mycket möjligheten att åstadkomma de öfriga reformerna på ett lätt och ändamålsenligt sätt. Huru åter den saken borde beredas, skall utgöra föremål för en särskild artikel. Här vilje vi blott tillägga, att för Reformsällskapernas verksamhet blifver det nödvändigt, att de iakttaga följande: 1) Att på bestämda tider samlas, så att intet godtycke må insmyga sig för deras sammankallande. 2 Alt under organiserandet söka betrygga sig om allena uppriktige reformvänners inträde. 3) Att derefter desse söka efterhand förena med Sällskapen så många vältänkandemedborgare som möjligt, hvarför en hvar ledamot hör ega rätt införa nya ledamöter. 4) Att bestyrelserna väljas periodiskt, t. ex. på månad; på det att, utan förnärmande, sällskapet må kunna derifrån utesluta dem, som visa sig mindre verksamma eller vacklande. 5) Att sällskaperna hufvudsakligen sysselsätta sig med utbildande och utbredande af de principer, på hvilka reformerna böra stödja sig; hvarföre de böra dels skyndsamt förena sig om sina programmer, dels i den mån de i dessa uttryckte satser utvecklas, offentliggöra sina vidare åsigter i ämnet: hvaremot detaljförslagers antagande bör undvikas, intill dess principerna visa sig allmänt uppfattade. 6) Att, då detaljförslag möjligen anses nödiga, sådane snarare tillvägabringas genom uppmuntringar till enskilde att dem utarbeta, än genom sällskapernas direkta handläggning, hvilket lätt kan föranleda splittring, samt 7) Att hvarje sällskap antager och godtgör en bepröfvad och skicklig ledamot att föra brefvexling med öfrige reform-sällskaper;hvarföre, äfvensom till andre nödige utgifter, en liten inträdes-afgift, samt en, ehuru obetydlig, enträec-afgift för hvarje gång böra erläggas. Om sällskaperna sälunda blifva organiserade och om de förmögnare och bildade folkklasserna interessera sig för saken, så skulle inom hvarje ort en så märkbar opinion inom kort bilda sig, att svenska folkets tänkesätt om sina vigtigare angelägenheter icke mera kunde blifva underkastadt misstydning, eller bortvrängas af dem, som nu söka inbilla både regering och folk, att ingen allvarlig, sansad och mogen: opinion finnes i vårt fädernesland. hehofvet af att protestera emot ett så ofosterländskt påstående, synes med hvarje dag blifva alltmer påtagligt. x n