leaslärer. Rikels StänöÖrminskande af es möjligen och lälleett forökande. banksystem, som förerörelse med sedelutskilja de förre från — — ON RÄTTELSER. rs be senaste poa fördelaktigt inverad och innehafvare, sig på marknaden, Damnark är Säljhar köpare till 48 lafre likaledes ab te, köpes för En33 Rdr II. Bko per Prisetå Bomafsätt)ruari. sinner trög ruari. be politiska hafva medfört en ackjern, hvars pris Ton. ruari. Sedan vecs fallit 10 00 och 34 9 — Främdel nominella. — idborsen gingomycjljande falissementer d dem, som fali; Mullin, Sam. HanWrieht och Preece. till 5 974. och diar uppgått till 312 hafva fallit starkt. e ingen förändring; g i detalj till förra dt till 1 Äs. lägre lägre; hvita Ärter riset ingen föränud. ter förmälas från River: A. Robeson Å Norchester: Bratt : i Boston: I Neh 4. Brown (Co. u Woodhull Min0. De 2:ne sistn. pgifne, men skola N DROG hud att förkunna: ke siare och skalutt förlora ännu ett af ssionärens sängare mission: folket har stor talare mindre: -edagen den 3:dje i t i Skartofta prest2 månader och 13 eräriga. oförsörjda s alltför tidigt öppgråter ej; ccdn, edan i sitt afsked han då, att de käden, en gång. likt upprepa dessa ord 1 Sofver den sista, Skan. att det icke en Isis-Slöja, som ar undandöljer de n, mörk och outlad föddes d.19:de ga församling nära jde sig hos honom ilka ytterligare, sestudent, utbildades odödlige Tegner, ständigt stodo för f l. invigd till pre. men bitande epiOSY 4 a — AT 1829 UHKOIIHO oHalSKensqvyallarne 1828 Blekings-blommor och 1832 första häftet af hans Dikter. — 1829 erhöll l.. lagerkransen vid den minnesvärda promotion i Lund. som bevistades och besjöngs af skalderne Tegner och Oehlenschlaqer. 1831 blef han docens imesthetiken vid Lunds universitet. och hans föreläsningar bexistades alltid af en talrik mängd ähörare. Kärnan af dessa sina akademiska föredrag utgaf han ar 1832 under titel Svenska Sangen en bok, som numera är mycket sällsynt i bokhandeln. År 1835, om vi ej missminne oss, blef L. Esthetices adjunkt: ett par år derefter kallades han af frih. Ramel till kyrkoh. i Skartosta ochÖfveds förs. och år 1839 belönades han med svenska akademiens andra pris för sitt ypberliga poöm Missionären-, hvilket mer än månget annat hade förtjenat det stora priset. Åtskilliga tryckta predikningar, och arbetet llenrik Schartaus lefnad och lära!, hvilka han derefter utgaf. gjorde hans namn, såsom andlig vältalare och skriftställare. fr ejdadt äfven hos utlänningen. som tillegnade sig desamme. Vären 1843 utgaf han sina -fosterländs ka och kort derefter sina religiösa sånger,, hvilka samtlige bära stämpeln af den mest brinnande sosterlandskärlek och en, på sle sastaste grundvalar fotad, djup och innerlig religiositet. Ännu en gång vann han ett pris i Svenska Akademien; men sedan tystnade hans sångmö, tills hon vid Tegners graf åter lät sin elegiska lyra tona. Nu har den tystnat för evigt. — Skaldens sednaste lefnadsär förslöto under tryckande ekonomiska bekymmer och en vacklande helsa. Flerfaldiga gånger sökte han ett mera inbringande pastorat; men förgäfves. Under den gamla regimem kunde man ej förlåta honom, att han en gång sjungit: Konungarålde oss aldrig betvinge, Aldrig vi svigte i stormarnes sus! och under den nya? — vankades stora och hoppgifvande löften, som aldrig förverkligades. En varmare vän af folket, än Assar Lindeblad, har aldrig trampat svensk jord. Manga af hans sånger bära vittnesbörd derom. och limycket en series af artiklar. införde i tidningarne Åöthen!. Phoenix och ÅSkandinavien. Detta visste man nog äfven på högre ort, och folkvännen med sina manga barn fick sitta qvar i det lilla pastoratet, som ärligen knappast inbragte 1.200 Rdr res, och der fältet för hans verksamhet var alltför inskränkt för hans för allt sannt, skönt och rätt lagande själ. Vi tro oss icke kunna sluta ofvanstående, genast efter dödsbudskapets ingång nedskrifna och följakteligen högst ofullständiga, minnesteckning af den hädangångne skalden bättre, än med anförande af de tvenne sista stanrerna i den sang, som han är 1826 lät ljuda vid sin faderlige väns och lärares, kontraktsprosten Henrik Schartaus graf: PAck! i himlen, dit vi tankfullt bliche, bor hans ande i förhlaradt sken, och beröm och tadel hör han icke, för dem i jordens dalar ren. slangen skvithladd engel gick att fästa segerkronan på hans hjessas glans, och Försonarn bjöd den srone qåsla ide srhlstas helconhrans. Och når domens hlockor ringa samman kring förgånglighelens rika falt, och all jordens verk gå upp i slamman, som ulur dess innandumen vall!; då af mången sjal, som räddad blifvit, gladt omringad, blir hans segerljud: slar är jag och barnen, Du mig gifrit, gode Fader, — Gud! Marstrand den 7:de Mars. (Från Redaktionens korrespondent). Den 5:te inkom hit skon. Betsey. Blyth. fran London i barlast, destinerad till Uddevalla att lasta hafre. Vi hafva i dag emottagit Hamburgerposten för den 3:dje Mars med Engelsk post för den 29:de Feb. ; 3 A -— YAJLvw .— Maurm andre sekreterare. I afseende på republikens tänkesätt emot de utländska makterne, ger den provisoriska regeringen icke annat än fredliga tänkesätt tillkänna. Nordamerikanska gesand ten har redan den 2:dra erkänt den provisoriska regeringen och hemburit den sina varmaste lyckönskningar. Den pålliga nuntien har uttalat den öfvertygelsen, att folkets seger skall djupt röra Prius IX:des sadershjerta och att han skall nedkalla himmelens välsignelser öfver Frankrike. Ingen af de främmande gesandterne har lemnat Paris. Deputerade kammaren har blifvit upplöst. Pärskammarens sessioner äro förbjudne. En nationalförsamling kommer att oförtöfvadt sammankallas. Anstalter träffas att förskaffa folket arbete. Arbetarnes associations-rätt är proklamerad. Konungaborgen, Tuilerierne, skall erhalla en ädlare och nyttigare bestämmelse än den hitintills haft: den skall nemligen förvandlas i ett invalid-hotell för orkeslöse hederlige arbetare. I Paris hafva till upprätthallandet af ordning och Ingn 24 bataljoner nationalgarde blifvit mobiliserade. hvilkas manskap erhåller i sold 1 12 francs om dagen. Denna ätgärd var så my cket mera påkallad, som en mängd oordningar och plundringar egt rum i närheten af Paris. Neully, kungens slott, och Rothschilds slott vid Surennes, hafva stuckits i brand. Folket har ingen del i dessa gräsligheter, utan förölvades de af det aldra uslaste afskumm och äro måhända anstiftade af revolutionens fiender.Den provisoriska regeringen utvecklar imellertid i alla riktningar en energi, en fasthet och tillika en försonlighet, som ingifva ett allmint förtroende, hvadan man har all anledning att hysa de bästa förhoppningar om republikens bestånd. För att betaga alla farhågor för införandet af ett skräckvälde, har dödsstraffets afskaslande för politiska förbrytelser högtidligen proklamerats. Åppellationsrätten har beslutat att Guizot och hans 8 kolleger skola arresteras och åtal emot dem anställas. Huruvida arresteringen sörsiggått omförmäles icke. Antalet af stupade på begge sidor under de trenne dagarne anslås högst till 2000. Hvarken i Paris, London, Brissel eller på hela franska kusten har försports hvart Ludvig Philip, hertiginnan af Orleans samt hennes begge barn tagit vägen. Hertigen af Nemours och hertiginuan af Montpensier äro i London. Nan trodde Ludvig Philip vara förstucken någonstädes i grannskapet af slottet. Eu. Till London kommer han i alla fall. troligen icke, ty der har han, att döma af manifestationerne i pressen och parlamentet, ej något godt emottagande alt förvänta. Opinionen i England synes allmänt vara den. att Ludvig Philips öde var fullkomligt välförtjent och att hans med hårdnackenhet fullföljda system ej kunde hafva andra följder. Lord John Russel har i underhuset högtidligen förklarat, att Engelska regermgen icke blandar sig i Frankrikes inre angelagenheter. Den 29:de hade dessutom utrikesministern lord Palmerston i underhuset förklarat, att regeringen fran sin minister i Paris erhållit en afskrift af ett manifest, utfärdadt af hr Lamartine. som öfvertagit ledningen af utrikes ärenderne i Frankrike. I detta manifest, som, enligt lordens förmodan, kommunicerats alla främmande gesandter i Paris, notisicerar den provisoriska regeringen sitt tillträde till styrelsen och förklarar derjemte, att det nya statsskicket i Frankrike ej kommer att förändra något i franska nationens stallning i Europa, och alt franska regeringen uppriktigt önskar, aatt bibehålla de vunskapligaste förhållanden till alla de mahler, som like Frankrike aro beslutne att akta nalionernes oafhängighet och rättigheter. En Londonertidning yttrar den, såsom den hemärker, af allt förståndigt folk delade tankan, att lord Palmerston skall skynda att erkänna franska republiken.