ner eller mindre skicklige och med ekante män, ofta kan rent af uppständens och eushilte representanters i soka göra sina meningar gällande lyrdella representationen. — Det är ydligt, alt i denna, till foljd afsamfyra särskilta rum, de tre stånden be känna hvad som blifvit under n föreslaget hos det fjerde. Högst det annat ån till rubriken bekant ssen; aldrig mer ån till den uppgifrellan Riksständen vexlade protohollsmingen gemensam ölverlaggning lemat fi begrepp om de andra staner, eller ultryckta opinioner för och rna. Grundlagens bud hafva derfore ledamoter ur alla fyra stånden samitskotten att utreda och bereda srai med utlatanden derolver till Rikskomma, berigenuom shkhulle natursorenåämnde med syrdelningen oskiljakheten kunna till en del albjelpas, inden veta, hvad i ett blilvit yrbadt deriill. att denna grundlagens mening skall klighet, erfordras att utskottens också då skola omfatta de ifrån gjorda förslag, pa ett sätt, att s alla delar i ett sammanhang utsvaras; och att saledes de ämuen, framställt; de, som utskulten opabehandla, samt de, som på grund förslag tillkommit, så snart de åco natur, i ett utlatande innefattas. meste de fyra stånden för edas att a nagon klar osversizt af iragan, na da lätt i beslut, som sedan hinbesluta sa, som de borde och ville, C alla sorhallanden med saken. Standa, genom sjelfva ordningen i ullaedragning, bindas i sina beslut, och motionarernes rätt är kränkt. allt detta år stridande emot anda, som erkänd nödvändighet, dan flera exempel på dylikt förfaskotten vid denua riksdag. Såt. ex. tskottet begagnat sig af ett utryck )rra riksdagen erhallna instruktion, med utlatandet om abanhovinsltens till statens behofa, innan den tilutlatande om bhuruvida banken va använda den till egen lanerorelde; till flera lånekonturs inrättande; sråntans nedsättning; eller till soråt allmänna foretag, som kunde åga att direkt af banken undersåväl r statsutskottet nu inkommit med berakning af statsverkets inkomster, samband dermed utreda de begaringarne med flera olampliga, t-yci uppbord och redovisvina svarigande beskatiniagar, såsom hemmanch manlalspenningarne. istsbetunkandet bar börjat att till aslemnas, utan att dervid de euonerna blilvit afsedda; och detta edan tre stånd i nägra delar fattat detta sedermera icke, på grund af er motionerna afgilvande betankanas. Förbistring mäste således deraf opstå. allande kommer åfven nu såkert ra allt hopp om en behollig skattelet utlåtande, statsutskottet algisvit råknandet al inkomsterna, har det t stånden en särskild profning al propositionen om indelta räntornas och ingående till statsverket i vissa heter det : aStaten kan ej vara af med denna redan för den paråknade inkomst. a Jemföres nu detta med hvad redan blifvit yttradt i denna tidning, angående den Kongl. propositionen om skattevåsendets förenkling m. m., så inses lätt, att vi icke halva al denna riksdag att vänta något, i fråga om shaltereformen. C UTRIKES NYHETER. NEAPEL ocH SICILIEN. Neapel den 31:ste Jannari. Lazzaronerne agiteras af det reaktionära partiet, som vill begagna dem till verktyg för en kontrarevolution. Det är icke underligt, att dessa tiggare icke inleressera sig för konstitutionen, som endast är till fördel för de rike och välmående. Det bästa sättet att undanrödja all fara sran detta håll vore, om de liberale vidtoge allvarsamma och genomgripande anstalter till lazzaronernes höJande ur deras djupa föruedringstillstånd till moralit6 och materiell trefnad. hungen å sin sida visar en afgjord obenägenhet för hvarje försök att af hans koncessioner draga någon vinst i hela Italiens gemensamma interesse. Nan tror sig dock, hvad sjellva dessa koncessioner beträllar, hatva en pant för kungens upprigtiga tänkesätt deri att till inrikes minister utnämnts herr Bozzelli, hvilken, statsråd under Murat och landstlyktig i följd af händelserna 1821, är känd som en upplyst man. I franska tidningar berättas, enligt bref från Neapel, på hvad sätt kungens hardnackenhet blifvit bruten, Vär konseljen, förskräckt öfver att underrättelser fattades från provinserna, radde kungen till eltergitt, svarade han, att han icke fruktade för staden, men att det såg myeket värre ut i provinserna, och dervid tog han upp ur fickan en mängd fula depescher. kondeljpresidemen Pietracatella förnyade sina böner, da en general Statellas adjutant inträdde och rapporterade om de stora demwonstrationerna på Toledogatan. bespoten teg dyster; men när adjutanten berättade, huru älven hela adeln och alla damer jublande instämde i ropet: Lefve konstitutionen! rakade han i ett förfärligt raseri, körde adjutanten på dörren och skickade efter generalen sjelf. Innan denne ankom, inträslade en biljett från general Roberli, kommendant å S:t Elmo, hvari denne hedersman vägrade att beskjuta staden; tillika förklarade Statella, att han omöjligen kunde bruka våld. Despoten sköt blixtar ur ögonen, knep ihop läpparne, gnisslade med tänderna och tramhväste de orden: I ären skurkar allesammans och ären härmed alle ihop atsatte! Paföljande dagen tick Ferdinand taga skeden i vackra handen och gilva efter för folkets fordringar. TUSKANA. En förordning af storhertigen lofvar dels en reform at tryektrihetslagen och dels en utvidgning af statskonsultans besoganden. Mame icke denna förordning är att anse som ett resultat al händelserna i Neapel? RYSSLAND. Baron Krädener, ezarens sändebud i Schweitz, har fatt sig uppdraget att å sin herres vägnar öfverlemna en not, i hvilken förklaras, att ryska kabinettet fullkomligt biträder de bekanta likalydande noterne al österrikiska, franska och preussiska kabinetten, att Ryssland provisoriskt anser sig löstfrän förpligtelsen att skydda Schweitz neutralitet och så länge suspenderarsin garanti al densamma, som Schweitz genom intrång i kantonal-snveräniteten misskänner principerna för sin tillvaro och tjenar Europas revolutionärer till tillnöjet med maktinn allt märkbarare. rade, hrr Darblay hvardera chel för till den paragrat a kes förhallandena, politik i mer och I menter. Man beräl dement skall, i fal sig till honom, för till noll reducera Debatten fortsattes ej vid postens alg. ring, — Grelve M apparancerna att b. salt ett ministeromb Warnerys process polisen atejord sali icke med bevis gitt emot s. d. krigsmin ga embetsmän, blilv 1000 Francs böter, xokaterne förutan ri 2— — U I gärdagens tidnit i Landsorten: hofrål och llilda koler och holsrättsnotarien Gus ler, dotter af v. ad dess k. maka Åc. W Söndagen d uti Bion första Rt TABLEA KOMISK ITA it under Direk Priseri Första Parquette nu Andra Parquette .. biljetterna säljas lik, samt hos Conditoi sedan vid ingången, s sker kl. 7 eftermiddag OBS.: Om Tiodas tion. — E Tillkännagifves, att herre Carl von hnorri rinnan SOPHIA von Grälsnäs den 29 Sept. dom stilla asled å Sä 13 Februari 1818. kl. detta sätt meddelas 5! Alt Gud den Högste dennes, kl. 2 35 eft. 1 pitenskan SiGRID LOL Wulf, i en alder af 3. djupt sörjd och sakna S eo boe 200 Herrar Aktieegare u de sammanträda till dens Herrar Åldstes ri 23 dennes, kl. 11 . m Götheborg den 18 F S 4 P. B. N:o 4 samma nes, kl. 6 e. m. Coidinu: Sällskapets sammanträda Nundag då I. n gifres. hvare Tökkfeccres Läraresysslan vid Al Rödened och Bälinge skola sökes hos Skolsstors-embetet i Ålings: Mars iSis. I anseende till Boi Provincial-läkaren Her gade de; som hafva mäla hos Herr Bor KOnEShALka inam dan,