utväg att legltimera en älskare, och icke med fört något berättigande för mannen till den plats som han hade intagit i händelse han varit af lurstligt blod, och barnen räknas äfven stå i ett underordnadt förhållande. Det är också. klart, att denna omständighet, jemte det afstånd ifrån folket, som de lurdtliga strängt vidmakthålla i det dagliga lifvet, derigenom, att de till sin uppvaktning och till en del uppassning. oMgilva sig med personer af de förnämsta familjer under namnet af hof, och och hvilka i sin ordning till och med anse säsom en lycka att få uppställas bakom de höga personernes stolar vid högtidliga tillfällen, skall hos de upptäXande barnen Tostra älven för framtiden sammå begrepp om egen höghet, hvilket begrepp öckså omsorgsfullt underhälles, genom den sSerskilda elikett i ölrigt. som utgör ett vilkor för allt närmande till deras personer, och sålunda måste ingifva dem -den tankan, att de i frågan om rättigheter och syldiZheter stå påten helt annan punkt, än andra menniskor. Det andra af de ifrågavarande data, är att de furstliga familjerna kunna anses disponera hela samhällets fysiska makt, dels såsom Stalseheler, dels såsom innehafvare af höga militärnl eten och genom sitt öfriga inflytande, samt att de yngre medlemmärna, som icke halva utsigt att blifva regerande; likväl aldrig anses behöfva underkasta sig, förvlättigheten att avancera och ätkomma höga :och förmånliga platser, de vilkor som åligga alla andra, äfven om de förre icke äga någep I lag a2kandad rättighet till undantag ifränfadana vilkor. Den tredje omständigheten är, ait de furstlige anse sig. endast i följd af sin börd, berättigade att sfordragatt folken skola bekosta icke blott. sjelfva r illens, utan äfven de ölriga furstliga ! underhåll, jemte hofoch 3 tjenare, Så att e sjelfva ma behöfva arbeta för sin CX , och detta underhåll får icke blott mätas Rer måttstocken af en anstänNig bergnina. el välstånd Åallmänhet. utan måste vara tilltaget helt anngtlunda, så, att de kunna njuta af alla rikedomens och lyxens beqvämligheter och törfining. lläruti understödjas dte också på ett verksamt sätt al sina hos, hvilkas personal står emellan dem och tolket och söker sin inflytelse i denna ställning; och anspråken på folkens frikostighet och skyldigheter i denna del gå ofta så långt, att det till och med anses såsom högst opassande, att ens sätta i fråga, i hvad mer eller mindre mån verkligt behof är för handen, när apanager för furstliga personer skola gilvas. Fordringar på en sådan undersökning, vore de än så skäliga, rubriceras ofta såsom otacksamhet, eller den största brist på grannlagenhet. LS Den sjerde omständigheten, som företrädesvis tillhör den närvarande tiden, olika, mot hvad förr varit fallet, är att man hos en stor del af furstefamiljerna (se Tyskland och Frankrike) finner ett hufvudsakligt och utmärkande Sträfvande att samla stor privat förmögenhet, och sålunda äfven på den vägen öka sin makt. Fordom var det icke så: då ansågs åtminstone regenternas qvarlåtenskap tillhöra staten; men det har på de sista 30 a 40 åren förändrats, och ett nytt tidehvarf inträdt i detta hänseende, hvilket serskildt måste komma att ega vidt utseende följder i de länder, der det möjligen kan fortgå så, att furstehusen lyckas att accumulera de största fortynerna i sina händer, och sålunda utom sin politiska makt kunna uppbygga åt sig en af hela det öfriga solket oberoende existens. Till denna punkt bör äfven räknas, att de furstlige i alla länder äro för sina apanager fria från beskattning och icke behöfva betala tull för varor, som de införa ifrån utlandet, EE SK JE FO TTr 25 väld, eller öfver hufvud ett sådant bemötande emot andra, som eljest i det borgerliga eller umgängeslifvet anses böra följa af sig sjelf, deremot ifrån dem anses såsom en särskild ynnest och godhet, som påkallar tacksamhet eller beundran och äfven väcker dessa känslor. i Den sjette omständigheten, som på visst sätt stå i sammanhang med den näst föregående, är, att. likasom de furstlige. på det sätt nemligen som nyss visats, stå öfver lagen, hvilken alla öfrige samhällsmedlemmar äro underkastade, så synes äfven en annan och serskild moral vara antagen och gällande för dem, än för alla öfriga. Detta bör likväl ej förstås så, att de för sina personer äro sämre i uppförande och handlingar i det privata lifvet, än andra. Tvärtom hör man numera ganska få anledningar till anmärkning i detta hänseende. En omsorgsfull uppfostran, goda lärare m. m. göra detta också helt naturligt. Men vi syfta kalla den politiska — här på hvad man kun moralen. I det hänseen visat. att furstarne icke an reglor eller eder bindande att som blifvit gifna åt folken, eller att handla i deras intresse, så snart detta kommit i kollision med deras eget begär efter utvidgad makt eller mera penningar. Vi behöfva ej citera exemplen derpå, emedan de ligga framför 035 i många länder, äfven från den nyaste historien. Portugal, Spanien, Frankrike, Neapel, Österrike, Preussen. Hannover, Ryssland, Ämkland och flera småstater lemna sådana af ganmskättalande art inom det sista fjerdedels seklet, stundom ät? hafva otaliga facta värken vanliga följda af horrörer mot mensklighet s visa. Å andra sidan deremot, och metfält detta ansetts ingalunda förringa regenternes värde eller anseende, emedan handlingar af detta slag, om också tusende lida deraf, icke kallas brott, utan statsreson, — å andra sidan säga vi, hafva de furstlige, till befästande af denna ställning, utom eller uppöfver vanlig lag och moral, på de flesta ställen lyckats så inrätta, att äfven det miusta muntliga klander han straffas med flera års fängelse, ja till och med lifvets förlust: och så starkt hafva de i detta hänseende lyckas inplanta slafsinnets fördom, äfven bland annars hederligt folk. att denna stränga lag kunnat på många ställen missbrukas till fullkomligt godtycke, utan att väcka något serdeles uppseende. Allt detta måste kringefurstarnas personer skapa en nimbus af öfvermensklighet, ett slags andlig gloriole, som ytterligare på det högsta stärkes af de nyss nämnda stora materiella företrädena, och göra dem till ett alldeles eget slägte, icke i kött och blod, men af särskild karakter: en kast, som, enligt hvad ofvan uppräknade facta visa, i alla yttre hänseenden är uppsatt i en helt annan kathegori, än det öfriga menniskoslägtet. Hurudana skola nu följderna blifva för ställningen i vår verldsdel, om denna. både i hänseende till de politiska lagarna. det borgerliga samfundet och umgängeslifvet alldeles särskilda kast, i en ingalunda oberäknelig aflägsen framtid skulle öka sig så att säga till en formlig populution? Se der utan tvifvel en intressant fråga. hvartill den lilla märkvärdiga boken almanach de Gotha gifver anledning. Vi kunne naturligtvis icke tilltro oss att lösa detta problem. men sannolikt skall det snart börja att väcka bekymmer äfven hos de mera tänkande bland furstarne sjelfva. Det vissa är, att häruti ligger fröet till en ny art feodaladel, men på annan grund och med helt andra och skarpare afskiljda qvalilikationer, än den gamla. I Asien träffar man flera kastformationer, som kunna kallas liknande förebilder till hvad nu i Europa synes förestå. Men ganska visst är. att dylika formationer här icke i längden bära sig. Oförenliga med kristendomens och den öfverallt ingripande civilisationens ande, hvilken redan uppdagat det ihåliga och usurlålla de löften, a ri CTIRINES NNEEETE-. SCH WEITZ. Från Bern skrifves under den Å:ste Januari att oförtölvadt edssotbundstrupperne komma att reduceras till 40,000 man. Fran påfven har kommit Förorten tillhanda en not, hvart den helige fadern beklagar sig deröfver att flera religiosa ordnar, hvilkas existens vore garanterad genom sörbundssordraget, blisvit sorjagade ur Schweitz. Efter de noggrannaste undersökningar har nu blifvit utröut, att Edsförbundstruppernes förlust i fälttåget emot Sondringssorbundet beloper sig till 48 döde och 258 sårade, in alles 506 man. Det nu herrskande partiet i Luzern, Freyburg och Wallis har för alsigt att till bemålte kantoners regeneration och de sorstorda sinansernas upphjelpande upphålva alla hloster, iadraga deras sformogenhet och för framtiden sörbjuda alla relisiosa ordensstiftelser. Af klosterns och öfrige stiftelsers förmögenhet skola sorst och fråmst utbetalas lifstidspensioner till deras nuvarande medlemmar, sedan amorteras de genom seperatlorbundet vallade skulder och bsverbottet användas till kantonallazaretter och solkundervisningens särbäftring. Den prosi-oriska rezerinszeni Luzern har ålagt medlemmarne i den aftrådda regeringen att inom 10 dagar betäcka den brist ä 221,477 franes, som visat sig i den afdelning al edsforbundets krigskassa som förvaras i Luzern. ÖSTERRIKE. kustuingarne sortsättas; öfver 500,000 geär äro beställda hos en vapenfabrikant, och arbetet påskyndas med all kraft. I Wien har uppdagats en i flera år uti stor skala bedrilven sorsalskning al vexlar. Försalskaren, tillhörande en dervarande bekant iadustrioch nandelssirma, gjorde motstand då han 3 af polisen och måste bunden soras aklet. Beloppet af de falska vexlarne utgor, för så vidt kändt är, 200,000 Flor. U 21 Regeringens organ har sor grundlos sorklarat notisen om Jesuiternes uppsagan le i Österrike. HESSEN. Regeringen påstås ärna genomdrisva följande srihetsmordande forändringar i den redan tillräckligt kringskurna statsförfattningen: !) l stället för det bittills veständande enhammarspystemet skall införas ett tvåkammarsystem; 2) ministrarnes ansvarighet skall upphälvas; 3) stånderna skola väl behålla sin skattebevillningsrått, dock blott i allmänhet, hvaremot det allena tillkommer regeringen alt bestämma skatternas användande; 4) den militära tjenstetidens sorlängning från 3 till 40 är; 5) Ståndernas deltagande i förvaltningen af statskassan och kursurstliga domänkassan skall upphäsvas. PREUSSEN. Ryktet om kolerans utbrytande i lilsit förklaras nu officielt för ogrundadt. EE INELLEBAUENRA NYHETER. Från Landsorten. Ett bolag, skrifver llernosandsposten, bildadt isynnerbet genom brukspatron Er. Rinmans nitiska medverkan, har i host inköpt ej blott de framl. H. Ex. friherre Nordenfalk tillhorige Gälsjö och Björkå bruk, samt Holms säleri, utan älven Forsse bruk, tillhorigt -häradshosding Enbloms konkursmassa, och de sramliune lagman Gavelii sterbhusdelägare lillhörige Graninge och Sollefteå bruk samt Bollsta masugn, den sistnämnde älven till en del tillhörig Nordensalska sterbhuset. Åndelar i Ullö m. fl. jerngrusvor låra ock medsolja. Det privilegierade smidet vid samtliga bruken uppgar, enligt stämpelboken, till 14,0355 Skepp. å 25 härdar , och den tillhörande skogen till ej mindre än 423,000 tunnland, hvars produkter vid flera belintliga sagar försågas. Alla dessa verk och egendomar äro belägae dels omedelbart vid. dels jmed undantag endast al Gra