———— Ä——————— — — — —— PAULIXNARUBENSL.) (från Span-kan). När madame van Eyckens kom till Paris, förde hon sin son till en skola, som doktorn rekommenderade. Hon gaf barnet en kort förmaning, afsklippte en lock, som hon gömde i sitt sköte, räckte stillatigande handen at Destrecs, och nppsteg i den vagn, som Massault skickat henne till mötes. Den gamle väntade henne i tredje våningen af ett hus vid Rue de Valois. Panlines sönderslagna möbler hade blifvit lagade och ditflyttade, och genom Bellas enträgna böner hade hon fatt ett rum med utsigt at den plats, hon tillförene bebott. — Tag i besittning er nya lokal, sade herr Massault, i morgon klockan 2 kommer min sonhustru, medförande er toilett; kl. 2 skall jag föra er till kaffehuset. Han tillade några ord om sättet att föra kaffehusets räkenskaper, och upplyste Pauline med mera takt om de förhällanden, i hvilka en tjenare måste stå till sitt husbondefolk, än man skulle kunnat vänta af en person, med hans karakter, och slutade med nagra lIjhertliga välönskningar, vittnande om det verkligla interesse han hyste för denna qvinna. — Jag skall gå, sade han, alla dagar, aa vädret så tillåter, att hälsa på er son; detta skall blifva nyttigt för mig, emedan jag far motion, och angenämt för er. Farväl, i morgon skall jag infinna mig för att ledsaga er till presentationen, eller som det heter, första inträdet. Ja mitt första inträde, sade Pauline suckande, ty jag ser mig nu pa en skadespelerskas lägsta plats . . . . ack jag olyckliga, Adrian! Adrian! ropade hon orolig; jag vill endast hafva en tanka under 102521155 från Noa 2535