Grunder för och Förslag till ordnandet af Sveriges Bankoch Pennängeväsende.) pröfva det hela och döm se dan! Längre uti sedelemission. än nu anförts, anser författaren nationalbanken ej böra gå. Med det förut antagne uti landet i omlopp varande rikets mynt uppkommer ett totalrörelsemedel af 63.000,000 r:dr kurant. Detta motsvarar ungefär det belopp, som alla utelöpande sedlar, det i omlopp varande myntet, och den del af depositionerna, som dermed bör anses lika, tillsammanstagna troligen vilja, vid innevarande års slut, utgöra, efter att de 2:ne nya privatbankerna kommit uti en mera utsträckt verksamhet, än nu är fallet. Om efter privatbankernas upphörande desse 63.000.000 r:dr kurant skulle befinnas otillräcklige för rörelsens behof, borde nationalbanken, på sätt förut nämndt är, allenast lata rörelsen inverka på sin sedelemission. Man kunde nemligen vara fullt öfvertygad derom, att med den frihet. som förslaget afser. förskaffade rörelsen sig sjelf de ädla metaller, myntade eller omyntade, som voro behösliga, för att af nationalbanken erhålla sedlar och således nödigt rorelsemedel. Någon från hationalbanken sjelf utgången förokning af sedelstocken borde sedermera aldrig lillatas, utom för uppfyllande af de uti 49:de och 50:de SS:ne gifna åligganden, och hvilka ej kunde på något störande sätt inverka på det hela. National-bankens årliga räntevinst ökades betydligt genom föregående utsläppande af sedlar. och det är troligt, att densamma ej kunde understiga 1.350.000 r:dr kurant. sedan privatbankerna upphört: 4 070 ränta på 39.000.000 r:dr kurant utgjordeå nemligen 1.:560.000 r:dr kurant. Med den förenkling i bankens aslärer, som följer af förslaget, och den jemfoörelsevis ringa Sedeltillverkning, som nationalbanken behöfde. är det icke sannolikt, att de löpande utgifterna för nationalbanken kunde uppgå till differencen af de 2:ne förenämnde summorna, eller 210.009 r:dr k:t årligen. Förluster kunde nationalbanken ej gerna vara underkastad; de skulle endast kunna uppkomma genom prisskillnader vid köp och försäljningar af säkerheter. och tillhörde det styrelsen att i dessa afseenden iakttaga nationalbankens interessen, så att inga förluster af betydenhet derpå uppkommo. Dessutom är föreslaget att företradesvis vid afhändandet af säkerheterna begagna, så vidt görligt, förpantning eller belåning. Uti det föregående af denna afhandling är visadt. att efter förslagets iverksättande och genom befrielsen för 6 privatbanker, att hälla vexlingskassa af Rikets Ständers banks sedlar, en uppskattad ärlig inkomst kunde beredas nationen, under den tid alla desse 6 privatbanker fortforo, af endera 77.500 r:dr banko eller ock 155.000 r:dr banko, allt som Rikets Ständer ansåge det billigt eller rättvist. Af den sedermera anställde undersökningen beträffande storleken af den vexlingskassa, de nuvarande 8 privatbankerna sannolikt innehade vid utbytet med stämpelverket, följer, att denna extra inkomst blefve ej obetydligt större, än förut antagits, eller ej mindre, än endera 121,250 r:dr banko eller 242,500 r:dr banko årligen. Att den föreslagne räntan 412 0f0 ej är obillig. följer deraf, att privatbankerna ej, utom i högst få fall, chargera lägre ränta, än 5 0,0. men i åtskillige fall högre; samt alt flertalet af privatbankerna dessutom begagna sig af berättigandet att taga 8 c straffranta, då liqvider för lån uteblifva 2:ne månader öfver förfallotiderna. j Om nationalbanken, såsom här ofvan blifvit föreslaget, med sina sedlar ersatte privatbankernas sedelcirkulation, komme dens normal-minimum att utgöra 39, 000, 000 Säkerhetsfonken således lemnade svenska hypotheksföreningen. kunde ej utgöra mindre, än 33.000,000 r:dr kurant. Dispositionen af penningar till ett sa betydligt belopp skulle göra det möjligt att vidt iblund nationen utsträcka förmånerna af denna förening. Tillfälle bereddes derigenom säkerligen för jordegendoms inträde uti föreningen, till mer än dubbla summan; dels antoge troligen mänga inteckningshafvare och kassor obligationerna uti liqvid för nuvarande intecknade län, och dels medförde dessa obligationer en så obestridlig säkerhet och stor lulthet för kapitalers anläggande, att de utan tvifvel uti betydlig mån kunde på annat sutt inom landet finna emploj, utan att taga i betraktande den kredit, sådana obligationer äfven utom landet säkerligen alltid kunde påräkna. För uppnåendet af det sednast nämnde ändamalet, borde måhända obligationerna utställas uti riksdaler kurant och motsvarande mark Hamburger banko, samt räntorna och de utlottade obligationerna liqvideras efter innehafvarens önskan i Stockholm, Köpenhamn och Hamburg, efter en för Hamburger banko fixerad kurs. Då vardentätaren, enligt förslaget, måste blifva fast, kunde inga betydliga svårigheter derigenom för föreningen uppstå. Vore obligationerna utställde äfven uti Hamburger banko, blefve de särdeles passande för anläggandet af Statens kapitalbehällningar. Såldes all statens jordegendom och blefve kronohemmanen friköpte, såsom någon nyligen föreslagit, kunde de för dessa transaktioner ingående medel aldrig bättre användas, än uti svenska hypotheks-föreningens obligationer. Toge statsverket desse obligationer i betalningför egande rätten, så längt de ginge, underlättades derigenom sådana försäljningar betydligt. och kungsgärdarna blefve åtminstone på detta sätt säkerligen gode betalte. Staten bidroge sålunda till landets nytta, förskalfade sig fonder, lätt afsättliga och som utan omsorger och med säkerhet inbragte en god inkomst, troligen större än den man under nuvarande förhållanden kan påräkna. I händelse af krig, eller andra för nationen maktpåliggande och stora uppoffringar, kunde Regeringen, utan att störa landets penningemarknad, genom försäljning af desse obligationer på utlandsk ort, lätteligen bereda sig betydande tillgårsjar. Här torde nu slutligen vara rätta stället att åskådliggöra omöjligheten för den föreslagna nationalbanken att någonsin upphöra med sin utvexling af mynt. Då rikets ständers bank vore utredd, och nationalbanken hade uti rörelsen ersatt så stor del af privatbankernas sedelcirkulation, som förslaget förutsätter, vore nationalbankens ställning följande och utvexlingen, beråknad uti millioner riksdaler kurant, framkallade här nedan angifne förändringar. Sedlar i omlopp. Metallisk kassa. Säkerhetsfond. 47.000.000 23.000.000 39.000.000 46,000.000 22.000.000 39.000,000 45.000.000 21,000.000 39.000,000 44,000.000 20, 000,000 39.000.000 43.000.000 38. 000,000 42.000. 000 19,000, 000 41.000.000 37, 000, 000 40.000,000 1 8,000, 000 39.000.000 36, 000,000 38,000.000 17,000,000 37.000.000 35,000,000 36.000.000 16,000,000 35.000.000 34,000, 000 34.000.000 15,000, 000 33.000.000 33, 000, 000 32,000.000 14, 000,000 31.000.000 32, 000, 000 30.000.000 13,000,000 20 ANN ANN 21 000 000 r:dr kurant. Det understöd. som nationalban9,000.000 3.000.000 21,000.000 5.000.000 1,000,000 19.000.000 För att inse huru betryggande för nationalbanken och nationen denna utvexlings proportion och fortgang är, måste man erinra sig: 1) Att förminskningen försigginge småningom, efter en norm af 100, 000 r:dr kurant utvexladt mynt. 2) Att nationalbankens sedlar vore de enda uti landet, och att således intet annat rörelsemedel funnes, utom dess sedlar och det omlöpande myntet. 3) Att utvexlingen bestriddes eudast med Rikhels mynt och, om nationalbanken så ville, blott i hela och halfva kurantriksdalerstycken: den kunde säledes ej uti någon betydligare män vara föranledd af annat, än en iillfallig rubbning uti landets handelsförhällanden. 4) Att den tillfälliga rubbningen i landets handelsförhällanden måste kännas öfverallt i riket. och således, da utvexlingen bestriddes endast i Stockholm och uti sådant mynt, som till största mängden åfven kurserade uti rörelsen, maste exporten af mynt. för betäckande af landets rubbade handelsbehofver, samtidigt ske från Stockholm, de vestra och de södra orterna. och med afseende på de ringare transportkostuaderna troligen uti fullt ut lika stor proportion fran de sednare tillsammanstagna, som fran Stockholm. 5) Att denna export af mynt från provinserna efter alla anledningar verkställdes till betydligaste delen genom hopsamling af mynt ur rörelsen. 6) Att rörelsemedlet sålunda kännbart förminskades sanuwlwyt öfver hela landet. samt att denna förminskning maste blifva allt Annharare och svårare för trafiken och omsättningen, i den män exporten af mynt från så väl nationalbanken. som rörelsen tilltoge. 7) AUt när det omlöpande rörelsemedlet, genom en längre ihållande export af mynt, blefve allt mindre och mindre, måste med fri ränta dess bytesvärde tilltaga, varor falla i pris och export af landets produkter uppmuntras; importen deremot, genom de fallande priserna för alla varor, försvåras och aftaga, hvarigenom anledningen till exporten af mynt — en tillfallig rubbning uti handelsförhallandena — måste upphöra. Då penningemassan icke kan, under den fortgående exporten af mynt, ökas, såsom nu är fallet ); och under förutsättning, att national) Del har på många ställen uti denna afhandling påståtts, all då Rikets Ständers bank förminskar sina utlåningar betydligt, i afsigt att derigenom indraga utelopande sedlar, så leder ej detta alltid till det åsyttade ändamålet med indragningen — inverkan på kursen. Rikets Ständers banks indragning föranleder ovillkorligt ett mer eller mindre begagnande och uttagande af sådana kreditiv och depositioner, som äro disponibla for rörelsen, och härigenom är det möjligt, om desse kreditiver och depositioner äro stora före indragningen, att den förminskning, som inträffat uti rörelsen på nämnde sätt, helt och hållet återigen sylles. Sasom ett bevis, att förhållandet verkligen så är, torde ej vara origtigf att här vidröra privatbankernas kreditivoch depositionsrörelse, sadan som den befann sig den 31:ste Dec. 1847. Sex privatbankers då beviljade såkallade kassakreditiver utgjorde tillsammans 5,388,600 r:dr banko, hvaraf 2,490,640 r:dr banko då voro begagnade. Differensen 2,887,960 r:dr banko kunde, utl ötverensstämmelse med villkoren för desse kassakreditivers meddelande, när som helst uttasas. De vid samma tid innestående depositioner hos privatbapkerna utgjorde, såsom förut. anmärkts, 1,029,483 r:dr banko. Indroge nu Rikets Sländers bank t. ex. hela utlåningssumman till handeln och den stora omsättningen af 3.500,000 r:dr banko, kan det ju ej bestridas, alt det vacuum, som skulle uppstå uti rörelsemedlet genom Rikets Ständers banks indragning, kunde mer än fyllas derigenom, att rörelsen begagnade de odisponerade kreditiven och innestående depositionerna hos privatbankerna. Desse medel utgjorde tillsammans 3,907,443 r:dr banko. Hvad vore nu vunnet om delta skedde? Svaret blir: att Ciändarc hank hade indracdcit 2 500 NAN I