KORRESPOND ENLS. —. onses förenad med en lj Stockholm den 44:de Januari. Tidigare, äåntonen, att mivisteren che är, skyldig, all qeMan Vantat sig, bar riksdagen komdiks al mensamt ansvara (gPaudan och sättet, byar på blotta sin atvozhet mot Regeringen. . b5Ä styress es. Den satsen vore den ånnu vid remissen af Kongl. propositionen jiån 5 adligaste, :ckonung, Stander och solk nu gaende statsverkels lillstånd och-behöof, pi å kunde lillata alt äter få goras gällande, I häll ansägs blott uttrycka enskildt lksoamder, ljugo är nödgades nitiska representanter och enskildt wisshoje. eFesaral vinnapppularilel, en soslerlänsk pregs strida emot dess absurda 0. 3. V., det hyr bast VräT sig vara sen hyllning afaden fässlide Konungen, och slutligen ganska kompakt alsigt, ickeblujt. hos de två — segrade opinione sa, all sjellve den i en föral folket valda Slanden, usan älven hos adelu ställd emvaldspalitk gränade Rosenblad nödgaoch prestestandet. på riddarhuset kunde sjodes med sina Stallbroder erhänna anmårkniaministern, oaklodt han der ugptrådde med ett och 4840 aftroppa. S all då nu skriftligt anforande, mvari hav påstod sig lemater strid, skola somma oredor och na utskottet osvertygande upplysningar, angåAtelbeter, som al denna falska princip inom gaende det välgrundade i lörslaget alt ) — maste blilva en foljd, uu alter sramflottans etablissement ifrån Nya Varfvet till Marhal Posse-ministeren? Se der hyad som strand, icke en gång erhalla-atefremiss al stats år betänkligt och hvad, som bor vata lika utskottets afstyrkande dtlätande, och i presteståndet angeläget sor den! bonslitutionelle honungen, var pluraliteten lör det utlalandets bilallande som för Stånderup och for beia nationen ati dubbel, emot den bisbwpliga sidan. som ville beilra! forsvara regeriogs-propositionen. f Hvad sjellva sahen, eller etablissemenlets lande år mycket betydelsetullt. Vore det et förflyttning angår, ar den i det alseendet af bevis, att dessa Biksstand verkligen af princip underordnad yISI, att sa lange Unions fegerinville framtvinga sran Regeringen sullstandigt gen iche uppsattar sin pligt att bonsequen oroch sakriht utarbetade propositioner I hvad som rorer slatsangelagenhelerna och icke, såsom hittills vid alla riksdagar skett, bilalla och bevilja anslag tilll förslag, bvilka sedan visa sig Vara omoget uttånkta och flerdubbelt hostsamime, emot hvad som uppgifvil.; då vore detta I ministerens nederlag en önskvärd, en prisvard i afton läses i Altonbladet , var dessutom så handling. Men beklagligen kommer nog ersasöga egnadt att osvertyga eller gå på djiper renheten snart att Visa, all så icke är. Dermed frågan, att det säkert icke soranaurat emot khan det för säkert anlagas, alt den pluStiatsutskottels olvertygelse om onvödigheten at ralitet af 78 röster mot 72, som på ridaaalt nu inleda staten i ulgister för sorllyuninhuset genomdrel spegren, till en stor del gjorde gen. Men sjellva sättet af sakens behandling det endast för att, sasom wan sager, visa tånar och blilver al betydelse — och kommer derna at Regeringen, på det att den matte bogre ati ri sina loljder blitva ännu betydelsesullare; uppskatta deras iaslytelse, och att prestestandets ty dessa måste visa, om det finnes en gnista pluralitet i denna ohetydligare fraga sann etw al konstuutionel hederskansla hos dem, som tillfälle, all sanga litet opinion sor sig. Vila Styra oss. snart se, då det kommer att gälla det lortidiva Talmans-konklaven är nu tillhopa, för alt och omotiverade anslaget till Krooprinsen, buosgoro om foredragningen al de i sista plenum ru pass allvar det är hos de hogvälborne? sstan konstilutions-utskoltet utkomna nya grundoch högvordige. bå torde hvarken det i lagsforändringslorslag , som livilat fran sorra lorhällande till landets resurser ofverdrilna berihsdagen, till definitivt algörande vid denloppet af 400,000 kår arligen afskräcka, elun. ler det onodiga uti alt på torhand besluta om alt ett anslag, för ett ännu osäåkert formälningscr Rx tillstånd, hvilker anslag kunde lämpligast lenm—— —— — : sm 0 3 nas Hill da aa22 —5 —C— gani-era begge de förenade kikenas sjölorsvar, blilva alla små åtgärder al igon betydelse. Sa länge kan man gerna lika mycket befara alt 300 man på Jutska båtar osverrumpla nya Varsvet, som at 5 siendtliga linieskepp olverTuwpta Marstrand. Sjominisleriis sorsvar, som De våsendtligaste äro omnamnde i dagens ÅItonblad. gående år är större äh SÄUHaden IA lan det förra aret och get. näst Ai och ännu större är Anmskier mellax hvarandra följande år -föx-Fängre Tel 5Y. Som nu många nangan eko mia sida, så visar det, med öflykf ord fa furstliga personernas ninpecär jemväl nast befinnes i en un 3ge tillvest, ven att denna tillökning skör i en-iis portion. fd En serskild observaliolga . hang härmed, är att def nirtalitet it Som förekommer bland dö sköta solkm allmänhet, jemförelsevis Ff vil furstehusen; ja, det kan FhISre Vi Nn en verklig sällsynthet. att. neon fe ler prinsessa allider. Orsakey hörtill i nolikt i den omsorgsfulla Skåötsel åål Samt den noggranna läkares som de erhålla, den sorgfria le söra. vi Min stär i rymliga boningar, lag srörels från osunda sysselsätni Arnssrå som tära på lisskraften Wald? hHarnadt Vikandet af vador o. s. vå Hå surstlig ner derjemte gisia sig my chetmera nu och en stor Mu drottningar och få såsom man ser af kalenderi, äro serdel samma och hafva eu hel skara atkoml kan det på grund häraf förutses Säso gen sannolikt, att det nyssnämnda sti numerär, långt ifrån att minskas, tvert oupphörligt tilltaga, så tatt,om t. ex. tillökn sedan de sista 8 eller 9 åren aniage uppgått till 300, torde den vid slutet tiotal, eller omkring år 1860. utgöra 14( än år 1850, år 1870 vid pass 1300 me 1860, eller 2,500 flere än ar 1840 po, Detta är ett fenomem, som onekligel nar uppmärksamhet, emedan de nödvändi leda till ännu mera märkvärdiga resulta seende på samhällenas utseende, om framgent kommer att tortgå på Samma att vår verldsdel slutligen om ett eller dra år komme att äga en hel serskild ning af furstliga personer. Att nu på bedöma följderna af ett sådant lörhälla Ställningen i det hela, är naturligtvis 2 ligt; men det är likvål af imresse at RP oo 1