land är i ordets vidsträcktaste bemärkelse fattigt. Landet har intill närvarande ögonblick varit på det ömkligaste blottadt på meidel till sin subsistens. För att förskaska oss de oundgängligaste behofven hafva vi varit nödsakade att lata värt guld springa och sätta oss i skuld hos utlänningen. Se! det är hvad man kallar att rvara fattig. Nationalmedlidandet har i en ännu högre grad ökat den rådande nöden. Vi hafva under loppet af flera månder under: hållit flera millioner menniskor i Irland. Detta har kostat oss öfver 10 millioner pund sterling, och af dessa hade vi lånat de s. Männe ej detta är att broderligt dela sitt bröd med den nödlidande nästan? Under inIlytelson af det irländska länet hafva consols och andra fonder fallit från S9 till 79 och ett bråk. Dessa utomordentliga utgifter hafva utarmat nationen. Onekligen hafva bankörerne och köpmännen i Liverpool anspråk på värt bistånd; visserligen förtjena de vär rinnerligaste sympathi och vårt deltagande för den fara, som hotar dem: men man far icke förgäta, att — landet är fattigt. Vi äro alla fattige, vi mäste fördenskull söka att arrangera våra affärer bäst vi kunna. Det brödstycke, som man gifver åt den ene. rycker man, så till sägandes, ur den andras mun. Skulle de irländska jernvägsarbetena fortsättas, så måste arbetena på de engelska jernvägslinierna inställas. Låtom oss åtminstone hoppas, att befolkningen i Lancashire icke är dömd att förgås af hunger på det att befolkningen i Galway och Tinnerarv ma der man icke hör den så mycket omtalas; der den i allsköns tysthet rycker bort några tusende menniskor och derefter för den gången försvinner. Ålen hvadan kommer sig nu egentligen denna svaghet? IIvad kan vara orsaken till, att det till utseendet så starka och mäktiga England lider af denna Espartero-sjukdom? Det finnes visserligen många orsaker, många iimnen till en dylik sjukdom uti detta onaturlisa samfund; men den, som måhända är den största, ehuru något allägset liggande, är öfveransträngningen från krigstiden, är den omätliga statsskuld, som England äsamkade sig för alt störta Napoleon. Den ökade skatterna, fördyrade lifsförnödenheterna, utarmade befolkningen, alstrade en slags febersjukdom i industrien, i handeln. Det är under tyngden af denna oerhörda börda, som landet stönar så, att dess statsmän, när de i nattens timmar höra dess qvidan, blekna af förskräckelse. Denna olycka omtalar man icke, emedan den, liksom en dödssynd, är outplänlig. För att söka försona densamma, arbeta Englands machiner i rastlös, sjelf bedöfvande ångest, dess flottor ila, dess härar eröfra; men i nästan regelmässiga perioder börjar giftet ånyo all utöfva sina fördersliga verkningar och krampaktigt sammandraga alla lemmar. Och detta allt för en enda individs skull. Då denne individ vändades på S:t Ilelena, hade han redan sändt sin mördare den mantel, som skulle blifva hans bane. — — — — ohvilket blott eger bestånd genom k pruption; om ni kan, så demaskera a odessaå konstitutionella; pickelhäringar, 5 oblott till landets nackdel betjena sig ovåra institutioner. Rättvisans dag nalkRegeringen önskade visserligen att göra möt oret ännu svartare . det måste dock v,. oda ljus. Snart, hoppas jag, skall rättvisan å( ovara rättvisa, och icke ett verktyg till b bvars och mördares beskyddande .... (N otänk på hertigen af Praslin), och till de oförsöljande och tillintetgörande, hvilka vå valt upptäcka dessa nesligheter. För de föi .skydd, för att undkomma, för de sednare ostränghet, af fruktan att sanningen måt ,komma i dagen! Mod, mod, min herre, res vringen vill förgöra setrangler) er, landet, tril ynerna skola försvara er; gif oss alla mede handen, för att kunna angripa dessa privi ogierade röfvare (voleurs brevetes), som man k olar statsembetsmän, och ni skall se, att vicke skola rygga tillbaka. Vi skola uphstis oså högt, som författningen tillåter oss, o. vom regeringen, såsom hvar man tror. ver ligen är i händerna på snikna mutkolfvs oså skall en ny process brännmärka densal oma. Regeringen torde allt framgent haf ,kamrarne till sin disposition. Hon är dot osvag. och armeen föraktar henne: armen : vupprörd deröfver, att man utdelar nya i omärkegger för tjenster i hoftrapporna (po services dbanlichumbre): att grader och dek vrationer icke gifvas för spilldt blod, icke f omilitär-, utan för lakejtjenster. Flottan? J: ahar soff honnos Stalfhafl. kleman ovala