Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 2 februari 1848, sida 2

— ———— ———— — — — ———— — —— —— —— — af rodnad och blygd; hon inträdde i kassehuset, der herrar Massault, far och son, väntade henne. Den äldre tog henne vid handen, och ledsagade henne till butiken. I denna var allt ordnadt för hennes emottagande och beräknadt på att gifva mera glans at skänkdamen, samt förhöja hennes skönhet. En taburett med svart siden skulle uppbära hennes små med hvita sidenskor utstyrda fötter. Hennes yppiga växt atergass fran den mängd af speglar, hvilka OMgalvo runnnet. hnappt sag hon sig bland all denna grannlat förr än en svindel öfverfäll henne. Hon vissse ej huru hon skulle kunna undandraga sig de tusentals blickar, som voro rigtade på henne från bade det inre och yttre af kaflehuset: den stackars madame van Eyckens kunde ej begripa. att hon så hastigt blifvit bekant för hela Paris: hon kunde ej föreställa sig att alla tidningar redan i 8 dagar förkunnat utställandet af kejserliga thronen, intagen af en qvinna, hvars skönhet icke egde någon rival. Under detta buller och väsen sysselsatte sig Pauline machinmässigt med sina åligganden som bokförerska, sinnande häruti en tillflykt undan folkets nysikenket, och sin egen förvirring. Understödd af den gamle Massault, som ständigt befann sig vid hennes sida, njutande af hennes triumf, begick hon ej det minsta fel i räkenskaperna. Omkring kl. 1 på morgonen. da gästerne aflägsnat sig, och denna odrägliga natt nalkades sitt slut, närmade sig den unga läe als Pauline med ett försegladt papper i handen. — Vi hafva öfverenskommit, min fru, sade han med ett smaleende, om en lön af 1200 francs, men om ni vore hugad underskrifva detta kontrakt för 3 ar. utfäster jag mig att betala denna summa fördubblad — Två tusen fyra hundra francs är för litet, afbröt honom den gamle Massault; denna summa har du redan förtjent i afton. Du bestämmer dig för