fession skall välja ett ombud för att deltaga i kommitteens förhandlingar. Imellertid och till dess kommitteen kompletterats genom valen af ombud för de särskilte yrkena, vilje vi sysselsätta oss med att lösa de frågor, som röra arbetstiden och arbetslönens förhöjning. -Den till Spanien slyktade ex-kansleren Pasquiers palats är upplåtet till boning åt den provisoriska regeringens president Dupont. Regeringen har dekreterat, att barnen efter de i kampen fallne medborgare adopteras af fäderneslandet, som sörjer för deras uppfostran. Vid intagandet af Tuillerierne skonades prinsessan Adelaides och hertiginnan af Orieans rum, äfvensom mälningarne och bysterua i den öfriga delen af palatset. Nenilly, ex-konungens enskilta egendom, har nedbrunnit med undantag af bibliotheksslygeln. Alla konstskatterne samt silfret af 4millioners värde bergades och fördes till märiet. Någon plundring eller stöld har ej försports vid denna brand. Huru den uppstätt är ej bekant. Cirka 150 menniskor, som nedgått i källrarne och der smakat för mycket på de läckra vinerna, funnos sedermera som lik, och tros de hafva blifvit qväfda af röken. De plundringar och brandanläggningar, som trakten kring hufvudstaden har varit hemsökt af de första dagarne efter revolutionen, har sina egna orsaker. I Paris uppehålla sig 15 a 20.000 tjufvar, som, utkomne ur straffanstalterne, stå under polisens uppsigt. Detta pack deltog äfven i revolutionen: men då det i Paris hölls i respekt af det ärliga folket, och — med mycket få undantag — icke vägade att der begå några stölder, så begaf det sig beväpnadt, som det var, ut på landet kring hufvudstaden, uppeggade befolkningen derstädes, förtäljde att de fattige i hufvudstaden plundrade de rike, och förledde således folket på landsbyggden att angripa de rikes slott och landtställen, hvarvid tjufvarne gjorde stort byte. Genom den provisoriska regeringens energiska åtgärder har redan ett mål blifvit satt för detta ofog. Regeringen har återställt de gamla titlarne af — ÅK At . som bäst bevittnar sranska regeringens fredliga sinnesstämning är att i ett Ögonblick, då Belgien och Tyskland rusta, ingen enda man af sranska reserven blir uppbadad. Icke blott regeringen utan äfven folket hyser fredliga tänkesätt; arbetarne i S:t Qventin ställa i en adress fredens upprätthållande främst bland sina önskningar. Är derföre freden betryggad? Hvem vill vaga påstå det? En medlem af provisoriska regerincen, Armand Marrast. sade den 2:dre vid Carrels graf: Under den forjagade regeringen hette det: Vi skola hafva fred, om ffranhrike ar forstandigt. Afren vi vilja fred: men vi såga: ri skola behålla fred, om utlandet är förståndigt.e Dessa ord funno det mest odelade bifall. Men de tarfva en förklaring. Enligt vår tanka hyser nu för tiden ingen menniska den alsigten att utmana Frankrike till strid. hrig kan således blott utgå ur vissa förvecklingar. Etbröte en republikansk rörelse i Belgien och utlandet sökte att undertrycka densamma, vore en kollision oundviklig, ty Frankrike kunde då icke hallas tillbaka. bet är derföre en stor lycka för verlden, att Belgiens nationalkänsla har så mycket vaknat, att det ej mera obetingadt låter taga sig i släptag af Frankrike, och att kung Loopold begripit, att han sjelf blott är tryggad genom stora demokratiska koncessioner. Från det hallet är faran förbi. En annan möjlighet för krig skulle vara ett anfall emot Frankrike, men vi hålla ett sådant för osannolikt och skola anse det för omöjligt från den dag tyska furstarne följa kung Leopolds exempel. Italienska förhållanderna se befänkligast ut. Får Österrike ett krig uti Italien, och de andra makterna blanda sig deri, så kan Frankrike icke undvika striden. Hvad Tyskland särskildt anbelangar. så böra dess furstar och folk redan nu noga öfverväga, huruvida de äro kallade eller förpligtade att ännu en gång sätta Tysklands lycka på spel för en Italiensk provins. Tre tyska kejsarhus hafva funnit sin undergång i Italien, och än aldrig hafva tyskarnes tåg till Italien inbringat annat än nya förvecklingar och förstörandet af nationens ädlaste krafter. FE I Så 5 ket och nutidens proletärer. Den gamle vörd nadsvärde Israölitiske domaren syntes rörd oci högeligen interesserad vid Spartaci berättelse samt utropade kort efter min ankomst: Det är ju nästan likadant, som i fordni dagar med Saul. Min profetiska siareand: ingaf mig en sådan tanke redan då, när Israt litiska folket, ej nöjdt med den Eviges ome delbara styrelse, begärde af mig en konung Jag förutsåg, hvarhelst exemplet följdes, hvat det skulle leda till. och antecknade följdern uti min första boks åttonde kapitel. Hvad ja: skrifvit, finner jag med tillfredsställelse, at Franska folket ej blott läst, utan äfven be grundat; ty deras handlingar visa det. Spartacus hade börjat att underrätta Samue om tillståndet i Preussen, Belgien och Eng land, vid de stora proletärkolonierna i Westphaler Schlesien, Flandern, Lancashire och Irlant hvilka alla han under dagens lopp besökt, d dörren plötsligt gick upp. och in trädde Svensk riksföreståndaren Engelbrekt med svetten p sin panna. Samuel, förmodligen dertill förar ledd af en smula jordisk etikett, vände si genast ifrån slafven och välkomnade riksföre ståndaren utropande: Min själs anförvand och embetsbroder! När folken röra på si har väl du, såsom det höfves ditt ädla oc för rätt och sanning slående minne, besök ditt högt mot norden belägna fädernesland? — tilläggande med profetisk darrning på rö sten — ett land ar den Evige bestämdt ti en lika utmärkt plats i verldshistorien. så vi hvad striden för folkfriheten. som för san vetsfriheten beträffar, och hvarest nu sill på thronen en Folkets son, som högti: ligen och uttryckligen har lofvat att reger efter valspråket: rätt och sanning. Hvad medför du? vördade Profet! jag medför nyheter högsta. vigt, svarade Engelbrekt. Mi ande, seende folkens rörelse i söder, drifve af en sydlig vind mot norden, och ilande fra öfver Mälarens frusna böljor, upprepade fi sig sjelf vid ankomsten till Birgers sta J nordens söner, jernets män, med värma u bröstet! Hvad tänken J om händelserne u söder? då med ens ett jubelrop höjde si Oo — — 2 — från narr från cöädar från fnefar nach vocsf