EHOOfEU borde Rikets Ständeor nu använda Riksbankens vinst? Denna fråga, som alltsedan myntbestämningens verkliggörande. genom ständig utoch invexling i Rikets Ständers bank, vid hvarje riksdag varit synnerligen vigtig. emedan den, allt efter olika förhållanden inverkat på vårt penningväsende och våra statslinanser, synes vid denna riksdag få en större betydelse. än någonsin förut. Det är bekant, att i den Kongl. propositionen om statsverkets tillstånd och behof Regeringen öppet framställt förslaget, att anamma hela bankovinslen. sådan den nu sinnes för åren 1845—46 och 47 salderal till statsbehof, under föregifvande. att den skulle användas för betäckande af sädana utgister, som böra ske på en gang och för en viss lilerymd. (Regeringen päräknade denna salderade vinst till 3,300,000 Rdr: men den har nu af bankoutskottet befunnits vara endast 2.870.000 Rdr, sedan riksgäldskontoret fått hvad det behöft uttaga). Man såg i denna Regeringens plan, i början, blott en afsigt att icke för de begärda ökade anslagen behöfva förhöja. skatterna, eller egentligen bevillningen; men mången anade, att den var understödd och uppmuntrad af privatbanksinteresset, som gerna ville att Rikets Ständers bank skulle försvagas så. att den icke kunde öka sin länerörelse. nedsätta sin ränta, samt medgifva en kreditivrörelse för enskilte. Detta synes nu också verkligen vara fallet. Förgäfves hasva i Ständen talrika röster höjts emot de stora af Regeringen begärda anslag, hvilka skulle göra ett sådant bankovinstens öfverlenmande mer eller mindre oundvikligt. Förgäfves hafva många yrkat, att banken med denna sin vinst skulle få först och främst ordna några flera länekontor, utvidga sin faslighetsbe