Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 3 mars 1848, sida 1

de, deribland herrar Martin (från Strassburg) och Cormenin bade blilvit inbjudne och anta. git intjudningen. Al pärerne shulle hertig d Harcourt, grefve dAllon Shee och tnarkis Boissy bevista banketten. Festkommiticen bekantgjorde, till forekommande af alla oordamngar, den 21:ste genom tidningarne sestprogrammet. De depu:erade, pärer och andre inhudne skulle, i enlighet med detsamma, sotsainmla sig klockan 41 s. m. på oppositionens vanliga samlingsstålle, Pluce de la Madeldine N:o 2. Desubskribemer, som voro Balionalgardister, skulle samla sig ulansfor Madelainekyrkan och hilda tvenne paralella leder, emellan lxilka de inbjudna skulle placera sig. I spetsen för processionen skulle gå i de demonstrationen deltagande clver-oiliterare vid nallonalgardet. Siraxt bakom de inbjudue och deltagarne skulle komma ofrigae oficerare vid nasionalzardet och sedan nationalgardi-slarna en colonne elter legionernas nummer. Emellan tredje och sjerde kolonnen base Sudenterne tall sig sin plats anvisad. Klockan JE 4 e. m. skulle processionen osver Place ue lå Concorde och Champs Elystes begi va sig win festlokalen. Saval I detta som i andra soregnende, al oppositionen i tidningarne intofae lillbannagifvanden tormanades folket att förhålla sig stilla och ej genom några oorldningos stora den stora demonstrationen. Samma dag, den 21:ste, spred sig plötsligt såval i deputerade kammaren som i staden soljande oroande underrättelser: fore kammalsessionen hade varit houselj, i bvilken pölispiesehten Delessert, pårshhamimarens president Pasquier och dess vice-Ranster Deces secHQA2-i; immimieten bade, stangnende sitt sorra beslut ai lya delOHSLationen obenindradt balva sin Rang, och sedan anstölla atal emot deltagarne i densamma, beslutat, att, med stod på lagen emut solk shocvingar, syha sorbhindra banhetten; kOmmendanteusi paris hade blilvit kallad till intikesministern Duchåfel. Alla sloskskockuingar skulle forbjudas, na-lonalgardet sorstandigas aw ej deliaga i demonstrationen, hogsta befälet osver trupperne i Paris och dess omrade uppdragas at Pugeaud, och, i nödfall, bulvu Istaden förklaras i belagringstillstånd. Vid des-a underrättelser upplylides plötsligen den så godt som tomwa deputerade bammaren, och Odilon Borrior 11lade ettalulminent tal till ministtarne. J bur ven — sade han bland annat —, ?da vi paymhade valoch parlamentsresorwen, sagt, att lanidtet icke brydde sig om dessa relormer och delizxenom sorsatt oss i nodvandighet att; genom Nmeslormbanketterno, lefverera eti bevis på motsatseu. Sedan batven J genom statens oherPruolvud latit brannmarha dessa landels opinionsyttringar stormedels de i throntalel iotlagva orden: förblindelse och fientlighet. Acke nöjde dermed balven 3 genom er polis latit forbjuda den sista banketten; nar viikhawmaren vjorde löreställningar emot denna orättvisa lOTVI ang ning al en till skydd för labdels institutiouer siilPad lag, hafsven J utmanat oss, alt lata oOUStOlarne algora, huruvida vi bade rått eller icke. For att bringa frågan inför domstol, måste vi Völverträda förbudet emot banketten. For alt antaOpa er utmaning, mäste vi älven antaga inbjudninugen till 12:te arrondissementets bankett. Befolkoniogen i Paris kunde ej sorblilva likgiltig vid adenna demonstration, och man visste, all tilaloppet al folk skulle bli osantligt. För att abringa ordning i den stora demonstrationen och alolkrorelsen vidtogo vi föranstaltanden för beatryggande af lugnet, som ej eller skulle blilvit estordt, men en sådan stor fredlig opinionsyliariog skulle varit allt for dräpande for regerino2ens reaktionära politik, och J vagen nu att aufsätrta hela Paris for sasorna af en blodig konallikty men vi vilje icke pataga oss detta ansvar. al haftven icke velat ordningen med och genom elriheten, J skolen framkalla strider genom soralrycket. lurikesministern Duchåel bade till