Article Image
Å 44—4 1144771—4 wmCO—.e ? vilkoren voro: utträde ur separalsorbundet, allmån afväpning, emottagande och underhållande af en besättning af edsforbundstrupper samt alla rent politiska frågors bänskjutande till edsförbundsjorsamlingen. Uri dröjde något, men fogade sig slutligen äfven i sitt öde och kapitulerade. Sedan nu efter hvarandra Freyburg, Zug, Luzern, Schwytz, Unterwalden och Uri underLb. sig edsförbundsförsamlingens auktoritet återstår af det för några få dagar sedan så trotje oratförbndet blott kanton Wallis. Emot denna kanton stod öfverste Rilliet-Constant, som i befälet uti Freyburg fått öfverste Bundi till eftermadare, färdig all i spetsen för 40 bataljoner insantöri, 4 batterier artilleri och 4 kompanier skarpskyttar utföra exekutionsbeslutet. Wallisarne troddes icke komma att göra något särdeles motstånd. General Dufour bar nu ansett sig kunna aftacka reserven. Det liberala partiet, eller hvilket här vid lag är detsamma, den lagliga myndigheten kan med all säkerbet anses om et par dagar ba vunnit en fullständig seger öfver den rebelliska faktion, som för vinnandet af usla, nedriza syften tändt borgarkrigets slamma. Få nu se hvad den blisvande konferensen i Neuenburg (Se bär nedan!) egentligen vill göra och hvad för en hållning den skall antaga gent emot segrarne. Alt desse läta sig soreskrilvas några lagar, är föga troligt. Ställningen till Preussen för Neuenburgs skull blir imellertid allt mera invecklad. Kungens af Preussen bekanta reutralitetsförklaring för bemålte kanton och furstendöme har under form af en ministernot blifvit edslorbundslorsamlingen meddelad och upplästes i sessionen den 27:de. Denna not, i hvilken tillika förkunnas, att i Neuenburg kommer att ega rum en konferens af fremmande magters ombud för att förhandla öfver schweitziska angelagenheterne, blef, und ir starka utbrott af sårad nationalkänsla, osverlemnad till utlåtande åt sjumannautskotiet. Edsförbundsforsamlingen har, liksom förut för Freyburg och Zug, nu älven för Luzern, Scbwytz och Unterwalden utsett represantenter, de der, efter inhemtad kännedom om gtällningar och sorhälanden, hafva att uppgöra förslag till dessa kantoners definitiva pacilicering. Siegwart Miller, den samose stiltaren af separatlorbundet och hufvudmannen i Luzerus re. gering har, förklädd till nunna, i saraus stund jemte de flesta andra regeringsmedlemmarne begilvit sig om bord å en ångbåt och slyktat tull Altorl i Uri, dit ban äfven medsläpat alla publika kassor, deribland också edstörbundets krigskassa, som förvarades i Luzern. IIvad som al dessa medel icke stannat i den värde herr Siegwarts fickor bar dock Uri i sin kapitulation förbundit sig att genast återställa. Herr Siegwart och hans konfrater och medbjelpare iskurkstrecken, Bernhärd Meyer skola osver Furka halva fortsatt Aykten till Wallis. Siegwart-Måller och hans kamraters skamliga beteende bar hos solket i Luzern framkallat den största harm och indignation. — Den 27:de hölls i Luotern en folkförsamling, å bvilken tillsattes en provisorisk regering bestående al stadens räd (med uteslutande af boktryckaren Reber) samt adjungerade ledamoter från amten beana provisorisha regering, som blifvit erkänd af edssorbundstorsamlingens ombud, bar redan fattat soljande beslut: 1) alla Jesuiter och de med dem alliherade sållskap mäste inom 5 gånger 24 tånmar lemna kanton Luzern. (Propositionen härom emotlogs och gillades med ett dundrande hurra). 2) Uppnolsmännen till separatförbundet och de medlemmar af stora radet, hvilka icke reserverat sig emot stiftandet al bemälte förbund, skola vid domstol tilltalas och sorklaras ansvarige tor följderna; 3) allmän amnesti för individer, anklagade för politiske förbrytelser. Propositionerna väcktes af dr Robert Steiger, som, domd till doden af den storlade tyranniska tegeringen, genom en flykt, den der på sim tid väckte mycket uppseende, räddade sig undan dess bat och sor lljelser och nu i följd af en inbjudning aterkomwit till Luzern och der, såsom det vill synas, tagit säte och stämma i den nya provisoriska regeringen. i Å FRANKRIKE. , Paris den 27:de Nov. Hela franska medelhalsslottan har lemnat italienska kusten och iulupit i Toulon. bess position synes halva blil

9 december 1847, sida 2

Thumbnail