dttETSLAIIAHA det aållmäånna sörtroendet. Elter nägra svårigheter lyckades det Montecuc ii att erhålla företräde hos chefen för den inre förvaltningen erkehertig Ludvig, af hvilken erhölls det svaret, att man ej var sinnad att: gilva efter. Imellertid fick Montecuculi tillsägelse att afvakta den snart sammanträdande konseljens beslut. På dessa beslut väntades förgälves från kl. 12 till 4, och då detta resultat meddelades det i stor massa församlade folket, fattades detsamma af stor harm och förtrytelse. Studenterne ställa sig i spetsen för massan och harangera densamma utanför ständerhuset, tumultet tilltager allt mer, äfvenså antalet af de på Herregatan församlade menniskor, tills slutligen det vuxit till 60 a 100,000 personer. Då rycka trupper fram och skjuta i högen, för att spränga den; 10 a 12 dödas, än flera, deribland en student, såras. Imellertid ökas såväl antalet af trupper som af folkmassorna, 4 kanoner fara upp på Stephansplatsen och artilleristerne stå med brinnande luntor vid pjeserna; till folkmassorna sällar sig en mängd arbetare, och desse attackera polisbyråerna; tillochmed några barrikader upprättas. Slutligen beslutar man sig, såsom det heter, på de föreställningar, som en välmående fabrikant, Arthaber, gjorde erkehertig Albrecht, att låta slå generalmarsch för att sammankalla borgargardet. Borgarne visa sig snart under vapen och helsas af folket med högt jubel. Nu tågade man ännu en gång framför borgen och erhöll slutligen det beskedet, att Metternich tagit afsked och att folkets önskningar, så vidt som möjligt, skulle vinna afseende. Folket blef dermed belåtet och ströfvade ända till midnatt, jublande, genom gatorna. På polisens befallning illuminerades staden. Åt studenterne, som jemte borgargardet patrullerade hela natten, lät regeringen frivilligt ullemia vapen ur tyghuset. Under natten stöfdes icke lugnet, men då trupperne alltjemt förblefvo uppställda vid krigsetablissementet, så befarade man en förnyelse af förra dagens uppträden, och i går morse kl. 10 begaf sig derföre en deputation af 8 beväpnade borgare upp på slottet, för att förklara, att borgarne svarade för stadens lugn, dock endast om militären aflägsnades. Efter långa öfverläggningar beqvämade man sig dertill; trupparne aflägsnades och borgargardet håller nu de särskllta posterna besatta och vakar i förening med icke-uniformerade borgare öfver lugnets upprätthållande. Den officiella tidningen för i går innehöll en kungörelse, hvilken förfogar om sludenternes beräpning, uppmanar alla borgare att med det snaraste låta inskrifva sig i borqargardet och på så sätt kraftigt medverka till lugnets vidmakthållande, förkunnar att en konpmlls redan blifvit nedsatt ti4 Öfrervägande af det. tidsenliga samt uttalar den förväntan att denna sistnämnda åtgärden skall erkännas som ett nytt bevis på faderlig omsorg för folkets väl. 1 vidrigt fall hotas med den beräapnude styrkans användande. Denna kungörelse tillfredsställde ingen. I följd af nya föreställningar beviljades ytterligare koncessioner, och Öster. Beobachter för i dag innehåller de kejserliga dekreten om inrättandet af ett nationalgarde, furst Windischgräts utnämning till kommendant i Wien och grefve r. Hoyas till befälhafvare öfver nationalgardet, och censurens upphäfvande i sammanhang hvarmed utlofvas ett oförtöfvadt publicerande af en tryckfrihetslag. Börsen var stängd både i går och i dag. Enligt Prens. Allg. Zeit. hafva grefvarne Kollowrat och Montecuculi fått sig uppdraget att bilda ett nytt kabinett. — Erkehertig Ludvig synes vara afdankad; samma välförtjenta öde skall äfven drabbat erkehertig Albrecht och polismästaren Sedlitzky, som läto skjuta på folket. CDSTEERRIIHKE IAONSTITUTIONELL NONARKI. Ått Österrike från en absolut blifvit en konStitutionell monarki är i sannino vida mera tenstein till kommendant. Den 15:de kl. 5 e. m. utkom följande kejserliga kungörelse: OWi Ferdinand 0. s. v. hafva numera vidtagit sålana förfsoganden, som vi ansågo erforderlige för uppfsyllandet af vårt trogna folks önskningar. Tryckfrihet är genom min förklaring om censurens upphäfvande beviljad på samma sätt, som i alla stater, der hon existerar. En nationalgarde, upprättadt på egendomens och intelligensens grundvalar. gör redan de gagneligaste tjenster. Nödig anstalt har blifvit fogad till sammankallandet af deputerade utaf alla provincialständer och lombardisktvenetianska konungarikets central-kongregationer inom så kort lid som möjligt med förstärkt representation af borgarståndet och under behörigt afseende på de bestående provincialförfattningarne för den Kkonstitutions skull, hvilken vi beslutat gifvaf äderneslandlel. (Sedan uttryckes den förväntan, attsinnena skola lugna sig, näringarne och trafiken lisfvas på nytt o. S. v.) 5 Enligt privata notiser från Wien af den 16:de har utsetts ett provisoriskt regeringsräd, hvars medlemmar äro: baron StJL. baron Dobbelhof, hrr Slamels Meyer och RBobert. Grefve Appony har nedlagt sitt embete som ungersk hofkansler. Den 16:de var börsen animerad och kursen uåg. — Österrikiska systemets störtande torde till en betydlig del vara en följd af en påtryckning från börsmagnaternes sida. Konstitutionens proklamerande har såväl i Wien som i Prag upptagits med oerhördt jubel. I Prag kom underrättelsen derom just i lagom tid för att förebygga en allmän resning i Böhmen. Metternich skall flyktat jemte erkehertig Ludvig, och de berättas den 15:de hafva rest genom Breslau med extrapost. Folket i Wien har framför Metternichs palats upprest eugalge och deruti upphängt den förhatade ministerns bild. Detta spektakel varade hela dagen, utan att auktoriteterne vågade blanda sig i saken. Furstens praktfulla villa utanför Wien är förödd. PREUSSEN. Landldagskallelsen, som bestämmer landtdagens öppnande till den 27:de April, företer ingen utsigt till några reformer; det talas dock deri om åtgärser, till hvilkas utförande ständernes medverkan behöfves, men det heter tillika att dessa åtgärder betingas af de resullater. som ernås genom den kongres, till hvilken kungen i förening med österrikiske kejsaren beslutat att inbjuda Tysklands furstar. Kongressen i Dresden kommer, enligt hvad en berlinernotis förmäter, att öppnas den 25:te. I en halfofficiel artikel uti Allg. Preus. Zeit. förklaras hvarje tanka på en inblandning i Frankrikes inre angelägenheter alls icke ligga i syftet för denna kongress. Meningen med densamma betecknas vara att rådslå om allt hvad som under nuvarande omständigheter kan finnas vara erforderligt för Tysklands väl, äfvensom att öfverenskomma om mått och steg till undertryckande af alla försök, som gå ut på den lagliga ordningens tillintetgörande. Kungens svar på Berlinska magistratens och borgarrepresentationens reformadress kan ingalunda anses för tillfredsställande. Han säger sitt valspråk vara: fria folk, fria furstar. Resormfrågorna kunna först erhålla sin lösning å landtdagen. Han förklarar sig mot hvarje ofrerilning i införandet af de nödiga förändringarne och uppmanar till enighet samt anmärker slutligen, att Tysklands öde ej ligger i hans hand, men att han skall göra allt hvad på honom beror, på det att den nuvarande krisen må få en god utgång. Berlin den 13:de Mars, kl. 10 på aftonen. På djurgården har egt rum en ny folkförsamling. Polisen, som ville skingra den, drefs tillbaka och insulterades. Härefter uppbådades garnisonen, emedan man trodde sig förspörja symptomer till en plan att genom någon kraftdamonsfrafian filltvinga ci an cvctamoförin