UTRIKES NYHETER. DANMARK. Danska tidningarne för den 11 dennes hafva ännu ej några synnerliga detaljer om förloppet af slagtningen vid han och Flensburgs intagande. Flottan har tagit en verksam del i striden. Korvetterne Galathea, Xajaden och briggen St. Thomas voro posterade vid Kopparverket och andra ställen på kusten, hvarest de kunde dominera landsvägen nordost om Flensburg eller der skogar voro att rensa med kartescher. Skirner bogserade kanonjollarne och Geiser kanonsluparne in i Flensburgs hamn, hvarest kanonjollarne ankommo i samma stund som trupperne attackerade den norra ingången till staden, och Geiser med kanonsluparne ännu innan man bemägtigat Sig densamma. Med kanonjollarne följde en båt från hvardera korvetten, och hela detta blandade detachement anfördes af kapten Bille, som mycket utmärkte sig vid detta tillfälle. Förlusten i döda och sårade på fartygen skall varit obetydlig. Insurgenternes avantgarde utgjorde cirka 1000 man, bestående af 5:te jägarkorpsen, hvilken dock icke var fulltalig, enär alla infödde Lauenburgare aflägsnat sig med förklariug att de ej ville deltaga i upproret — 1 kompani af 17:de linie-insanteribataljonen och en frikorps af 150 studenter, cirka 80 skarpskyttar samt en till en del af utländningar bestående turnerkorps. Dessa trupper höllo förskansningarne vid Bau och Krusaa besatta. Danska trupperne. under general r. Hedemann, koncentrerade sig vid Bau, medan öfverste Schlennegrell. som kommenderade venstra slankkorpsen, ryckte fram från Sundewitt, och om söndagsmorgon ankommo Danskarne således från åtskilliga punkter. Som insurgenterne derigenom blefvo angripne både i fronten och flanken, måste de lemna den starka ställning, de innehade vid Bau och draga sig tillbaka öfver Krusaa till det i skogen belägna kopparverket, hvarest en häftig träffning egde rum och fartygens kartescheld gjorde god verkan. Vid anfallet på Bau förlorade danskarne en kapten HegermannLindenkrone, som fick ett skott i underlifvet och hvars sår anses för dödligt. Till en kamrat, som kom till honom straxt efter att han fallit, sade den tappre kaptenen: Jag har fått förfall! Från positionen vid kopparverket drogo insurgenterne sig tillbaka till det tätt utanför Flensburg belägna jerngjuteriet, hvilket de besatte och hverifrån de sköto ut genom fönsterna och fällde många af danskarne. Imellertid måste insurgenterne äfven öfvergifva detta ställe, sedan krigsskeppen rigtat sin eld emot detsamma och danska trupperne fullständigt omringat dem, hvarefter den del af insurgentkorpsen, som icke stupat, nödsakades att gifva sig. 16:de holsteinska linieinfanteribataljonen försvarade sig söder om Niehus aldeles förtvisladt och blef äfven, enligt hvad den i går meddelade tyska bulletinen omförmäler, totalt förstörd. En kavallerisqvadron under ryttmästare Saurbrei, gjorde ett infall på Flensburgs gator, hvarest den från alla sidor emottogs med gevärseld och led, såsom det synes, en icke obetydlig förlust. Slutligen upphörde elden, och öfverstelöjtnant Baggesen red nu, åtföljd af sex dragouer, med en dannebrogsfana in i staden, för att ålspörja magistraten på hvilka vilkor staden ville underkasta sig. Den svarade då, att den underkastade sig Hans Majestäts nåd och ville bemöda sig att medverka till ordningens vidmakthållande. Klockan 179 4 inryckte danskarne från flera håll i Flensburg. hvars till Danskarne medgifva sjelfva sin förlust ej hafva varit obetydlig. Antalet af döde och sårade var ännu icke bekant, men enligt general Hedemanns rapport antages det öfverstiga 100 man. Avantgardets kanoner äro tagna. Fångar uppgifvas hafva blifvit tagna ända till ett antal af 714 man. Fångarne fördes till en början till Sönderborg, med undantag af de sårade, som dels qvarlemnades i Flensburg, dels transporterades till lazarettet på Augustenburg. Den 10:de skulle 123, som tillhört friskaran, med Iris afgå till Köpenhamn. Major Ålichelsen, som kommenderat insurgent-avantgardet, befann sig svårt sårad i Flensburg. Så snart danska trupperne hvilat ut något efter kampen, skulle de rycka vidare söder ut. I Måndags morse hördes i Sönderborg åter en kauonad i sydlig rigtning. Den 9 ankom krigsministern kapten Tscherning till Sönderborg. Han har blifvit utnämnd till öfverste. Utrikesministern kom den 11 Köpenhamn. Konungen lemnade Sönderborg i Måndagsmorse för att öfver Gravensteen begifva sig till Flensburg. Samtidigt marscherade gardet från Sönderborg, för att afgå till samma bestämmelse. På Als har upprättats en landtstorm af 3000 välbeväpnade och uniformerade män. ENGLAND. London den 6 April. Jude-emancipationsbillen har passerat general-kommitteen i underhuset. — Man tyckes vilja hala ut på tiden med att förelägga parlamentet det väntade förslaget till ändring i navigationslagarne. Handelsministern har imellertid i underhuset förklarat att. om ock frågan icke kan förekomma innan påsk, han dock icke uppger hoppet att före sessionens slut kunna förelägga husetden ifrågavarande propositionen. ben den 4 offentliggjorda status öfver statsinkomsterna under det sednast tilländalupna finansquartalet visar ett ganska gynnsamt resultat. Irlands tillständ inger mycken oro. 0 Connells ultimatum lyder på sammankallandet af ett irländskt parlament. I Dublin vill man hafva kommit en hemlig vapenfabrik på spåren, deri förnämligast pikar förfärdigades. I Kilkenny har man å ett stort folkmöte ropat fefre för republiken! Lord John Russel har imellertid i underhuset förklarat, att styrelsen, ehuru den erkänner det betänkliga i Irländska förhållandena, likväl icke förr, än vicekonungen väcker fråga derom, ärnar föreslå några utomordentliga åtgärder till öns pacilicering. FRANKRIKE. Paris den 6 te April. Lamarline har skiekat en agent till provisoriska regeringen i Milano. På flera ställen i provinsena har förelallit oroligheter. Ledru Rollin och Garnier Pages hafva i och för denna orsaks skull afrest till Rouen. Svåra förseelser mot disciplinen hafva egt rum inom militären, som onekligen synes icke vara rigtigt belåten. Det är dock säkerligen icke republiken i och för sig sjelf hären är missnöjd med, men den längtar efter krig, för att, genom ärofulla vapendater, återvinna den moraliska öfvervigt den till en del förlorat genom händelserna i Paris. General Präral skall blifvit erbjuden krigsportföljen, som general Cavaignac undanbedt sig. NEDERLÄNDERNA. Furst Metternich, denne nye Jerusalems skomakare, skall nu äntligen lyckats att under hvarjehanda förklädnader smyga sig genom Tyskland till Haag, derifrån han efter 8 dagars innehåll säges ärna begifva sig till Enotillbaka till ker samling af ex-kungar, ex-prinsar, ex-ministrar Åc. c. SCHMEII2. Förorten har beslutat förhindra hvarje organisering af tyska friskaror på sehweitziska området. Preussiska gesandten v. Sydow har af bemälte auktoritet erhållit den förklaring att Schweitz ska!l förhålla sig neutralt och framförallthrad Tyskland beträffar på ett helt annat sätt, än detta (Österrike) i sistförflutna tiden förhållit sig ris-d-tis Schiteils. ITYSKLAND. Sachsiska regeringen har tagit Inittativet i arbetsfrågan. En kommitts har blifvit nedsatt för att pröfva alla dermed sammanhang egande ämnen och uppmaning utgått till alla dem såken interesserar. såsom sabrikanter, handtverksmästare, gesäller, arbetare o. s. v. att öfverallt i landet, hvar klass för sig, bilda utskott. som skola sätta sig i beröring med den Ifrågavarande kommitteen för att gemensamt med denna bidraga till frågans utredning och lösning. Det här gifna exemplet vore litet hvarstädes efterföljansvärdt. Inrikesministern v. Åuerswald s Preussen har ossentligen erkändt, att omsorgen för arbetarne hör till en af regeringens första och allvarligaste pligter. Säledes har äfven i Preussen arbetarnes rättigheter blifvit erkände. I Berlin och på flera ställen i provinserna råder imellertid en stark spänning emellan arbetarne och deras patroner. i I Pommern utveckla sig de reaktionera symptonerna allt starkare. En hop adeliga junkrar äro. isynnerhet missbelatna med. sakernas nya ordning, som betager dem en hop fördelar och löreträdesrättigheter, som de hittills åtnjutit på det öfriga samhällets bekostnad. De söka att reta de dumma bönderne att resa sig för återställandet af kungens absoluta välde, men besinna i sin dumhet icke, att blir bonderaseriet en gång väl väckt. så får ingen värre sitta emellan än adeln sjelf. Någon rigtig enighet vill icke komma till stånd i Frankfurt emellan Förbundsdagen och det permanenta utskottet. Det sednare är missnöjdt dermed att den förra blott proponerat en indlirekt deltagande: för detsamma i förhandlingarne. Man talar redan om att ånyo inkalla provisoriska parlamentet. Ill president i det permanenta utskottet är utvald herr Soiron från Baden. bess förhandlingar äro offentliga. Det är beslutadt, att utskottet skall förstärkas med 6 österrikare, deribland skriftställaren Schuselka. Den 4:de konstituerade sig i Frankfurt till ett kollegium de 17 s. k. förtroendemin, hvilka af de tyska staterne blifvit sände förbundsdagen till förstärkning. Deras uppgift är att utarbeta ett förslag till Tysklands blifvande författning, hvilken skall underkastas den d. 1:ste Maj sammanträdande konstituerande nationalförsamlingens pröfning. Jordan, Dahlmann och Uhland hafva bland andra utmärkta tyska män sin plats 1 detta kollegium. De 8 preussiska provincialständerna hafva redan företagit val till representanter vid konstituerande församlingen i Frankfurt, till en del under protest emot valens rättmätighet. I Köln har imellertid. innan dessa val voro bekanta. beslutats en skarp protest emot kungens tilltag att anbefalla landtständerna, som äro ingenting mindre än folkrepresentanter, att anställa val till nationalrepresentanter för Preussen. Vi hafva i dag bekommit dansk post för den 12 och Hamburgerpost för den 11 jemte engelsk post för den 7 dennes. Danskarne hafra framträngt segerrikt