— (åreså NN, nde LJ LJ LJ t inomti —3 — D privilegierade nationers fartyg direkte från norra och södra Amerika, och länder öster om Godahoppsudden. att de fartyg, i hvilka dylik import sker, skola inom loppet af trenne föregående år hafva från svensk hamn utfört minst half last af svenska produkter. Detta föreslagna vilkor röjer så mycken okunnighet om dermed sammanhang egande förhållanden, alt vi äro frestade tro, det antingen dess vigt undfallit regeringäkns uppmärksamhet, eller, hvad som är troligare, att det af någon tjenstvillig person, någon, som char en god vän i vikene blifvit, så aft sing insmugladt i den hya taxan. — Herr L. Beryman har i anledning af denna föreskrift, haft elt anförande till borgarständets protokoll, hvilket vi här nedan åtefgifva och hvarutinnan på ett ganska tydligt sätt ådagalägges dess valliga beskaffenhet, ej allenastWhvad beträffar senska varureqvirenters ochsflertalets af våra skeppsrederiers interesse; utan äfven hvad beträslar våra förhällanden till utrikes makter. Det är ej gerna möjligt, att uti det ifrågavarande vilkoret spåra en syftning tif, någon slags allmän nytta. Är meningen. att derigenom suppmuntra vår export, så är gen rätt la afpasSad, ty föga sannolikt är-xäl. alt ett utländskt fartyg kommer hit för att intaga last, blott för: deh, chancen, att nägon gång inom tvenne 3 turlast,, från ofvanämnue aslägsna IN Sveri a Och dessutom uppmuntras exhgssen bäst dörigcitom, att-importen lemnas så Tri. som möjligt, ty ett främmande fartyg, .som liit ankommer med last-om det än ej ne är hemtat half last härifrån, lärer. villyej temna våra hamnar utan full last, om en-SCäan står att erhälla. Vi kunna verkligen icke inse hvilken fWurl Sverige skulle hemtadcraf, att .främnalde privilegierade fartyg hHÖög oss -tvingas till samma omvägar som i Danmark, och hvarpå vi sist i dessa dagar haft-ett exempel för ögonen. Ett svenskt fartyg, befraktadt för Köpenhamns räkning för alt från Brasilien dit öfverföra en last socker, har nemligen varit tvunget att med sin i Norrland nöta trädlast anlöpa Köpenhamn, der lossa och åter intagal halfva lasten, på det alt detsamma, efter att sålunda hafva från Danmark utfört half last.mätte vara berättigadt till tull-lindring å returlasten. Hvad våra egna fartyg beträffar, torde det direkta obehaget bli mindre, alldenstund det väl blott sällan inträffar, att ett svenskt fartyg ej på tre ärs tid utfört last från någon svensk hanm; men för främmande privilegierade fartyg blir detta vilkor ej blott i mycket hög grad hinderligt, utan deri ligger äfven, enligt vart förmenande, sakens fulaste sida, ty vi tro, att det föreslagna vilkoret i sjelfva verket går ut på att illudera våra med andra nationer ingångna reciprocitetstraktater. Då vi erbjuda andra nationer jemnlikhet för sina fartyg i våra hamnar, mot tillgodonjutande i deras af samma förmåner, så böra vi gå öppet och redbart tiliväga. Vi få ej handla under tysta förbehåll, eller, för erhållande af vissa betydliga fördelar, bestämma sådana vilkor. som för våra fartyg äro jemförelsevis lätta, för deras högst svåra att uppfylla, och hvarigenom den medgifna jemnlikheten till en stor del upphärves. Göre vi ej afseende härpå, så kränka.vi den samvetsgranna tro och heder, som hvarje upplyst nation är skyldig att ådagalägga i sitt handlingssätt, och då det väl ingalunda kan vara Reg:s mening, alt svenska nationen skall hos utlänningen förlora sitt anseende såsom ordhällig och redbar. så förmoda vi, att det icke blir hon, eller hennes sanna vänner, som komma att kämpa för ifrågavarande, rättsvidriga föreskrifts upptagande i den nya tulltaxan. Danmarks exempel i detta fall är ej efterföljansvärdt. I stället att efterapa detsamma, borde var Reg., antingen på underhandlingens väg. eller ock genom uppsägning af reciprocitetstraktaten Söka förmå bem. rikes styrelse att i detia fall tillvägabringa den rättelse, som vederbör. Vi anhalle dessutom att få lägga Reg. på hjertat. att det bästa sätt, hvarpå svenska skeppsrederi-interesset kan uppmuntras, är: att lemna tullfri införsel för alla till sartygs utrustning nödvändiga artiklar. Vära fartyg skola da kunna uthärda täflan med alla andra nationers, och intet vidare skydd vara af nöden. (irosshandlaren IIr EL. Pergmans ofvan åberopade anförande till borgarständets protokoll lyder som följer: pUti 24:de af underrättelserne tilbyden af oKongl. Maj:t nu i nåder föreslagna nya tullvtaxa. hvilken handlar om den lindring i tullvafgifterne, som bör fortfarande ega rum till Cuppmuntran af svenska sjöfarten på aflägsonare länder, förekommer det nya stadgande, psom ej finnes i 1845 ars taxa, att sådan linodring ej far utnjutas å inforsel-tullen, så vida fartyget ej inom 3:ne föregående år från Sverige utfört last af svenska produkter, till ominst hälften af fartygets lästetal.a ,Jag fruktar att detta stadgande, om det oblir antaget, kommer att vid tillämpningen omöta manga svarigheter och kan bringa Sverige i obehagliga missförständ med de navtioner. med hvilka vi hafva handelsoch sjöosartstraktater, byggda på full reciprocitet, så. som t. ex. med Förenta Staterna i Norra 4omerika. Svenska fartyg njuta der alla rätotigheter och tull-lindringar, som de amerikanske, och de amerikanske åtnjuta samma fri,heter och sörmåner i Sverige som våra egna. ol Amerika får artikeln The införas tullfritt med vamerikanska fartyg direkte från China, eller eländer, belägne öster om Goda Hoppsudden, väfvensom kaffe far der tullfritt införas från provduktionsorterne, hvarvid Javakaffe, importeradt osrån Holland, äfven anses såsom infördt direkte odå deremot importen af dessa varor är belagd omed 20 procents tull, om den sker med ameorikanska sartyg indirekte. Skeppet Zenobia, vhemma uti Götheborg, har från Ostindien öspverfört till Newyork tvenne laddningar the. som der fått tullfritt inkomma: och att en omängd svenska fartyg vunnit förmånlig fraktoförfjenst med att föra kaffe från Rio de Janeiro otill NewOrleans, New-York och andra hamonar i Norra Amerika, är en allmänt känd sak. Skulle nu så hända, att ett amerikanskt farptyg hilkomme med last och måste å densamma verlågga högre tull, än det svenska. som får olindring i tullen enligt 24:de , emedan det vinom 3 ar utfört hall last af svenska proptukier, ett vilkor, som det amerikanska ej kunnat sullgöra, emedan det besöker Sverige PAULINA RU fö ÅS os 1 ÅA alla de pröfningar, som vänta mig, och denna är på dig, min son. nu icke anländt. Priset å socker i säckar sataf rodnad och blygd; hon inträdde i kaffehuset, der J J JRHAIA 2 — TN oso osör försla gången. så vänder skepparen si p först till konsuln med klagomål öfver den o olika behandlingen, hvars skyldighet det ä vått rapportera förhållandet till amerikansk: vregeringen. en sak, som i alla fall hvarkel tokepparen eller redaren till fartyget lärer un oderlåta att sjelfva göra, och sedermera upp stå obehagliga reklamationer i ministerie oväg. som lätt kunna föranleda till traktater vuppsägande a dens sida, som anser sig för fördelad, och svenska sjöfarten blir u testänge ,från sysselsättning och fraktförtjenst på A omerika. a oEtt annat exempel på skadligheten af de pföreslagne stadgandet torde jag så anföra En svensk handlande eller sabrikant är i be .höf af en last tobak. Han införskrifver der ofrån Amerika direkte, emedan varan på pro. okuktionsorten erhålles till billigaste priset och till större urval, äfvensom derföre. att tuller ohär i landet är mycket hög, och lindringen ÅeÅ hyocent dera, nådsätter den något; mer onär hans order, framkommer, finnes i den a omerikanska hamnen väl god tillgång på far. Htye, men ej något sådant, som ifrån Sverige ouGrt minst half last af svenska produkter dinom 3:ne är, och hans order kunna ej utföras. a Bet föreslagna nya stadgandet kan väl med, föra förmån för några få svenska skeppsredare. soMMkinföra laddningar i egna skepp och för cgellräning. emedan de, genom utestängande at vvissa utländske, skulle blifva ensamme om omarknaden hos oss; men på det hela aneser jag det skadligt, och tror derföre vara ohäst. att det utlemnas, och att lindringen får ofortsara i enlighet med 3:dje i 1845 års riulltaxa.a ——— — —— FRAVDELSUNDERRÄTTELSER. London den 21:ste Januari. Spanmålsmarknaden är slau, och priserne sittineras med möda. Efter ett möte med jerntillverkarne och arbetares nedläggning af arbetet, hafva flera masugnar upphört att drifvas, hvilket, i förening med bättre underrättelser från Glasgow, medförl nagon fasthet i marknaden för Skotskt lackjern, som numera hålles i 48 a 50 S. per Ton. Rails och stångjern i Wales noteras nominelt i 7, men man vill veta, att försäljningar mot kontant egt rum till lägre pris. — Svenskt Jern hälles med fasthet i 11: 5 å 11: 10 per Ton. Consols hafva uppgått till S778 a SS0, per kontant. En förmodan att banken ytterligare skulle nedsätta diskonten har icke gält i fullbordan: men på penningar är riklig tillgång. Oroande rykten om Ludvig Philips hälsotillstand dyka änyvo upp och hafva medfört en flauare stämning i fondmarknaden. Liverpool den 21:ste Januari. Dagliga omsättniugen i Bomull har under de senast förslutne dagarne varieratsemellan 3 och 4900 balar. Priset kan anses vara en mån lägre än Fredagens. — Pernambuceo d. 22:dre December. (per oOSwWordfsislhå) Förrådet af gammalt socker är upprymdt, men tillförseln af nytt socker tilltager dagligen, ehuru stora poster i kistor änherrar MHaccanlt får U. omr IA