PAULINA RUBEN SS.) (från Spanskan). Doktor Destrees besökte flitigt Madame van Eyckens; äfven åtog han sig sätta Adrian i skola. Vanligtvis upplöste sig Bellas löjliga sällskap vid doktorns steg i trappan, emedan de förkunnade ankomsten af en deciderad fiende till dessa sammankomster. Doktorn småbannade Bella ibland, bortkörde de öfverflödiga personerna, och visade den största omsorg för den sjuka, oaktadt det föga hopp han ägde att rädda henne. Konsten uträttar föga i nervösa akommer, och är endast uppmärksam på den fara, som hotar, utan att fråga efter de smärtor patienten lider. Herr bestrees sökte ingifva Pauline tröst, föreskref dyrbara medikamenter, af hvars verkan han dock väntade föga resultat, och aflägsnade sig i afvaktan på hvad tiden, som medelst understöd af glömskan och vanan försvagar det moraliska intrycket, kunde uträtta. Grannarne aflägsnade sig vid doktorns ankomst, men återvände straxt när denne bortgått, otäliga att få veta hvad han sagt, hvad han ordinerat, eller hvad han hoppades. Bella berättade ordagrannt allt ända till de minsta detaljer, afhörde de resonnemanger, som hennes berättelser framkallade, följande med största tillit de rad som gäfvos henne, och rättade läkarens föreskrifter efter sina rådgifverskors tycken. Den goda qvinnan liknade, sedan hon ej mera leddes af sin matmor, ett präktigt ur, öfverlemnadt at ett barn, som förer dess visare fram och tillbaka; det utvisar ej mera tiden med säkerhet, och alla som rådfraga det blifva missledda. Ganska ofta besöktes fru van Eyckens af en liten gubbe, herr Massault. Han egde stort inflytande i huset, emedan han var dess egare. Han talade litet Forts. från N:o 44.