Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 11 januari 1848, sida 2

INSÄNDT. Till Redaktionen af Götheborgs IIandelsoch Sjöfarts tidning. Då nedanstående motion blifvit mer och mindre oblidt bedömd uti åtskilliga tidningar; Aftonbladet, som efter sin stora phariseiska prenumerationsbon sista dagen af förra året är lika pbariseiskt, som förut, återsändt mig den ointord, det gamssa Allehanda slutat sin bana sasom en sluga uti en äggtoddi, efter sina ansträngningar uti det sota ej orkar annat än dö, och det ar mig ännu obekant, huruvida dess eherttådare ej sitter på bradden till samma lordert, så vägar jag hos Redaktionen, hvars frisinnade och oberoende tänkesätt aro mig bekanta, ödmjukast anhålla om denna molions inlorande uti Redaktionens tidning. Iog far upplysa allmänheten att, den till stöd för motionen aberopade sextionde 2. riksdagszordningen medgilver Rikets Ständer, att vill honungen tframlöra deras allmänna onsban i hvilket ämne som helst, och som jag, isynnerbet ester sista ordonnansen till kommendanten uti Gotheborg, deri denne bestrallas derföre, art han ej tagit tillfället i akt och skjutit ner medborgare, ej ansåg någon onskan skulle allmännare delas, än den, att vi måtte blifva qvilt en minister, hvarest sådana usister kunde få Iof att presentera sig, så framställde jag motionen, väl hännande dess öde, men begagnande den såsom ett tillfälle, att få uttrycka en opinionsyuring, hvilken jag är olvertygad delas af de flesta af mina landsmän. Vägen for anmärkningars anställande mot ministeren kånner jag allllor väl och den skall icke blifva obegagnad. Stockholm i Januari 4848. Nils Rudolf Munck af Rosenschöld, egendomsegare i Skane, representant å Riddarbuset för ätten 226. Vördsamt Memorial! uppläst på Riddarhuset den 25 sistl. månad. Med stod af sextionde paragrafen Riksdagsorduingen soreslar jag, att Rikets hoglosl. Sländer ingå till Kongl. Maj:t med den önskan, det högstdensamme täcktes endtlediga sin minister , som aldrig vetat förvärfva sig nationens förtroende, nedsatt densammas värdighet infor Europa och väckt oroande föreställningar genom visad missaktning för våra lagars och grundlagars helgd. Sedan hogsalig, shan får väl beta så elter