Helgrnn. 31 Salt, Terra Vechiia. ov 1100 sil — — . . . . . — U 2210 samt styckegods från Hamburg. Exporten har varit obetydlig. Penningetillgången fortfar att vara god. omsättnlngen i vexlar sistl. Onsdag utgjordes af e 2976 och B:ko m:k 27950. Mycken stillhet råder i marknaden för Koloniavaror. De prisförändringar som inträffat, upptagas i följande varuberättelse, som närmare redogör för marknaden. BRÄNVIN. Magazinerad vara hålles i 28 sk. banko kannan, som fatvis betingats, men tillförseln under veckan har sålts till 26 sk. 8 r. å 27 sk. 4 r. banko kannan. JERN: smärre poster, för kompletterande af skeppningar, hafva betalts med B:ko R:dr 16 per Skpd ordin. Jern. SPIK har betalts med B:ko R:dr 26: 24 och 20: 24 för 3 4 t:s, men 4 t:s ensamt lärer hafva sålts till B:ko R:dr 20. SPANMÅL. Tillförseln från södra orterna har inträffat och denna har ytterligare förökts med en ganska stor tillförsel i båtar från Bohuslän. Den sistn. spanmålen har betaltsmed B:ko R:dr 3: 20, 3: 24 a B:ko R:dr 3: 32 för Hafre, B:ko R:dr 6, 6: S a 6: 16 för Korn samt B:ko R:dr 9: 8 a B:ko R:dr 9: 16 för Råg, som är vigtigare än den Skånska, hvilken utbjudes till B:ko R:dr 9 tunnan; men som köpare saknas dertill torde en del af tillförseln begagnas för uppfyllande af tidigare ingångne leveranser. Tillförseln af Potatis fortfar att vara stark och priset har för frisk vara nedgått till B:ko R:dr 2: 16 å B:ko R:dr 2. Skadad har sålts till så lågt pris, som B:ko R:dr 1: 5, 4 t:nan. BOMULL: ett par poster, en på 75 och en på 31 balar hafva uppköpts af fabrikanter och betalts med 12 sk., samt 12 sk. 4 r. för bättre vara. SALT: en under veckan tillförd laddning Terra Vechia har uppköpts på spekulation till pris, som hälles hemligt. För förtulladt Terra Vechia Salt fordras B:ko R:dr 4: 16, hvilket pris äfven fordras för St. Ybes, ehuru försäljningar egt rum till B:ko R:dr 4: 8, och derunder för en rest. . 2 GC12: 2w Af nva HYHOCan har Am ch äro djupt engagerade i ostindiska haneln. I Paris hafva fallierat: Bankirhusen Piccard Dilfour Co., Abraham Schaafhausen G Co. och Lombard, Odier Å Co. I Marseille: Herr Guerrero Å Co. och Audouard Co. I Calcutta hafva bankruterat Hrr Hickey, hailie Co., i Bombay: Viccajee, Merjee, Sons Co., Parsee och åtskilliga andra firmor bland infödingarne. Slutnoteringen för Consols? var i dag 8012 Fortfarande gynsam väderlek trycker spanmälsprisen. Begäret för Tackjern har betydligt aftagit. Stångjern i Wales är trögsåäldt till 2 7 a e 6: 15. Svenskt Jern finner någon efterfrågan och i anseende till den ringa behållningen fordras 4 12 per Ton. — Paris den 8 April. De svaga sympatier, som Ledru-Rollins försök att leda valen i ultra republikansk anda rönt i provinserna, hafva inverkat på fonderna och 3 00 uppgått till 3712 samt 5 0,) till 54 0,. P. s. Efter Borslimman. Spanmål är högst trögsåld; för 16 l:Ks IIvete bjudes endast B:ko R:dr 13: 16 och för Råg B:ko R:dr 8: 32. — Gesfleskeppet Thore Petr om c:a 230 svära lästers drägtighet, har inköpts af rederi i Götheborg för B:ko R:dr 28000. — Omsättningen i vexlar utgjordes i dag af 1000 till B:ko R:dr 12: 29 samt B:ko m:k 31100 till 132 sk., för vexlar å 90 d. d. Den nya ministeren. Konung Oscar har den 10:nde dennes afskedat den så kallade Posseska ministeren, såsom det i statshandlingen heter uppå derom gjorda ansökningar. Blott statsrådet Fåhreus har qvarstadnat, om för det att han icke ingifvit ansökan, eller för det att konungen icke beviljat den, vet man ej. Men då anledningen, i förtrolig väg, uppgifves vara, att den gamla ministeren afgått, till följd af de inom stånden emot den yttrade tänkesätt (till anmälan efter 107 Regeringsformen kom det icke) så synes detta vara temligen apokryfiskt, då de egentliga af utskottet framlagda anmärkningspunkterna icke rörde grefve Posse, ehuru visserligen den moraliska ansvarigheten svårast borde drabba honom. Man kan således säga, att denna Posse-ministere, vid sin afg ång synes haft någon aning om hvad man kallar parlamentarisk styrelse, sedan den under sin tillvaro icke synts hafva haft idee derom. Men kan man antaga, att konung Oscar sjelf, med denna handling visat, att Han erkänner behofvet af en dylik styrelse? Det är detta, som väl skulle ådagaläggas af efterträdarnes utnämning. Men, frågar man sig, hvilka äro de? Jo! en grefve Sparre, justitie-minister, som efter en kort bana inom Hofrätten, och en eller två riksdagars ledamotskap inom lag-utskottet, utan något större rykte, blef justitie-råd, och inom hofvet, såsom det synes, blott till följd af börd och slägt-relationer skyndsamt befordrad, fick sig anförtrodd landt-marskalks-stafven, med hvilken han ingenting för landet uträttat. För öfrigt en för folket obekant person, som efter det lilla han uträttat, visat sig vara de konservativa principerna mera tillgifven, än de liberala; bestämdt oförmögen att ingripa i den vigtiga lagreformen och troligen nödsakad att blifva, om ej organ, dock verktyg, åt en kotteri-politik. — En friherre Sljernelil, utrikes minister, en man, som väl är uppfostrad inom kabinettet och i diplomatiska värf varit använd, om ock hans förmåga deri icke spelat en så hög role, som hans person af naturen gör inom de diplomatiska kretsarne; men som efter allt, hvad man kan sluta af hans föregående bana, äfven den korta såsom utrikes minister under Carl Johan, föga torde kunna uträtta i fråga om vår yttre politik, och såsom rådgifvare i våra inre angelägenmänhet vara liberala, men hans ordförandeskap i beskattningskomittteen utvisade icke något allvar att i denna en af våra vigtigaste reformer taga ut steget, och det är ej troligt, att han eger nog ihärdighet att emot de mänga interessen, hvilka han i sin blifvande ställning bör bekämpa, genomföra en behöslig och genomgripande förändring. Dertill skulle säkert fordras stödet af helt andre män inom Rådet, än dem vi nu gå att betrakta. Ministern för landtsörsvaret, hr Carl r. Hohenhausen, var under lång tid ur all aktiv tjenst — efter att blott hafva tjenat vid gardet och i generalstaben. Han ingick åter, för sin utkomsts skull, i militär-tjenstgöring, och har nu, såsom chef för ett indelt regemente, haft tillfälle att något närmare skärskåda vårt indelningsverk. Men några stora militäriska kunskaper har han aldrig ådagalagt. Ett ytterligt devouement för det gamla systemet visade föga omdöme om nationens rätt och fördel, samt ännu mindre benägenhet, att behjerta dess kränkta politiska rättigheter och demoraliserade offentliga lif. Man kan omöjligt hoppas, att af honom se utförd den stora reform, som måste föregå inom hela vårt militärväsende. om ej vi fortfarande genom fredens obehöfliga uppoffringar skola befinna oss utarmade och utmattade, då en gång, under vexlingarne af folkens öden, striden för frihet och sjelfständighet måste, äfven för oss, ifrågakomma. Hr Ehrenstam, sjöminister, skall vara en i flottans angelägenheter väl bevandrad, kunnig och nitisk man. Det administrativa torde således nog komma att skötas väl; men hvad sjelfva organisationen angår, lärer man hafva att befara ensidighet, och hans hälsa lärer dessutom icke lemna utsigt för en längre verksamhet. Det valet torde emedlertid varit nära nog för ögonblicket nödvändigt. — Ecklesiastikministern, Hr. Genbergs utnämning har varit en af de mest oväntade ibland alla dessa minister-tillskapelser. Föga känd utom det allägsna universitet, dit han ifrån Norrland säsom yngling degaf sig och der han nyligen fått en professors-anställning, uppkom han till Riksdagen säsom ombud för detsamma i presteståndet, har der icke gjort något väsende af sig — och, deltagande i Reform-vännernes sällskap, invald i dess bestyrelse, visade han sig väl i reformfrågan hysa liberala äsigter, men yttrade sig sällan, och då mera medlande, än bestämdt. Han torde visserligen vara benägen att inom kådet medverka för en representations-reform (hvilket ock, såsom det försäkras, varit det vilkor, som blifvit gjordt för hela denna nya minisler-förändrinxg) men huruvida denna medverkan lofvar en sjelfständig åsigt, eller måhända blifver allena en eftergift för den vilja, som icke synnerligen gerna vill erkänna nationens behof af en med den norrska statsförfattningen mera öfverensstämmande representations-reform, det återstår att se. I det förra fallet kan troligen Hr Genberg komma alt utöfva ett icke obetydligt inflytande; ty han har ihärdighet, ett redigt, ja till och med utmärkt hufvud samt ett godt framställningssätt. Hvad han kan uträtta med konsistoriales och riksdags-presterna, är omöjligt att förutsäga, och hans tänkesätt i undervisnings-väsendet äro ej kända. — Hr. Wallensten, som icke fått portfölj, torde dock egentligen hafva blifvit stats-råd för att öfvertaga en sådan; ty hans arbetsamhet och expeditions-vana öfverväga otvifvelaktigt hans förmåga att motsvara den mångsidiga bildning och den högre statsmanna-blick, som behöfves för de konsultativa stats-råden, om de skola motsvara sin bestämmelse. — Herr Gynther kan såsom konsultativt statsråd erbjuda juridiska insigter; men huruvida han äfven kan i den vägen anses hylla fullt liberala principer, är alldeles icke gifvet. Hvad beträffar öfrige delar af statsbestyren, har han aldrig i det offentlioa ådagalagt någon höjgre statsmanna-hildnino.