Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 9 december 1847, sida 1

verken helt och bållet åt sig sjelfva, eller 3 de menigheter, kyrkosamfund eler andra före ningar, af hvilkå de blifvit stiftade och af hvilk de underbällas, samt låtit dessa sednare me sullkotuligaste frihet organisera hvar sin skok elter behag, utan någon den ringaste inbland ning ifrån statens sida. Så finnas ju äfver bade i Stockholm. Upsala, Lund, Vinslöf oci lleremådes privata skolinrätlningar, som ofta öf verträlla de publika. Begåret efter bildning och. tillgången derpå är nu lor tiden så stor, att den enskilda omtankan ofta skaffar sig def bättre och för billigare pris, än statens tulgs beskattningar och oviga machineri kunna åstadkomma, I alla händelser bör man ieke förbise den onekligen i detta asseende ganska ersarne (ehuru eljest ofta ensidige) Hans Järtas utsago; att universiteterna ) äro de, som mest äro i behof al reform, dernäst gymnasierna och sist elementarskolorna. 4. Hvad presterskapet beträffar, så är det en allmän klagan öfver den ringa andligheten hos våra prester och osver tidens irteligiosilet. Manu anmärker med skäl, att hos oss å ena sidan prös slerskapets båg är lör mycket vånd ät politiska med flera andra verldsliga bestyr; å andra sidan, all de högre presterna äro allt för högt aflönade. Obestridligt är ock, att erkebiskopen, biskoparnes i Lund, Westerås m. fl:s löneinkomster äro agansba bederliga. Skulle då ej en reduktlon äfven bårutinnan kunna företagas? Sbulle ej åtminstone de höga kronotionde anslagen till prelaterve kunna nedsättas, etter beltoch hållet indragas, till dess slutligen de påpistiskihierarkiska biskopsembelena sjel va kunde försviana? hBlomstrar ej ett högre andligt lil 1. ex. ins om presbyterianska kyrkan, det inga biskopar finnas? sjellva den kyrblige prosessor Fahlerantz yttrar om värt ljoumma, tröga, liknöjda och verldsliga presterskap (Evangel. ÅIliansen Il: 58): oMan jemlöre soneo, värmen, sjelsva tolämnena hos våra trossorvondter, isynnerhet i 1 skland, och hos oss, älven vid latoliga och hlkallgs sammankomster af andliga eller andligt sinnade. Det är iche ett språkande om ledigheter, besordfingar, lönevilkor o. dyl., såsom öfvervägande hos oss, utan om religiosa senomener, om kyrklig litteratur, Om vigtiga läropunblser, om paslotalersarenheto; och vidare (sid. 42): abet år just presterskapet sjellt, det officiella kyrkliga elementet sjellt, som genom bristande trofet mot sin kallelse dragit ofver det vanvårdade heliga, och dermed öfver sig sjell, en dom, som, i del den blir orättvis mot det beliga, är xattvis mot dess otrogne vårdare, hvilka af den religiöst obildade latt sorblandas med den sak, hvilken då shulle representera — Så talar sjell en icke obetydande ledamot af kyrkans egna vårdare f Halva icke måhända just de stora lönerna bidragit att vända preslerskapels sinnen till det verldsliga? Om då tillika en allmän och billig klagan förspörjes ölver tunga och tryckande skättebördor, har man icke då anlenning nog, att i detta alseende af en upplyst regering kunna vänta sig en ändamålsenlig reform? — — — ÅA propos kan anföras, såsom ett litet bidrag ll historien om universileternas reform, att från H. K. H. kanslern för Upsala akudemi en skrifvelse nyligen afgatt till Consistorium Academicum, med underrallelse om att ny instruktion skall utfardas för akademiebibliotheket derstades, swarjemte en lommilte blifvit förordnad att härtill utarbeta förslag. Till ledamöter i denna konimitte hasva blifvit ulnamnde professorerne Knös, Bovötbius, Bergstrand, J. UH. och E. ÅA. Schröder samt vice bibliothekarien Fant. 2—— —s— — — — h ——— UTRIKES NYHETER. i SCIIWEITZ. Noliserna räcka till den 28:de Nov. Ceneral )ufour hade efter Luzarns intagaade uppför