JIUIIICUU sig småaktiga. tuf icke. alt det är möjligt, att en sälan retlighet skulle kunna finnas hos personer, hvilkas soeterlandskänsla hos dem onekligen öfverväger hvarje privat tanke. Det retsamma emot bemälde Herrar skulle Hoga derati. alt den nuvarande justiticombudsmannen förut blef utstängd från bearbetningen af det nya lagverket derigenom. att den förra kommissionen upplöstes och en ny tillsattes, i hvilken Ur Fheorell icke nämndes till ledamot. Men vid uppställningen af den nya lagkommissionen, eller, som den nu kallas, Lagberedningen, blef stadgadt, att justiticombudsmannen och justitiekansleren skulle sjelfskritvet närvara, när deras tid sådant tilläte. På detta sätt är nu Hr Theorell åter ledamot af sagberedningen; men, såsom nyss sades. det är ingen sannolikhet för, att de konservative få den fröjden, alt våra utmärktaste svenskar skulle lata äta ut sig. På allmänna tänkesättet här har händelsen gjort elt ofroligt starkt intryck; man har nämligen funnit. att intet medgifvande, inga ackommodationer blifva möjliga med personer, som begagna dylika intriger. Bondestandet, som låtit lura sig af några ledamöter, hvilka vid tillfället voterade emot allmänna viljan, hafva uu försäkrat att R.... icke en annan gång skall lura denn.? HFNUIIN) Syse CTS IV. Stockholm d. 2:dre Mars 1848. I likhet med Paris och London hafva vi nu ändteligen kommit så långt, äfven vi beskedliga nordbor, att vi fålt sällskaper, middagar och banketter för politiska öfverläggningar. Så äro listor ute och gå för att samla underskrifter till en hankett för de orepresenterade: så hade i går reformvännerna en sammankomst på lilla börssalen. Det, är om den sista jag egentligen vill tala. Kl. omkring 7 på qvällen belyste, som sagdt är. lilla börssalens ljuskronor det ovanliga skådespelet af ett politiskt sällskap, bestående af rätt heterogena elementer. Till ordförande valdes enhälligt D:r Zhomander. Längst upp i salen sutto friherrarne Hermelin, A. och HRdaub, A., i bestämda gra färger och jemte dem öfverste af Forsell, omsvept. al en grumlig konturlös dimma. k längt derifran talmannen Briek, afgjordt liberal: brukspatr. snnedelou,, liberal. men hyllande till största delen de gräs äsigter; frih. Coyet, m. fl. Vid väggen midt framför ordför. sutto hr Iljerta, Lars, hr Westfält, talm. fans Jansson m.ll. På stolarne närmast dörren sag man flera af pondeständels ledamöter, nägra prester, några embetsmän och ett större antal orepresenterade. Bland denna samling vilje vi blott nämna grefve Spens, v. talm. Ånders Eriksson, hver Dalman, Lindman och Theorell (Vinterbladet). m. fl. Diskussionen begyntes med de af dokt. Thomander vid förra sammankomsten framlagda grunder för ett sammanjemkningsförslag. hvars i:sta punkt: Represemtationen fördelas på två kamrar-, antogs af hela sällskapet utan diskussion. Likaså antogs utan ösveriäggning Å:de punktens första del: den andra kammaren bildas. genom samfälda val Andra deJen, rörande ledamöternes antal och förmögenhet, uppskjöts. Nu framställdes den å:dje punktens första del: Den ena kammarens ledamöter väljas af de nuvarande riksstanden. uil lika antal af hvartdera. Iläruti skulle naturligtvis sjelfva kunten, sammanjemkningen, ligga, och derför uppkom ocksa deröfver en debatt, som fortfor ännu kl. 12 10, och då afbröts för att fortsättas vid nästa sammankomst. En mängd meningar gjorde sig här gällande, nästan alla dock stödda på subjektiva tycken, mera än på klart uttalade princiÅ ena sidan förkastades förslaget, sarationellt, å andra sidan försvarades det, äsom den enda sammanjemkningsmöjligtala för dan Hisfariska Tontinniteten. vore biott ett sålt Det vore bättre att ting kunde vinnas: det att försvaga sig sjelf. vänta, tills opinionen hunnit bli så kompakt, att den förmådde göra sig gällande. Med honom instämde i det närmaste talmännen Brinck och Anders Eriksson. Slutligen uppträdde Hr Haulninlt och förkunnade, att det hopp, han förut ägt, att med koncessioner nagot vinna. hade han nu alldeles örvergisvit, sedan i afton de konservative tillsate kammarrådet Theorell till justitie-ombudsman. — Hr Theorell (häradshöfdingen) ansäg, att man först bordt bestämma de bada kamrarnes verksamhet. mnan man talade om deras sammansättning. Sa ungefär står nu frägan. Få se hvad deraf blir nästa gang. Jag skall underrätta dig derom. nderligt nog höjde sig under hela sammankomsten ej en enda röst för en sann uppfaltning af representanutens kall. Ålla talalle om rättigheter och kontessloner, liksom vore kallöt att värda fäderneslandets högsta angelägenheter ett enskildt, egoistiskt intresse, hvarpå man kunde pocka, eller hvaraf man kunde efterskänka något. Ingen framhöll den sidan af saken. att det är en pligt, en tjenst, ett ansvar, en uppolfring. Ginge man ut från den åsigten. så skulle det innebära en stor ogennytta att fordra detta kall för sig; men vi behöfve blott känna den ikver. hvarmed man atager sig kommunala bestyr, för utt bedömma om motiverna äro sådanc. Hvad Hr Tleorelis utväljande till justitieombudsman beträffar, så tycker jag, att de liberale borde fröjda sig derat, i stället för att alarmera sig derörver. För min del önskarjag, alt de konservative måtte bega mänga dylika sater. att de mätte tillsätta de aldra argaste af sitt parti till alla möjliga platser. Det ir nu mera, snart sagdt, det enda sättet att bringa nationen ur sin villfarelse, ait ännu tro dem om godt. Dermed vill jag ingalunda hafva sagt. att de konservative önska säderneslandets undergang: tvärtom äro manga af dem ädla och fosterlandsälskande menniskor. Det är just ett af de liberales oförlatligaste fel. att de häruti ej lärt sig at skilja sak från person. Genom att anfalla och tillägga dåliga motiver till en mängd personer, hvilka hvar och en, som kämer dem, enskildt högaktar, har denliberala pressen väckt förargelse och förlorat obeskrifligt mycket af allmänhetens förtroende. Men hvarför i all verldens dar ej kunna hälla en person för god. eller lemna honom alldeles åsido. men skarpt anfalla och vederlägga hans satse r? Äro de liberala asigterna sanna, hvarpa jag för min del är på det lisligaste öfvertygad. så behöfvas ju icke dylika medel, Sasom agladllon, personliga smädelser m. m. hvilka tvertom snarare äro skadllige. i IRad nu representationsfrågan angår. så var det en besynnerlig inkonsequens af en del utaf reformvännerna. att, sedan man enhälligt antagit den allmänna valprincipen för den ena kammaren tala om den historiska kontinuiteten för den andra. är principen riktig i det ena fallet. så måtte han väl äfven vara det i det andra. Det enda giltiga skälet är eftergift för att få saken igenom. Men man äger ej rättighet att ge efter, då det gäller principer och pligier. Dessutom uträttas dermed ingentiug annat, än att man försvagar sig sjelf, iy de konservative antaga lika litet ett jemkllingssom ett radikalt förslag, och de gra hoppas jag ännu länge skola utgöra minoriteten. Mera en annan gang! T. HANDBELS-UNDERRÄTTELSER. London d. 6 Mars (via Ostende). Consolshalva ytterligare stigit och noteras i 8231 a — Paris den 7:de Mars. I dag har ändiligen börsen öppnats och detta oväntadt. da iucen, till följe af provisoriska regeringens becut under oardasen. förmodade detta. Pe net. Falmojad har dCH tppsavpis di CELL PIUS, hvilket föranledt stora affärer i denna artikel. Mycken stillhet har åyo inträdt i spanmalsmarknaden, da man undantager Uvete. Ilvete ah Danmark. 130 å 132 å:s. har betingat 84 a 92 Rdr Bko per läst. Råg in loco fast; 122 a 123 es ab Danmark utbjudes starkt till 58 Rdr per läst utan köpare; med Korn mera stilla, för 111 å 112 e:s ab Danmark fordras 50 Rär per läst: Hafre, som väl icke saknar uppmärksamhet, har icke kunnit bibehalla sill pris. — Liverpool d. 6:te Mars. Omsättningen har sednasi uppgått till 4000 å 4500. balar. llarknaden är fast till oförändradt pris. GÖTEBORG. vansakning, rörande den natten till i går ä brädgarden vid Sänkvarsvet timade eldsvåda, har i dag förehafts i poliskammaren, utan ate den kunnat medföra något till upptäckande af de personer, som anstiftat mordlranden. Poliskammaren har imellertid nu, såsom af en annons i dagens tidning närmare kan inhemtas. utsatt en belöning af ivåtusende (2000) Rdr banko för den eller dem, som angilver eller med laga bevis ölvertygar nyssbemälte mordbrännare så, att de kunna at saken fällas. — Ytterligare ransakning i detta mål kommer en annan dag att i poliskammaren anställas, Red. har blifvit gjord uppmärksam derpå, att bland de strålförare, som vid den i gärdazsnumret om förmälta eldsvåda utmirkte sig, var äfven glasmästaren IIr C. J. Söderberg. daktionens korrespondent). Ehuru yttre hafsbandet och deri varande ankarsätitningar här på kusten nu någon tid varit srie från is, fortfara ännu alla längre in belägne hamnar, äfvensom inomskärs lederne att vara deraf stängde. Under förra veckan har Stockholmsskonerten Agir, kapten Friberg, som sistliden höst inkom till Fjellbacka med förlust af ankare m. m., ut-isats för att med första lägenhet förtsätta resan till Götheborg. Afven har skonerten Aurora, kapten A. Strömsten, hemma här, börjat inlasta is härstädes, på London, för ett hus i Fredrikshall. Som det under sistlidne höst, oaktadt alla ansträngningar, ej lyckades, att för den tillärnade kommunikationen mellan Götheborg och norska gränsen under innevarande året erhålla något passande större ängsartyg. har man under vintern härstädes förenat sig om inköp af ett mindre sådant, nioöonenkalladt. från Malmö, om 20 hästars kraft, hvilket nu kommer att under sommaren göra reguliera turer häremellan och Götheborg. Vi hafva i dag bekommit Hamburgerpost af den 10:de: den direkta Londonerposten af den 7:de fattas. men riu Hull äro likväl in gangna underrättelselser från London af de 7:de dennes. Franska republikens provisoriska regering har sammankallat valförsamlingarne till den 9.de April, och fastställt nationalförsamlingens öppnande till d. 20:de s. m. Nationalförsamlin gen skall bestämma författningen. Folkmäng. den skall läggas till grund för valen: represen. tanterne skola utgöra 900: valen äro direkta ocl allmänna. oberocnde af all slags census: all: fransmän, fyllde 21 år, äro valmän, och alla på 25 år valbare: voteringen sker med slutna sedlar. — Lamartine har utfärdat ett mani fest till alla utländska makter. Denna urkund utmärker sig genom en storartad uppfattning och höghet i tankan och uttalar sig klart och tydligt öfver republikens fsörhallande till de öfriga Europa. hvadan de öfriga makterne e. kunna underlåta att uttala sig likaså bestämdt Den franska republiken vill fred, men tål in gen främmande inblandning i Ilalienska och Schweitziska angelägenheterne. och har föl afsigt att äfvenledes beskydda de sträfvanden